Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"Behovet av en gemensam etik blir allt mer tydligt"

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Travets värld är en ganska liten bubbla.

Ändå finns ingen världsomspännande struktur att luta sig emot. Inget universellt regelverk, ingen gemensam etik och bara begränsad internationell synkning av tävlingskalendern.

Behovet av dessa saker framstår däremot allt mer tydligt.

Jag var själv på plats i USA häromveckan, och bevittnade det så kallade VM-loppet, Yonkers International Trot. Vilket var trevligt. Men det skickade också hem en med ett antal tankar malande i bakhuvudet.

Så fort en svensk häst landar på amerikansk mark, är det fritt fram för en annan typ av medicinering. Olika former av medikament som har flera veckors karens i Sverige, kan plötsligt ges med bara två-tre dagars karens där borta. Vilket också skedde i några fall. Helt legalt. Inget fusk. Men på nåt sätt ändå störande och tankeväckande.

Det kan även handla om andra typer av rent materiella olikheter inför lagen, mellan Europa, Skandinavien och Nordamerika: Bett som inte är tillåtna här, går bra där. Annorlunda skokrav. Andra hjälmtyper. Plus en hel del andra materialdetaljer, för både häst och kusk.

Och mest iögonfallande av allt, för oss åskådare; VM-loppet vanns av Cruzado Dela Noche, sedan den amerikanske kusken Brian Sears delat ut 16 piskrapp med en hand över upploppet. Det var förhållandevis milda slag, snarare markeringar mot nummerlappen till – men ändå; snyggt såg det inte ut. Och ännu värre längre bak i kön, där en helt tröttkörd häst (Arazi Boko) fick utstå en direkt ovärdig behandling av kusken Alessandro Gocciadoro. Okej i New York. Hade däremot renderat kraftiga bestraffningar i till exempel Sverige (och även i vissa andra amerikanska stater).

ST har kämpat på hyggligt genom åren, med att – i alla fall inom Europa – försöka stärka det internationella samarbetet. Då inom ramen för UET. Det har varit en vällovlig ansats.

I vintras kom ett nytt samlat travregelverk för Europa, med en sorts ”minimibas” som alla medlemsländer på vår kontinent bekänner sig till. Det är förstås bra.

Men skrivningarna är för milda, och hela det arbetet fortskrider alldeles för långsamt och för försiktigt.

Det finns stora kulturella och praktiska skillnader mellan Europas (trav-)länder, och ännu större variationer gentemot dem i Nordamerika. Haltandet förekommer inom en massa olika områden. Det gäller ju då just drivningsbestämmelser och medicinering och dopning – men det kan också handla om diskningsregler, om avels- och spermahantering, om ”målvakts”-förfarande kring avstängda personer, om utbetalning av prispengar, om spel och betting – och om djurhållning i största allmänhet. För att nu nämna några ämnen. Det finns fler.

Ett av de grundläggande problemen är de skiftande civilrättsliga lagstiftningarna i respektive land. Dessa är svårare att ändra, än reglerna i bara ett travförbund. Var i varje nations samhälle finns det ytterst dömande organet? Så länge man civilt i varje land har helt olika lagar kring hästhållning, vitt varierande skattelagstiftning, helt skilda straffsatser, och egna, unika regler för vad som kan överklagas i civil domstol och inte… och så vidare och så vidare – så är det en mycket svår uppgift att synka världens alla travländer till att marschera skapligt i takt.

Men den nuvarande röran är både störande och stötande.

Mission impossible? Omöjlig uppgift?

Ja, kanske.

Samtidigt kan man se hur den mycket, mycket större fotbollsvärlden – både på Europa- (Uefa) och världs- (Fifa) nivå – har lyckats med en hel del av det här. Fotbollen har ett gemensamt regelverk för själva spelet. En internationell syn på dopinggränser. Någon form av ansats till gemensam bekämpning av fenomen som matchfixning (uppgjorda matcher) och läktarvåld. Någorlunda standardiserade sanktioner för den som bryter mot regler. Och en internationell tävlingskalender, som styr alla de bästa spelarna till centralt planerade stora mästerskap.

Att kopiera allt detta är ingen lätt uppgift för travet. Men vi får aldrig ge upp det arbetet. Planeten Jorden blir allt mer internationell, gränser suddas ut, den nya generationen flyter omkring över klotet på ett helt annat sätt än de tidigare. I den andan är det ett måste – en skyldighet! – för oss alla att fortsätta slåss för en travvärld som planerar sin nutid och framtid tillsammans, och anstränger sig maximalt för att synka sina verksamheter över gränserna i mycket högre grad än idag.

Sveriges problem i sammanhanget, är förmodligen vår gamla Bror Duktig-sjukdom. ALLT kan ju, i ett samarbete, inte bara riggas just utifrån i vårt tycke sunda, svenska principer. Utan för att bli hörda och nå fram, så kommer vi också att behöva pröva och justera en del av våra egna, och för oss givna, sanningar.

NICLAS ANDERSSON

I korthet 

Ja må han leva…

Ulf Ohlsson är en grym kusk. Hade 96 banchampionat i karriären, inför det här året. Alldeles strax passerar han 100. Ohlsson mer eller mindre ”dammsuger” Norrland.

Titlarna på Hagmyren och Dannero har han redan tagit. 98 med dem, so far. Strax blir det – minst – sex till. På Bergsåker, Umeå, Östersund, Bollnäs, Gävle och till och med så långt söderut som i Eskilstuna, har han – i praktiken – ointagliga försprång. Därmed snart 104.

Även i Boden och på Romme är han med och slåss om kuskchampionatet. (De minsta norrbanorna – Skellefteå, Lycksele, Hoting och Oviken – har han däremot struntat i, och knappt tävlat på.) Enda banorna i ”sin” region där Ohlsson faktiskt gått bet i år, är Solänget, där Rikard N Skoglund smet före honom, och Rättvik där Jorma Kontio ryckt undan i körsvensligan.Till och med i huvudstaden, på nationalarenan, är Ohlsson med och hugger i kusktoppen. Tar sannolikt bronset där. Vallas championstrid 2018 står ju i första hand mellan Kontio och Kihlström.

Hur bra blev Arusa?

Dagens quiz: Hur bra blev amerikanska hästen Arusa Hanover (född 2012, e Muscle Massive–Alidade, e Credit Winner) …?
…rätt svar: Bäst i världen. För det var ju så (Arusa Hanover, alltså) som VM-vinnaren Cruzado Dela Noche hette under sitt första levnadsår. Innan Anders Ström köpte honom på auktion, i Harrisburg – och helt enkelt döpte om honom.

Citatet

Jag blev väldigt förvånad när jag fick se listan över medicinerna som Pastore Bob hade fått. Vi vara nära att ta bort hästen ur loppet

Inte ens Kari Lähdekorpi, som finns med i kretsen kring Pastore Bob, kunde förstå varför hästen fått de veterinära tillskott som han fick i ”detention barn”, det bankontrollerade karantänstallet på Yonkers, dagarna före ”VM-loppet”.

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.