Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"Att blunda hjälper inte"

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Då hbtq-frågan uppmärksammades under en vecka i vårt avlånga land i samband med Stockholm Pride publicerade vi på Travronden tio sidor med fokus på frågan. Åtta sidor var ett reportage med forne stjärnjockeyn Espen Ski, som kom ut som homosexuell efter karriären. Vi intervjuade även Svensk Travsport för att höra vad som görs i frågan, samt RFSL för att få ett hum om hur idrotten i allmänhet ser på hbtq-frågan. 

Reaktionerna lät inte vänta på sig. På Twitter och Facebook och via mejl och samtal har undertecknad fått stå upp för hbtq-personers rättigheter – och framför allt fått stå upp för att Travronden skriver om ämnet.

Ett axplock av några av våra läsares reaktioner:
”Så jäkla trött på detta hbtq. Har inget med trav att göra.”

”Varför så stort fokus på den sexuella läggningen? Vill man veta så frågar man. Tycker att folks läggning är deras ensak.”

”Det är bara läsa bibeln vad den säger. Det är fakta.” 

”Tycker ej det passar i Travronden. Går ju att starta ny sida och ny tidning som handlar om Pride, vilken läggning man har och så vidare. Man ska inte tvinga på folk, det blir fel tycker jag.”

”Vad har det med hästar att göra? Vill dem älska med dem eller vadå?."

"Vi kan inte ta det för givet"

För det första: Nej, bara för att man är hbtq-person vill man inte ha sexuellt umgänge med djur. Och huruvida bibeln är fakta eller inte har vi nog alla olika uppfattning om. Men det räcker väl med att återge två citat, från bokmässan 2009, som en bekant uppmärksammade mig på. 

– Jag hittar inte ett enda bibelord som stöder idén om äktenskap mellan människor av samma kön, sade Elisabeth Sandlund, dåvarande chefredaktör på kyrkliga tidningen Dagen.

– Nej, men du hittar desto fler bibelord som stöder tanken att kvinnor ska hålla tyst. Så var försiktig med bibeln, replikerade KG Hammar, före detta ärkebiskop. Enough said.

Att blunda för problemen, och att inte lägga fokus på hbtq-frågan, hjälper inte hbtq-personer. Att inte uppmärksamma, att inte upplysa innebär en försämrad kunskapsnivå vilket inte sällan leder åt fel håll. Mänskliga rättigheter är någonting vi måste stå upp för, det är någonting som inte kan tas för givet. Alla människor är lika mycket värda. Människor ska själva få bestämma över sina liv. De ska få gifta sig, tycka vad de vill och tro på vilken gud de vill eller inte tro på någon gud alls, detta är bara en del av det som mänskliga rättigheter innebär.

Mänskliga rättigheter är någonting som ska prägla hela samhället, ett samhälle där travsporten i allra högsta grad ingår. När idrotten dessutom, som RFSL:s representant Mathilda Piehl själv var inne på i Travronden, är långt efter samhället i stort i frågan måste det till en förändring. Och kan Travronden vara en del, om än så bara en minimal del, i det förändringsarbetet är det värt det. Däremot är det beklagligt att Svensk Travsport överhuvudtaget inte står upp i frågan genom satsningar från centralt håll under veckan då frågan verkligen uppmärksammas.

"Man kan tycka att travet borde vara ledande"

2013 kom Riksidrottsförbundet ut med en rapport gällande hbtq och idrott som handlade om ungdomars erfarenheter och villkor inom svensk idrott. Där går det att läsa: ”Följden av normerna inom idrotten, könsuppdelningen, bristen på förebilder, låg hbtq-kompetens och låg vuxennärvaro är att investeringsvärdet för hbtq-ungdomar är lågt”.

Därför kan man på sätt och vis tycka att travet borde vara ledande, då vi inte har någon könsuppdelning. Men hbtq-kompetensen är låg och gamla strukturer finns kvar. Och någon förebild i toppen syns inte till. Ett led för Svensk Travsport att öka kunskapen i frågan kan vara att bli det tredje idrottsförbund eller idrottsförening att hbtq-certifieras. Östersunds FK och Kiruna IF är ensamma på banan, så här långt. Beklagligt är ordet.

Espen Ski sammanfattade det hela ganska bra i reportaget:
– I dag kan jag verkligen vara ledsen över att jag inte var den där ”toppjockeyn som var gay”. Egentligen inte så mycket för min egen skull, utan för att jag inser hur mycket det hade gjort för många andra. Barnen och ungdomarna hade fått en gayförebild, berättade Ski.

Inte är det så konstigt att hbtq-personer inte sällan hamnar i kultur- och medie-, eller nöjesbranschen. Där finns mängder med förebilder, där finns en trygghet. En trygghet som många sporter tyvärr saknar i dag. Damfotbollen gör någonting rätt, likaså konståkningen eller för den delen simhoppningen. Förebilderna finns där, som när svenska Magdalena Eriksson och danska Pernille Harder kysste varandra under fotbolls-VM, eller för den delen brittiske simhopparen Tom Daley som är helt öppen med sitt privatliv på sociala medier.

Mathilda Piehl nämner just detta, att det ser lite olika ut från idrott till idrott, men också att det beror på könstillhörighet. Det går inte komma ifrån att det är enklare för en kvinna att komma ut i damfotbollen, än det är för en manlig ishockeyspelare. Barriärer som måste raderas. Oavsett vad anledningen är måste det lösas. För en dag vill jag kunna säga att jag lever i ett land där jag och alla andra kan leva ut, där man kan älska vem man vill, utan att få några som helst reaktioner och utan att behandlas annorlunda. Det gäller även idrottsvärlden.

I korthet: De sexuella trakasserierna måste försvinna

Det är inte bara synen på hbtq-personer som måste bli bättre inom idrotts- och travvärlden. Så sent som i fredags kunde Travronden avslöja att en travtränare i Mellansverige är under utredning av Svensk Travsport och polisanmäld anklagad för sexuella trakasserier. Oavsett hur det står till i det fallet speglar det en vardag som inte är okej. På sin arbetsplats måste man känna sig säker, man måste känna sig trygg. 

Svensk Travsport var bland många andra organisationer med och utvecklade “Schysst stall” – ett verktyg mot sexuella trakasserier i hästnäringen. Till dags datum är 73 stall i Sverige anslutna. I Sverige finns runt 400 proffstränare, inte sällan med anställda. Siffran för anslutna stall borde vara över 500, och inte fjuttiga 73. Sexuella trakasserier hör inte samhället till. Det måste försvinna. Och det har vi alla ett ansvar för också sker.

DENNIS ENGELBO

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.