Jens Sjödén:

"StatistikbloggenV75"

Förra helgens V75:or illustrerade det fenomen jag tog upp i slutet av förra analysen.
På lördagen vann omgångens största favorit. Sedan var det inte så lätt för spelarna, det blev bara en favoritseger på sex lopp. Sju rätt gav som förväntat fyrsiffrig utdelning och femmorna blev utan.
På söndagen förlorade omgångens största favorit. I övrigt var omgången lätt med favoritsegrar i tre av sex lopp. Utdelning: 1,1 miljoner och pengar även på femmorna.
I lördags vann favoriten Montdore sista avdelningen. Favoritskapet, 40 spelprocent, är en procentenhet lägre än det genomsnittliga. Men hästen fanns på 91,4 procent av de kvarvarande drygt 6000 systemen.
Man kan jämföra med jättefavoriten Coldtown (67%) som vann första avdelningen. Det visade sig att han fanns på 79,2 procent av systemen.
Två fenomen man ”alltid” upplevt verkar ha ökat i styrka de senaste åren:
1) ”Alla” spikar omgångens största favorit
2) ”Alla” har favoriten i sista loppet
Varför? Man kan misstänka att landets överlägset mest inflytelserika storspelare har ett finger med i spelet. Harry heter han och står för sådär en tredjedel av omsättningen, kanske upp mot hälften vissa gånger. Om hans system har ovanstående som utgångspunkter skulle det förklara en del.
Omsättningen ökade bara med 1,8 procent på Umeå, trots att man hade hjälp av en jackpot. Ordet har inte samma dragningskraft längre, spelarna har vant sig vid att det ”jämt” är jackpot, vilket i praktiken innebär att ungefär 50 procent av omsättningen går till sjuorna och 13 procent till sexorna (när det inte är jackpot där också).

Åby-omgången med pokalloppen har de senaste åren avgjorts på torsdagar. Så här har resultaten sett ut sedan banan införde open stretch:

2008                      3 favoriter                      1 skräll                         13 000 kr                      (5)
2009                      3 favoriter                      2 skrällar                    99 000 kr                      (2)
2010*                      2 favoriter                     2 skrällar                     5.4 milj kr                    (2)
2011                      3 favoriter                       1 skräll                         21 000 kr                      (2)
2012*                      1 favorit                         2 skrällar                   242 000 kr                     (3)
2013                      1 favorit                           1 skräll                        46 000 kr                      (3)
2014                      3 favoriter                      4 skrällar                     89 000 kr                     (0)

 *) Omgången var jackpotförstärkt och hade annars betalat ca hälften
Siffran inom parentes anger antalet spetssegrar.

Andelen spetsvinster var skyhöga 61 procent innan open stretch infördes, de sju senaste åren med OS har andelen sjunkit till 35 procent. Det är fortfarande lite högre än för favoriterna, som segrat till 33 procent under samma period.
På sidorna 292-293 kan man följa hur betydelsen av positionerna i loppen förändras. Det ser olika ut beroende på om banan inte har open stretch, om det finns ett open stretch-spår eller om det finns två (det senare unikt för Åby).
På sidan 293 finns en intressant jämförelse över just Åby ”då och nu”. Åby brukade, trots rekordlångt upplopp, vara en riktig ”spetsbana” med 44 procent spetsvinnare. När man byggde om till open stretch kortades samtidigt upploppet rejält – men andelen spetsvinnare sjönk till 35 procent. Rygg ledaren vann mest förstås, den positionens segerandel har ökat från 8 till 18 procent. På andra banor vinns fler lopp av taktik; att man lyckas hålla någon fast som skulle vunnit om den kommit loss.
Man kan också notera, att andelen vinnare ”bakifrån” är konstant, 15 procent både förr och nu. Man hör många gånger att det är extra missgynnsamt att hamna långt bak just på Åby, men det stämmer inte.

V75-1: 4-åringslopp, autostart, medeldistans

Sedan ”Drottningens” för första gången avgjordes med open stretch-förutsättningar 2008 har vinnarna rankats så här (i kronologisk ordning): 3-7-1-1-1-2-6. Inte direkt något som avviker från det betydligt större underlag man har från tiden innan open stretch. Spåren man segrat från är 5-4-2-2-3-2-4. Försöksvinnare varje år utom 2008, då Lie Detector från bakspår blivit tvåa i sitt försök och sedan hade turen att få spår 5 i finalen.
I skrivande stund är 9 Ruby Trap favorit trots att hon inte rådde på 3 Bella Beluga i försöket. Niondespåret anses ofta vara lite halvbra, men det är jättekrångligt att få till en vinstgivande löpning därifrån. Man hamnar bland de sista och vinner sällan.
Men hur har spelarna tänkt då? Jo, Ruby Trap ska gå barfota för första gången. Den detaljen har förr gjort medelmåttor till världsstjärnor. Men det kan sluta i galopp också. Vi får väl se, jag spikar inte i alla fall. Utgångspunkten är att vinnaren finns bland försökssegrarna och stallkamraten får tipset.
 

V75-2: Silver, voltstart, lång distans. Struken: 10

Är det voltstarten som gör att loppet inte blev fullt? Kanske, men jag misstänker mer den långa distansen. Den brukar skrämma bort tävlande.
7 Greenleaf Slim är en bra jättefavorit. Inga favoritskap av hans styrka har bränts i år. Spetschansen är god, annars vinner man ju från rygg ledaren också på Åby.
Det är voltstarten som kan fälla favoriten. Den ökar risken får såväl galopp som omstarter. Efter en omstart måste man omvärdera chansen, men det får man i det läget inte göra på V75. Utgångspunkten är att favoriten vinner.
 

