Beanies vändning (se loppet) och Un fulmine!

Året började synnerligen illa. Eller i alla fall rätt rackigt.
Visst, hygglig i skymundan i de första starterna och så där och lite otur här och där, men sedan kom den skumma dopinghistorien på Bjerke och säsongen kändes nästan på väg bort på något sätt. Som om det skulle bli ett klassiskt mellanår. Eller rent av ett jävla skitår, för att tala klarspråk.
Ett som man mest skulle vilja glömma. Det var i alla fall min lilla känsla.

Men innan det var färdigt (om det nu är det), så blev det det bästa hittills för Beanie M.M. Runt tre miljoner inkört, segrar i Årjängs Stora, en guldfinal och...så i går: Nationernas Pris i Milano. Alla sedan Johnny Takter började köra, för övrigt.

Strax efter det att Milan-hymnen tonat ut efter ännu en seger (jobbiga nu då!) på arenan bredvid alldeles vägg i vägg så stod Beanie M.M. i vinnarcirkeln efter sin karriärs största triumf.
Det är bara att buga sig för Morten Waage (som var tveksam till att åka när jag pratade med honom för inte så länge sedan; "det är så mycket skit där nere nu") och Magdalena Johansson.

Här är loppet, och kolla också in Noras Beans spurt! (någon har förresten kommenterat honom under loppet: Un fulmine! (ett blixtnedslag, typ).

henrik.ingvarsson@travronden.se