Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"Hur ska den svenska travsporten se ut efter covid-19?"

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Med tanke på det grepp som covid-19 fortsatt har runt hela världen är det näst intill omöjligt att inte göra allting till en coronasak. Allt och alla är på något sätt drabbade av viruset, och det finns nog ingen som vare sig kan eller vill kalla sig för vinnare just nu. Inte ens ATG, trots att deras omsättningar ökat ganska markant senaste veckorna. Det troliga är även att deras totala antal kunder också ökat. Att travet än så länge fortsätter att rulla på är givetvis, för sportens skull, bättre än ifall det omvända.

Men bara för att spelbolaget ATG faktiskt gör stora vinster på att de svenska tävlingarna rullar vidare innebär det inte automatiskt att travet i sig gynnas, eller kommer att gynnas, på lång sikt av den extra uppmärksamhet och det extra intresse som spelet på hästar just nu får. För är det något man lärt sig under dessa tider är det att allting kan svänga snabbt, väldigt snabbt. Möjligheten finns dock om Svensk Travsport kan hitta rätt väg framöver, när allt blir som vanligt igen.

Travet har under lång tid brottats med svårigheter att få publik till banorna, och både uppfödare och licensinnehavare minskar för varje år som går. De allra flesta tränare vittnar också om att det blir jobbigare och jobbigare att hitta hästägare. För två veckor sedan diskuterade Travrondens ledare det faktum att den ekonomiska krisen som covid-19 bland annat bär med sig givetvis kommer drabba potentiella hästägare och uppfödare framöver, vilket i sin tur drabbar tränarna, och i sin tur spelbolagen (färre spelobjekt och fler urholkade tävlingar).

Och visst är det så, många stora hästägare är också företagare. Företagare som kanske just nu går igenom stora utmaningar och även kanske riskerar konkurs. Samma sak gäller uppfödare. Detta är tyvärr bara en av flera svåra saker som Svensk Travsport kommer få brottas med framöver.

Hur ska man göra för att hästägare ska nyrekryteras och sedan stanna hos oss? Hur ska man motivera uppfödare, stora som små, att fortsätta inom travet?

Just nu rullar travet alltså vidare i Sverige, men inför tomma läktare. Intresset och kärleken för vår fantastiska travsport växer sig starkast när den upplevs på plats. Man kan känna och se kraften hos våra vänner som gör allt ute på tävlingsbanan. Som hästägare får man stå vid bankanten och följa sin guldklimp, sin älskade häst som gör allt för en. En stor del av vinsten av att ha en häst som faktiskt vinner lopp är att få besöka vinnarcirkeln. Att få stå där och skaka och berätta hur mycket sin häst faktiskt betyder för en och hur länge man har väntat på just det här ögonblicket som väger upp flera års kamp.

Det går väldigt bra att följa travet via en skärm i vardagsrummet också, men återväxten av hästägare och det starka intresset sker på plats på banorna. Och det får sig givetvis en liten törn under rådande tider, men samtidigt kanske man kan ta vara på detta och utvärdera. Se den period vi just nu befinner oss i som en tid för reflektion, för att komma ut starkare på andra sidan. Eller i alla fall hitta den rätta vägen att följa i framtiden. Hur vill vi att travet i Sverige ska vara framöver och hur kan vi tillsammans göra så att återväxten blir så stor som möjligt? Både bland publik, licensinnehavare, stallpersonal, spelare, hästägare och uppfödare.

Det är ju uppenbart att ATG kan rulla på, starkare än någonsin till och med, utan att man behöver publik på banorna. Men det är ju tack vare alla uppfödare, hästägare och aktiva som gjort detta möjligt under många år. Vi har fortfarande en stark sport i Sverige och vi fyller väldigt många lopp med hästar varje vecka, och därför står travsporten och spelet sig starka just nu. Men man får inte glömma återväxten bland framförallt uppfödare och hästägare! Utan den kommer det inte finnas några spelobjekt för ATG att tjäna pengar på framöver. Och inte heller några hästar för tränarna att träna, och inga hästar för kuskarna att köra.

Spelarna är också en väldigt stor pusselbit i travets kedja, men till en början måste man få till intresset hos uppfödare och hästägare, nya som gamla, för utan dessa spelar det ingen roll hur sugna människor är på att spela. För travets del hjälper det inte i alla fall. Saker att spela på kommer det nog alltid finnas.

Hur ser då framtiden ut för Svensk Travsport? Är det en sport som i dag, med flera tävlingsdagar varje dag på olika banor utan någon större publik? Eller ska den kanske vara med lite färre lopp, färre banor, med högre prissummor? Oavsett, vad är bästa sättet att få folk till banorna? Eller är den tiden förbi? Är det bara STL-dagarna som kan räknas som publiktävlingar? Hur ska man göra för att hästägare ska nyrekryteras och sedan stanna hos oss? Hur ska man motivera uppfödare, stora som små, att fortsätta inom travet? Hur gör vi travsporten intressant att följa och vad kan man göra för att hjälpa nya licensinnehavare att växa in, och sedan fastna, i den här sporten? Man får aldrig tappa fokuset på en bättre framtid, för blir man stillastående blir man också snabbt omsprungen. Oavsett om vissa saker ser bra ut i dag, just nu.

Hur ser det ut i november?

Coronatider ställer till misär för allt och alla. Något som dock lyckades undvika detta var vintermeetinget på Vincennes. Troligtvis kommer travet i Frankrike i gång igen innan 2020-2021 års vintermeeting startar i november. Får vi då se bättre förberedda franska hästar än någon gång tidigare?

Ett massivt teknikstrul

I söndags var det multijackpott på V75 och ATG hade sin kanske viktigaste dag någonsin. Fler än vanligt intresserar sig för spel på trav just nu och marknadsföringen för omgången var total.
Ändå lyckades man inte undvika ett massivt teknikstrul på atg.se. Pinsamt.

FREDRIC LINDMAN

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.