Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Jens Sjödén:
"Statistikblogg V75"

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Momarken arrangerade den här omgången för första gången 2008. Det blev en succé, så det har blivit tradition att åka till Norge den här veckan. Intresset peakade 2010 med en omsättning på 130 miljoner. Sedan har den sjunkit lite för varje år, för att ifjol landa på knappt 97 miljoner. I år har man jackpothjälp och bör kunna putsa den siffran.

Det har inte varit jättelätta omgångar. Sjuan har som lägst betalat 37 000 kr, och det har blivit utdelning på femmorna alla sju åren.



”När V75 avgörs i Norge och Momarken på lördag är ledningen inte alls guld värd för hästarna.”
”Spets har man inte så stor fördel av. Ledarhästarna får passa sig på upploppet där hästar bakifrån brukat komma som skjutna ur kanoner.”'

Det där kunde man läsa på atg.se inför förra årets omgång. Nu är sju år och 49 avgjorda lopp inte tillräckligt för riktigt säker statistik, men de siffror som finns tyder inte på att påståendena skulle stämma. 21 lopp, 43 procent, har vunnits från ledningen, vilket är helt normalt. Samtidigt har bara 10 lopp, 20 procent, vunnits från position längre bak än tredjepar – också helt normalt. Och dessa segrare har företrädesvis kommit i tilläggslopp.

Resultatet för fjolårets spetshästar? 7: 3-3-1.

V75-1: Silver, autostart, medeldistans.
 Förra veckan tyckte jag att man kunde inleda med en favoritspik, bland annat motiverat av att det inte fanns någon förhöjd galopprisk. 3 Naglo del Nord har två galopper de tio senaste och 1/10 innan det. Vid en av de senare galopperna vann han i Silver ändå… Det råder ingen tvekan om att favoriten är bättre än konkurrenterna. Dessutom är han i sitt livs form.

- Risken att han galopperar igen kan inte antas vara högre än 2/10


- Risken för annat förlustscenario kan inte antas vara högre än 1/10

Favoriten är närmast underspelad i förhållande till chans, ett fenomen som då och då inträffar just i V75-1. ATG brukar placera det man anser vara omgångens mest lättlösta lopp här, och mycket riktigt är också favoritfrekvensen högre här än i någon annan avdelning. Sedan finns en ansenlig andel spelare (en av dem heter Harry Boy, misstänker jag) som gillar ”TV-system”, något som får till följd just att favoriten i första underskattas (eller övergarderas, hur man väljer att se på det). Samtidigt är favoriten i sista avdelningen ofta groteskt överspelad. Detta gäller på spelformen V75. På vinnarspel och DD är det tvärtom.

2011, 2012, 2013 och 2014 är de år som ATG redovisat spelprocenten. En sak har gällt varje år: Favoriterna har inte haft de segerchanser spelarna trott. I schablonfallet har man fått multiplicera spelprocenten med en faktor 0,85-0,90 för att få fram den verkliga chansen. I år har det varit tvärtom. Spelarna har inte hängt med i svängarna då loppen varit ojämnare än någonsin – och därmed favoritfrekvensen högre än någonsin. I år har man i schablonfallet fått multiplicera spelprocenten med 1,17 för att få fram chansen – och så är det nog här också! I praktiken innebär det att 60 spelprocent betyder 70 chansprocent. Alla årets tio största favoriter har segrat.

V75-2: Klass II, autostart, medeldistans. Struken: 3
. Erik Adielsson har satt dit fem av sex favoriter i år. Därmed har han befäst sin ställning som V75:s mest spelvärda kusk. Nästan alla toppkuskar blir överskattade av spelarna. Det är hopplöst för dem att leva upp till spelarnas storögda förtroende. Men Erik inte bara lever upp till förtroendet – han överträffar det! När han siter i sulkyn ska man multiplicera spelprocenten med 1,24 för att få fram segerchansen. I skrivande stund innebär det 34 X 1,24 = 42 procent. Bakom favoriten finns en urstark andrahandare i form av 7 Rio Grande. Det är mer troligt än inte, att det blir någon i favoritduon som segrar. Ändå är det här kanske omgångens främsta garderingsobjekt. De samlade erfarenheter av liknande lopp som finns, i dagligt tal kallat ”statistik”, säger nämligen att just den här typen av lopp oftare än andra genererar riktiga storskällar.

V75-3: Stolopp, tillägg, medeldistans
. Det här loppet är spelmässigt snarlikt det föregående: En stark favoritduo som mest sannolikt segrar – men samtidigt finns också en reell skrällchans. Att favoriterna är stallkamrater, och dessutom har ytterligare två stallkamrater i fältet, talar för dessa. Det är svårt att tippa mot 15 Premance Simoni, som så uppenbart är bästa hästen och borde vara gynnad av att tävla hemma. Hon var ju grym på Åby annars mot tuffare hästar.

