Ledare: "Åbys satsning kan bidra till nytänkande på fler banor"
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
I mars år 2007 presenterade den dåvarande sportchefen på Bodentravet, Sven Granström, en offensiv plan: Norrbottens Stora Pris ska bli ett storlopp och förstapriset höjs från 150 000 kronor till halvmiljonen. Fem år senare har planen lyckats – loppet når miljonstatus och har sedan dess varit ett givet inslag och en anhalt i storloppskalendern. Loppet blev det sjunde för äldre eliten med miljonstatus. Sedan dess har relativt lite hänt i utvecklingen kring förstaprisen i många lopp av högre och mellanhög dignitet. Sent 00-tal var däremot en boom av utvecklingsfas och attraktionsvärde kring förstaprisen: 2005 höjdes Sundsvall Open Trot till miljonen, Paralympiatravet (då Olympiatravet) dubblade nästan sitt förstapris till 1,5 miljoner kronor under 2005-2008 och Jämtlands Stora Pris flyttade fram sina positioner år 2008 med trekvarts miljon till vinnaren. Samma år kördes Elitloppet för första gången med tre miljoner kronor på segerchecken.
Med undantag för 2020 där prissummorna av coronaskäl tillfälligt sänktes på flera håll har det varit relativt statiska nivåer. Jägersro lanserade ett nytt grepp 2019 inför Hugo Åbergs Memorial med 1 609 000 kronor – en tusenlapp per meter – till vinnaren. Harper Hanovers Lopp har successivt höjts och fick, enligt många, en efterlängtad miljonstatus i år. Från centralt håll kom en stor nyhet, ett par år efter uppsvinget för äldre eliten, som initialt kanske saknade någon faktor för att omgående hyllas: Premiechansen. Ganska snabbt skulle idén få ett ordentligt strålkastarljus över sig då vinnarna av Kriteriet och Oaks (Rokkakudo samt D’One) fick dubbla förstapris och drygt fem år senare förändrades praxisen till att unghästarna per automatik är anmälda. Först när ett godkänt premielopp avverkats försvinner möjligheten till dubbla prissummor i en rad unghästlopp. Initiativet har varit en fullträff.
När Åby nyligen lanserade nyheten om Åby World Grand Prix 2024 med sex miljoner kronor till vinnaren, och sänkt förstapris i Åby Stora Pris under tre år som en konsekvens, skapar det ett välkommet eko – förhoppningsvis såväl nationellt som internationellt. Även om storloppskalendern är omfattande och lukrativ är det en smula anmärkningsvärt att Solvalla inte tagit nästa steg med Elitloppet sedan 2008, Jubileumspokalen har visserligen blivit ett mycket populärt femåringslopp – en fullträff. Förstapriset har däremot varit detsamma sedan 1999, måhända var det då anmärkningsvärt högt och numera är rimligt. En höjning av Elitloppets prissumma är aviserad även om några summor inte är nämnda. Anders Malmrot, som inte på egen hand kan besluta sådant, sade till Travronden efter Åbys nyhet att ”det inte är viktigast om Åby Stora Pris eller Elitloppet har mest prispengar”. Så kan det möjligen vara även om det knappast är troligt att Solvalla – och eventet Elitloppet – vill se sig omkörda av andra storlopp, för Elitloppet ska väl vara störst?
Särskilt intressant är nyheten då loppet som berörs – Åby Stora Pris – så sent som 2018 höjdes till två miljoner kronor i samband med omgörningen. Det är ett lopp som har haft svårt att få fäste och kontinuitet. Få lopp har stuvats om så många gånger men nu tycktes det ha hittat sin plats med tre varv och två miljoner i förstapris. Nivåhöjningen gör också det möjligt att fondera medel på annat sätt men mer naturligt hade kanske varit att göra om Paralympiatravet som möjligen tappat lite i styrka sedan avtalet med SOK förändrades, den kalenderpositionen har dock övrigt att önska.
Alla förändringar behöver inte kretsa kring höjda prissummor även om det förstås har ett tydligt och starkt signalvärde – till exempel skulle kanske spelbolaget ATG kunna skapa än mer attraktiva spelpooler (fetodds eller liknande?). En nivåhöjning av Elitloppet är inte kontentan av Åbys nyhet, det var redan på agendan sedan tidigare. Däremot lär processen snarare accelerera än puttra på och det är positivt. Med andra ord: Åby World Grand Prix – som trots allt är drygt tre år bort! – kan bidra till nytänkande på fler banor. En bana eller sällskap som dock knappast är förtjänta av att känna flåset i nacken är Boden deras storlopp haft den procentuellt starkaste utvecklingen i modern tid. För årets vinnare – Who’s Who – har utvecklingen varit konstant: Derbyseger som fyraåring, triumf i Jubileumspokalen som femåring och det här var första Grupp I-segern mot den äldre eliten.
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.