Ledare:

"Hög tid att göra en grundlig rannsakan"

Elitloppsveckan är här och ”uppskruvade förväntningar” är nog en bra beskrivning av känslorna de flesta traventusiaster känner just nu. På söndag eftermiddag kommer svaren och resultatet. Inte bara svaret på vem som vinner Elitloppet, utan även svaren på alla andra frågor som alltid omger loppet under veckorna före. Som svaret på om loppet levde upp till alla de förväntningar vi går och bär på just nu. Det här året är visserligen extremt och ett undantagsfall på grund av den pandemi vi lever i, vilket gör att resor är svårare och mindre intressanta. Men man måste ändå kunna titta på och analysera hur Elitloppet blir behandlat av aktiva och ägare runt om i världen. Vilken status har egentligen vårt kära elitlopp 2021? Är tre miljoner kronor i förstapris tillräckligt för att skapa en stark position över hela världen? Är försök och final samma dag det bästa upplägget för hästarna, de aktiva och publiken? Det finns alltid saker man vill ändra på, men med tanke på hur det varit inför årets upplaga känns det verkligen som hög tid att göra en grundlig rannsakan av alltifrån hur inbjudningsprocessen ser ut till vilket typ av lopp man vill ha, vilket i sin tur påverkar vilka hästar som är intresserade av att komma.

Ska man fortsätta att fokusera till 99 procent på att bjuda in de mest intressanta hästarna eller kan det vara så att de största kuskarna från USA och andra delar av världen skulle kunna bidra med ett lika stort attraktionsvärde som många av hästarna? För att skapa en större publikfest kanske man ska börja lägga lite mer fokus även på att bjuda in kuskar. Kanske köra en kuskmatch över hela helgen?

Det blir mer och mer sällsynt att vi får hit de absolut bästa hästarna från andra sidan Atlanten. Det blir även mer och mer sällsynt att vi får hit de absolut bästa från Frankrike, åtminstone när de är som allra bäst. Det verkar helt enkelt finnas mycket bättre och mer lönsamma saker för de bästa hästarna i andra länder att göra än att åka till Elitloppet. Dragningskraften från Elitloppet verkar således bli allt svagare för varje år som går. I år har vi exempelvis fått ekipage som tackat nej till en rosa biljett för att de ogillar att våra domare dömer efter reglementet. Om man tackar nej för en sådan sak, vad betyder då den där platsen egentligen? Inte så mycket. Högre prissumma kommer givetvis att öka attraktionsvärdet för många ägare och ekipage, vilket även elitloppsgeneralen Anders Malmrot var inne på i en artikel i Expressen nyligen: “Det är ett måste. Vi måste stärka upp prispengarna i Elitloppet, vi har legat på en nivå nusom inte är konkurrenskraftig för att man verkligen ska sikta mot Elitloppet”, sade Malmrot.

En annan återkommande anledning till varför några tackar nej till Elitloppet är just att det kan vara ett ”knäckarlopp”. Att man måste gå två lopp samma dag mot några av världens bästa hästar. Det är givetvis tufft och inte alla hästar klarar det. Eller rättare sagt: väldigt få hästar klarar det. För varje år som går springer hästarna lite snabbare, och i samma takt blir Elitloppet mer och mer av ett ”knäckarlopp”. Pratar man endast om att få hit bra hästar tror jag inte att det finns någon nackdel med att slopa systemet med försök och final samma dag. För det finns knappast någon där ute som skulle tacka nej till Elitloppet med anledningen: ”Nej, vi kommer bara om vi får gå två stenhårda lopp samma dag, blir det bara ett stannar vi hemma”. Det finns nog ingen häst i världen som mår bättre av att gå två lopp samma dag jämfört med ett. Och om man kör ett lopp, ska det då fortfarande vara 1609 meter? Ska det kanske vara 2640? Eller 3140 volt? Tänk dig 3140 med två volter, 15 hästar och 6 miljoner till vinnaren.

Ytterligare en fråga som måste ställas, och som egentligen kanske skulle ställts först, är om vi har rimliga krav på Elitloppet? Vad kan man egentligen förvänta sig? När man tänker efter kanske man tycker att det inte finns något som saknas. Självklart vill man att det ska komma två-tre fantomer från Frankrike som är så starka att de kan springa i 1.08-tempo i 8000 meter utan att röra näsborrarna. Och man vill att det ska komma två hästar från USA som kan öppna första 500 på 1.00 med världsartister i sulkyn. Man blandar kanske helt enkelt ihop drömmar med förväntningar. Vissa gånger är det nog i alla fall så, men som exempel: I år hade man självklart velat ha Face Time Bourbon, Délia de Pommereux och Hail Mary i toppform bakom startbilen. En sådan status och dragningskraft önskar man ändå att Elitloppet ska ha.

I år har vi i alla fall Vivid Wise As, som slagit Délia de Pommereux regelrätt i både Critérium de Vitesse och Prix de l’Atlantique nyligen. Vi har Ecurie D, som varit hästen alla längtat efter att få se i Elitloppet sedan han joggade hem Fyraåringseliten i fjol på 1.09,2. Vi har även Aetos Kronos,som verkligen är den unghäststjärna som tagit störst kliv in mot världseliten senaste halvåret. Och vi har även fjolårsvinnaren Cokstile tillbaka i fältet. Det här är ett starkt gäng som vi ska vara stolta över – och det är ytterligare tolv topphästar med – så Elitloppet kommer utan tvekan bli magiskt även 2021. Men för den skull ska man inte sluta sträva efter att det 2022 ska bli ännu häftigare. Och den häftigaste travhelgen någonsin.