V75-3: Klass I, autostart, lång distans

Omgångens kanske mest svårbedömda lopp. De två bästa hästarna har lottats till 11 och 12. Som jag tog upp i ingressen är det inte extra missgynnsamt att hamna långt bak på Åby men ändå: Bara 15 procent av loppen vinns från position längre bak än tredjepar.
Det är två i V75-sammanhang mindre rutinerade kuskar bakom det bästa, vilket är ganska ovanligt. Det är troligt att loppet avgörs av, vem av dem som är mest offensiv. På Åby, mer än på andra banor, är det lätt att köra till sig en bra position även från bakspår om man tar ett tidigt initiativ i loppet. Benägenheten att släppa ledningen till en bra konkurrent är extra hög!
9 Furious Frances blir klar favorit, kanske mest just på grund av kuskfaktorn? Överlägsen spetsseger i klent gäng sist, det blir intressant att se hur det går bakifrån i V75. Det har inte varit någon segerstaplare hittills.

V75-4: Guld, autostart, kort distans. Struken: 9

2 Magic Tonight kan komma att få årets starkaste favoritskap. Rekordet ligger just nu på 80 procent. Alla de starkare favoriterna, de med mer än 61 spelprocent, har infriat. 18 av 18. Att gardera storfavoriter är inte ett framgångskoncept anno 2015.
 

V75-5: Klass II, voltstart, kort distans. Strukna: 7, 12

Man har av naturliga skäl inte kört så många 1640-volt-lopp sedan open stretch’s införande så statistik saknas. Att avgöra chanserna är svårt oavsett, då dessa är avhängiga hur många omstarter det blir. 4 Mellby Collector hade blivit favorit om det varit autostart, och nog vunnit också, men nu..? Får tipset, men måste garderas på grund av galopp- och omstartsrisk.
6 Venividivici Karsk är en underskattad spetshäst som får mitt tips! Nu alltså, inte efter tredje omstarten… Risk finns dock att han kommer uppträda försämrat med skor på hovarna.
 

V75-6: Brons, autostart, medeldistans

På sidan 308 finns statistik som är aktuell för just det här loppet. Det är intressant att följa hur framför allt spårstatistiken förändrats under förutsättningarna 2140a sedan man införde open stretch. OS har även påverkat spelarnas möjligheter att förutse vinnarna. Generellt har man lyckats lite sämre. Det är väl nyhetens obehag.
Andelen skrällar i brons har legat på 36 procent, vilket är ungefär det dubbla mot hur det ser ut på banor utan open stretch. Samtidigt är favoritandelen kvar på normal nivå, 32 procent.
Spår 5 är överlägset bäst och rejält lönsamt. 5 Young Farmer var svag senast, men här är han spetsfavorit och för sådana är fem procent alltid för lite. På sidan 36 finns annan intressant statistik över 2140a-lopp. Där kan man se, att även de lägre rankade spetshästarna håller till mål så ofta som 28 procent!
2 Paparazzi M är ett högre rankat spetsbud som har en bättre segerchans.

V75-7: 4-åringslopp, autostart, medeldistans

Vinnarna av Konung Gustav V:s pokal har rankats så här sedan man införde open stretch: 5-5-4-4-5-2-5. Generellt gäller samma statistik som för V75-1, men hingstar tävlar ”jämnare” än ston och skrällrisken är normalt mindre. Segrande spår har varit 7-5-6-2-12-3-5.
Notera att vinnarna de senaste sju åren, då open stretch funnits, varit lågt rankade för att vara ett sådant här lopp. Ingen favorit har segrat, vilket kan sättas i relation till att 54 procent av favoriterna segrar i hingstfinaler utan OS. Bara två av segrarna har vunnit sitt försök.
1 From Dust to Dawn och 3 Partyboat Hannover får rygg ledaren respektive tredje invändigt, lite oklart i vilken ordning dock. Båda släpper nämligen ledningen till favoriten 4 Al Dente. Med tre bra hästar på tre toppositioner ska loppet vara löst. Men… jag tror, liksom många experter och den samlade spelarkåren, att 6 Volstead är bästa hästen för dagen. Det är inte alldeles uteslutet att han ka ta ned alla trots utvändig position.
Att någon utanför den nämnda kvartetten ska segra är osannolikt – men precis som i V75-1 finns en häst med taskigt läge som ska gå barfota för första gången. Till skillnad från Ruby Trap blir dock 7 Spartan Kronos inte favorit. Jag anar galopp, men tror man det slår åt rätt håll ska man förstås strecka honom.


På sidan 322 finns intressant kuskstatistik som visar, vilka kuskar som högre respektive lägre segerprocent på V75 då det avgörs på Åby. Örjan Kihlström är kanske världens bästa kusk, och han är den som tappat mest. Att vara en skicklig taktiker och kunna ”köra hela fältet” betalar sig sämre på Åby där alla får chansen.
Jag kom att tänka på detta efter ett uttalande av Roger Walmann (som ju har Örjan som huvudkusk) på atg.se i veckan: ”Jag hatar den där jävla åbybanan. Varje gång jag åker dit så kommer det någon på insidan och slår av oss via open stretch. Jag tycker det är kriminellt att köra så stora lopp som Kungapokalen och Drottningens Pokal på en sådan bana.”
En sådan kontrast mot Åke Svanstedt! Han dominerade totalt de sista åren, och hade alla de bästa hästarna. Han vann ännu oftare på Åby än på andra banor. Så här sa han i Aftonbladet för ganska precis två år sedan: ”Travsporten och hästarna skulle må bra av om det vore open stretch på alla banor… Varför ska alla lopp avgöras på taktik och inte på vem som har bästa hästen? På open stretch får alla chansen och som tränare och kusk hatar man när man blir fast invändigt och inte kommer loss.”