V75-4: Klass I, autostart, medeldistans. Struken: 12
. Senast höll 1 Gordonston spets från innerspår, det är bara undantagshästar som klarar det. Det sägs att det ska vara tufft att upprepa bedriften på Momarken, men det sägs så mycket. Han får gälla som spetsfavorit. Spetshästen har fördel gentemot ”bästa hästen”. Därför förordar jag inte som alla andra spik för omgångens största favorit 3 Ready for More. Men den har förstås jättechans att vinna och loppet är täckt på två.

V75-5: Kallblod, ett tillägg, medeldistans. Struken: 9
. I vanliga fall, går det inte för tilläggshästarna att ta 20 meter vid den här propositionen. I vanliga fall, kan femåringar inte vinna i kallblodslopp. Det är som tre-fyraåringar bland varmbloden. Och i vanliga fall kan ston inte vinna i kallblodslopp, det händer ”aldrig”. Å andra sidan är kallblodshistorian fylld av undantagshästar. Det är inte bara Järvsöfaks och Bork Rigel. Det finns tydliga indikationer om att 10 Lannem Silje kommer att ta över stafettpinnen och när man lägger in norrmännens spel imorgon, är det troligt att hon får förbi Ready for More och blir omgångens största favorit.

Som statistikspelare kan man ändå inte bara helt försumma, hur det faktiskt går i normalfallet. Då segrar andrahandaren 4 Lome Brage lätt som en plätt. Tvåhästarslås igen!


V75-6: Brons, autostart, lång distans
. Travspelare och travhästar har något gemensamt: Svårigheter med att avgöra var mållinjen ligger. 10 Pedro Bi visade prov på detta näst senast, då han fortsatte tävla efter mål och ”vann” loppet tio meter för sent. Den tidigare ickevinnaren visade sist att de nya takterna lever kvar: Han fick dödens och krigade starkt ned ledaren sista biten. Också det att likställa med en seger - att en 5:a dök upp från ingenstans sista biten hör till sprinterloppens natur på något vis. Nya Pedro Bi ger intryck av att vara gynnad av lång distans, då slipper han förlustscenarier som de senaste i alla fall. Däremot är spår 10 illa. Därifrån blir det en position långt bak utvändigt och han måste prestera många, många meter bättre än alla andra för att vara först i mål. Statistiken visar att bara 7 och 12 är värre spår. Att en tidigare ickevinnare nu måste tävla utan körspö kan man också sätta frågetecken för.

Generellt är Brons den klass det övergarderas mest i. Det ser så jämnt ut på förhand, men det skräller ändå bara sällan. Den långa distansen är ytterligare skrällhämmande. Förra veckan fanns ett likadant lopp på kupongen, och det blev då omgångens mest garderade lopp. Det ser ut att bli samma sak nu. Men nu liksom då lär det inte skrälla. Sparlopp!

V75-7: Guld, autostart, kort distans. 
En häst för världseliten och som säkert startar i Elitloppet är 9 B.B.S.Sugarlight. Han möter ett gäng ”vanliga” guldhästar, och då ska detaljer som startspår och årsdebut inte behöva krångla till det. Han är samtidigt också gynnad av hemmaplan och långt upplopp. Många spikar i avdelningarna fyra och fem, men här är förutsättningarna för favoritseger betydligt bättre. Folk övergarderar i Guld, för ”det är ju så många bra!”.

Jag tror inte det kommer att så gå så bra för norrmännen i omgången – förrän här. Det ser ut att bli en norsk trio, då 6 Winmecredit är så klar tvåa. Och trea blir fjolårssegraren 4 Mr X.F.Royal. 1 Oasis Bi har tydligt visat att han är less på att tävla, och trots bästa spåret blir det svårt för 5 Edward Ale då motståndet är snäppet för tufft. Bästa svensk blir nog 7 Kash’s Cantab.

En liten sammanfattning:



- Bästa spikarna finns först och sist.


- Favoriterna i V75 4-5 blir de mest betrodda, men båda dessa lopp kan ”helgarderas” på två streck.


- V75-6 är det mest garderade loppet men skrällrisken är liten, fyra-fem streck ska räcka – men man vill ju inte missa Pedro Bi.


- Återstår V75 2-3. Där kan det skrälla, därför måste det också skrälla där.



Statistiken visar, att om utdelningen ska bli femsiffrig (över 10 000 kr) krävs att max tre favoriter vinner. Samtidigt måste minst två vinnare vara spelade i intervallet 0-10 procent, varav minst en i intervallet 0-6 procent.



I praktiken innebär det alltså, att max en favorit får vinna i de fem mellersta loppen samt att det ”måste” skrälla i både V75-2 och V75-3 (ok, någon enstaka rensare i V75-6 kan hjälpa till också).



Om man matar in det där i ett systemverktyg, t ex Joker, kommer det ut ett system för ungefär 400 kr. Då har man täckt in ”alla” utfall med femsiffrig utdelning och uppåt. Chansspikar man Pedro är man nere i nån hundring. Värt eller inte..? Lycka till med spelbeslutet!

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.