"Sparka mig, stånga mig"

Jag brukar blicka ut från norr, men den här veckan är lite annorlunda. Jag befinner mig i 08-land och kommer förutom en massa jobb också få bevittna två Solvalla-omgångar. Först var det V64 i går och på lördag vankas det V75-finaler. Jag måste erkänna att det känns lite annorlunda nu med Vallabesöken. För 15-20 år sedan var det som stor fest att få möjligheten att bevittna travtävlingar "live" på Solvalla. På den tiden kunde man till och med "sända ner" över dagen från Sundsvall till Solvalla en V75-finalomgång. Det var inte alls otänkbart.

Under mina drygt fyra år som Stockholmsbo blev det Solvalla nästan varje tävlingsdag. Både då jag jobbade och var ledig. Efter ett tag kändes det lite slentrianmässigt och när läktarna och publikplatserna numera också för det mesta gapar tomma är det inte lika roligt längre att vara på plats.
I går frågade en av arbetskompisarna om jag kände mer sug att gå på Solvalla nu än då jag bodde i Stockholm? Jag funderade ett tag och svarade ganska snabbt ja. Det är definitivt så att jag exempelvis den här veckan tycker det ska bli skoj att gå till huvudstadsbanan. Men helt klart har en del av kollegorna svårt att förstå min entusiasm. De är inne i samma slentrian som jag kände själv för ett tag sedan.
Nu kan man ju vända på det hela och angripa arrangörerna istället för att vara självkritisk till sin egen "liveinställning" för travet. Solvalla måste på något sätt se till att det inte känns slentrianmässigt att glida in genom vändkorsen en vanlig onsdagskväll. Jag säger som den tappra matadoren i Ferdinand-filmen på Julafton. "Sparka mig, stånga mig, gör nånting!"

Ja, Solvalla måste börja överraska banpubliken. Det jag retade upp mig på mest i går på Solvalla var det värdelösa trådlösa nätverket. Jag fick plocka fram det mobila modemet - precis som så många gånger förr. Men inte ens det fungerade tillfredsställande. Pytt Bellman var godkänd, inte mera på Caféläktaren. Ett plus dock till salladsuppdukningen. Maten måste ändå bli bättre på Solvalla, allt från husmanskosten upp till kongresskäket. Det är bara födan på Franks som känns prisvärd. Nätverk och mat är dock två viktiga bitar som inte tillhör överraskningsmomenten.

Fransmannen är konservativa av sig, men i dag gjorde man en jättesatsning med den första direktsända spårlottningen i travkanalen equidia. Miss France var det stora dragplåstret och ögongodiset. Hon berättade att hon med förkärlek brukar följa loppen från staketet på Vincennes. Sedan ordnade hon så att Maharajah fick spår två och Ready Cash bricka fem. Lottningen inklusive massor av intervjuer med journalister och även tränare och kuskar (Vercruysse i studion) tog 35 minuter. Bara det en prestation. Miss France är tydligen nio centimeter längre än mig. Men jag är högre än både Maharajah och Ready Cash. Frågan är hur bred är jag?

Efter lite Kurt Olsson-humor går vi över till Östersunds V65-omgång på fredag. Även om det blir "liven" för mig tänkte jag bjuda på lite drag. Speciellt då en som jag jagat ett tag:

V65-1
Min bästa idé kommer direkt! First Civil inledde lovande som tvååring för Peter Buhlér med två raka segrar. Sedan dess har han faktiskt inte vunnit, men nu bör det vara dags. Hästen spurtade vasst i skymundan näst senast på Bergsåker och senast på Solvalla var det slalomåkning hela upploppet och krafter kvar i mål. Han kan dessutom öppna ganska snabbt och blir inte favorit här. Rolig spik!


V65-2
Jan-Olov Persson duo Eldfaksen och Rapp Elden känns starka och står fint inne i loppet. På start har Solkvick hög kapacitet, men kan behöva lopp i kroppen. För att vara säker plockar man även med formkortet Ares R.B., Orrbusan och skrällen Spangmigutten (bra senast).

V65-3
Inte så lätt här om nu inte John Östman sätter dit Wikbergs Simb Liz. Hon var ganska bra senast på Bergsåker och möter här lämpligt motstånd. Missis har inte startat på länge, men kan en del, liksom Nelle Egon. Västerbo Collect och Rektorn ska också med om man nu inte är fräck och chansspikar Simb Liz.

V65-4
Galina Dam och Eldmi (duktig i två senaste) är båda gynnade av propositionen, eftersom de är ston, och det kan räcka med dessa. Annars har Valle Viktor, Flytvinn, Qvarting och Väskinge Sjur alla god form.

V65-5
Simb Robitaille tar spets och borde ha bra chans att hålla undan. Ted Blågul kommer från V75-seger från spets och blir farlig med lite fart där framme. Robis Ingo gör debut i ny regi, men vinner knappast från bricka tolv. Sun Power C.G har gått bra i monté och har kanske blivit lite kaxigare av detta, så att han även kan prestera bättre för sulky?

V65-6
Här känner jag klart mest för Lugnets Diamant, som kan vara en rolig spik. Hemmahästen Leo On Line känns värst emot, även om han inte startat i år. För de som är ute efter de större pengarna plockar man även med starthästarna Triumph, Akjas Funnyforward och Calvados Crane. Nollpoängaren Kingpin la Marc är också betydligt bättre än sin programrad.

Jag avslutar som vanligt med några kloka ord:
"Det finns inget beständigt, utom förändringen.
(grekiskt ordspråk)