Sveriges ledande travtidning
Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"Vi måste våga prata mer om spelandet"

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Eftersom alla är medvetna om riskerna med spelande och drömmen om de stora vinsterna, men inte alla är lika medvetna om problemen behövs ständiga varningsklockor.

Sverige är en spelande nation. Det ska travsporten vara glada för. Enligt Spelinspektionen, som hämtat sina siffror från Skatteverket, omsatte spelbolagen med svensk licens 24,8 miljarder kronor (spelarnas insatser minus utbetalda vinster) under 2019. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare år, men går att koppla till att bedömningarna av den oreglerade marknaden varit för låga.

Av de pengarna är det ingen hemlighet att en liten klick står för en stor andel av omsättningen. När Novus gjorde en undersökning på uppdrag av de dåvarande Lotteriinspektionen 2018 uppgav nästan 300 000 personer att de spelade så gott som varje dag, vilket motsvarar sex procent av befolkningen. 24 procent sa att de spelade någon till ett par gånger i veckan. Få siffror tyder på att trycket på spel mattats av. En och annan av klickspelarna har så klart vunnit stora pengar, medan andra fortfarande strävar dit. Den som säger att spel inte ger en krydda av spänning har förmodligen har aldrig spelat på hästar, sport eller kasino.

Men det finns också en baksida av myntet. För alla spelare vinner inte och alla vinner inte varje gång. Det finns otaliga exempel på personer som spelat bort allt de har och äger. Pantsatt huset. Tagit hutlösa snabblån. Stulit från sina arbetsgivare. Och ljugit för alla. De finns överallt och för vissa rasar livet samma. Några lyckas kravla sig upp, andra avtjänar fängelsestraff, några har gått så långt att de valt att ta sitt liv.

I Sverige finns ett utbrett spelmissbruk. Enligt Folkhälsomyndigheten (FHM) har antalet personer som fastnat i fällan fördubblats det senaste decenniet. Trots det vägrade länge kommuner och samhällsbärande institutioner att ta i problemen.

– Vaddå, spelar du för mycket? Sluta då.

Det är lättare sagt än gjort, säger de som en gång varit nere på botten och vänt.

Numera klassas överdrivet spelande som en folkhälsosjukdom och tas på större allvar. Omregleringen har ökat viljan att vara god och göra gott även bland spelbolag. Enligt företaget Alna, som jobbar i beroendebranschen, är det dock fortfarande lång väg kvar innan vi har ett fungerande system, där a-l-l-a tar sin del av ansvaret. Okunskapen om vad som krävs för att bryta ett ofta långvarigt beroende och undvikande beteende är besvärande låg, menar de.

Spelberoende är ingen enkel sak att upptäcka, eller avslöja för den delen eftersom personerna inte alltid vill kännas vid problemet. Det finns en skam kopplat till att vara en ”förlorare”, vilket inte minst späds på av kvällstidningarnas gränslösa antal vinnarhistorier. Vem vill medge att man är alkoholist? Är man en riskperson om man dricker ett glas vin om dagen? Var går gränsen? Var går min gräns?

Det krävs ingen djupgående forskning för att inse komplexiteten i frågorna och att det kanske inte finns några givet korrekta svar, men skadeverkningarna är på riktigt och behöver upptäckas i tid eftersom de triggar ett lömskt belöningssystem i kroppen som reagerar genom att frisätta dopamin, vilket ger en härligt positiv känsla av någonting som ibland kanske är precis tvärtom. Det ger en ”kick” som man sedan omedvetet längtar efter (och i vissa fall aldrig blir av med).

Eftersom alla är medvetna om riskerna med spelande och drömmen om de stora vinsterna, men inte alla är lika medvetna om problemen behövs ständiga varningsklockor. Spelpaus är ett utmärkt (egentvång)system för dem som behöver andhämtning bland slotmaskiner och spelautomater. I dag har 48 000 personer valt att trycka på knappen. Men det sker anonymt (rätt, så klart) och oftast i tysthet. Bland spelare sker mycket bakom stängda dörrar eftersom få är benägna att lyfta fram sina misslyckade historier och berätta öppet om det. Som enda travtidning är det viktigt att vi – som faktiskt delvis lever på spelandet – vågar lyfta på locket och se vem som finns bakom pengarna som strömmar in från ATG.

Som aktiv travutövare har man också ett ansvar och en skyldighet att bidra till ett sunt och hållbart system där missbruk upptäcks och där vi inte sopar problem under mattan.

Av Travronden får du nu ännu en fördjupning i spelproblematikens värld, där bland andra Spelvärdes tipster, Kristoffer Axén, skriver utlämnande om sitt eget spelande. Genom sina ord ur ett proffs perspektiv synliggör han att inte ens de bästa är oövervinnerliga. Det är inget fult, det finns ingen skam. Som sportens mediebolag, vilket TR Media är, vill vi föregå med gott exempel och har tagit fram ”Kompassen”, en rad initiativ för att visa vår vilja att ta ansvar och omtanke om dig.

✔ Travronden har – till skillnad från andra som håvat in 100-tals miljoner – aldrig under sin 88-åriga historia tagit emot en enda krona från ett i Sverige icke-licensierat spelbolag.

✔ Travronden säger numera nej till reklam för online-kasino, som är ett riskfyllt spel. (Ett test genomfördes dock 2019, reds. anm.).

✔  Travrondens systemförslag har rimliga begränsningar för att inte stimulera överdrivet spelande.

✔ Travronden har begränsningar i antalet samtidigt synliga spelbolag i våra kanaler.

✔ Travronden är, som enda mediebolag, medlemmar i branschorganisationen Sper och stöttar Stödlinjen, Revansch och Spelpaus.

✔ Travronden har ett internt program med fri konsultation för medarbetare som vill prata om sitt spelande.

Vi vill prata om spelandet. Det borde du också.

JOAKIM SVENSSON

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.

ANNONS