Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Joakim Svensson:
"Därför hittar du inga aprilskämt i Travronden i år heller"

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Vi har nyheter du kan lita på.
Därför hittar du inga "egenpåhittade" aprilskämt i Travronden i år heller.

I Sverige finns det tecken på att aprilskämt fanns redan i mitten på 1600-talet. Seden sägs höra samman med traditionella upptåg som uppstod vid vårens ankomst, skriver Nationalencyklopedin.

Många tidningar har gjort slag av detta och genom åren har det, mer eller mindre traditionsenligt, publicerats aprilskämt i olika tidningar. Jag kan dra mig till minnes att det fanns en tid när jag köpte tidningar för att leta efter dem och om jag inte missminner jag så samlade jag dem i en låda under någon period. Några minns kanske elefantparaden som skulle ske i samband med OS-invigningen i Stockholm 1912 (Svenska Dagbladet 1911)? Eller att Öland påstods vara på drift (Göteborgs-Posten 1950). Eller kanske rent av själva tog del av de flygande spårvagnar (Dagens Nyheter 1950)? I modern tid är det kanske mannen som fanns på flera nyfödd-annonser samma dag och berättade om ”en vild helg” (Västerbottens-Kuriren, 2010) det kanske mest spridda och ihågkomna? Jag vet inte. Listan skulle kunna göras långt mycket längre.

Gemensamt för alla dessa påhittade nyheter är att de publicerades just den 1 april och avsikten var, så klart, inte ond, utan att med en form av humoristisk ton få läsaren att tro något som inte vara helt sant, och senare kanske också skratta åt villfarelsen.

Det har hänt att hela redaktioner har blivit lurade av dessa aprilskämt. Själv minns jag när en av mina kollegor på en tidigare arbetsplats ”hittade på” en något oväntad nyhet om världsartisten Britney Spears – som sedan fick spridning över hela världen. Den träffade kanske inte helt rätt, men ändå, en del skrattade nog.

Självklart är det inte bara tidningar som drar en vits dagen till ära. Utan att veta säkert så haglar det förmodligen aprilskämt på skolgårdarna, i telefon och över Google Meet, eller Zoom, i dag.

Jag tror att de allra flesta människor uppskattar ett bra skämt och Travrondens läsare lär inte vara något undantag från det. När historierna är riktigt bra och skrattretande finns det också något positivt och skönt befriande i att få spricka upp i ett leende. Vår uppgift, såsom publicist, är delvis också att underhålla och stimulera geniknölarna.

Men det finns också en baksida av myntet. Och för dagen råkar de vara två.

För det första råder allvarsamma tider och för oss, som jobbar på Travronden, finns det viktigare saker att göra än att turas om att överträffa varandra i spexigheter. Den samhällsfarliga virussmittan, corona, sprider sig som en löpeld över Sverige, företag går omkull i parti och minut och människors liv utarmas. Det är en tid av oro och kris. I såna tider bör vårt fullständiga fokus ligga på att bevaka, rapportera och granska det som händer i världen och Travsverige.

För det andra finns det en trend med falska nyheter som sprids och emellanåt får fäste i gård och stugor. Det finns faktiskt nyhetssajter på nätet som helt eller delvis ägnar sig åt att skriva fejkade nyheter – och som tack vare Facebooks algoritmer når ut till väldigt många.

De allra flesta av oss kan säkert skilja det sanna från det osanna och jag vill tro att många har lärt sig av de senaste åren diskussioner och debatter om vikten av källkritik. Samtidigt finns det tecken på att det fortgår och sprids i trådar som aldrig ser dagens ljus. En fakta eller ett uttalande som är förvanskat blir plötsligt till en ”sanning” som berättas från mun till mun. Det ryktet kan förstöra människors liv. Det finns otaliga exempel på det. Och jag är, mer eller minde, övertygad om att du blir mindre källkritisk om någon du känner eller litar på rekommenderar eller yttrar något än om det kommer från en okänd person. Det sprider misstro. Det väcker tvivel om uppsåt.

Vi lever i en tid där osanningar, påhitt och falsk information finns överallt. Det har inte minst Travronden, och även jag själv, fått uppleva och genomlida genom åren. Alla som har fått det vet vad det innebär och hur besvärande, eller rent av förödande, konsekvenserna kan bli när någonting som är osant plötsligt tas för givet. Det är obeskrivbart hemskt.

Det är bakgrunden till att Travronden – under mitt ansvariga utgivarskap – inte ska ägna sig åt ”osanning” eller aprilskämt. En och annan tycker kanske att det verkar ”torrt och tråkigt” och någon kanske hävdar förmodligen att det är ”brist på humor”. För mig, som publicist, handlar det inte alls om det. För mig handlar det om att ta ansvar och att inte vara med bidra till urholka skillnaden mellan vad som är sant och falskt. Det som står i Travronden ska du kunna lita på. Därför är aprilskämt inget för oss.

Tack för att ni tar er tid.

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.