Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"Det är bara att bocka och buga för uppvisningarna"

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

I en tid där vi konstant matas med negativa signaler från travsporten i form av tunna startfält, färre licensinnehavare, färre hästägare och allt större grupperingar inom de olika grenarna som föder och driver den här sporten, är det så lätt att allt det fantastiska med travet glöms bort.

Därför har den gångna helgen varit väldigt befriande. Efter att den nya spellagen trädde i kraft vid nyår har mycket fokus varit på spel och spelarnas pengar, det som i slutändan ska finansiera travsporten, vilket hittills inte gynnat Svensk Travsport. Eller det kanske det har? 

Kanske har ATG lyckats få upp omsättningen ytterligare genom sportspel och kasino, vilket i sin tur leder till att de betalar mer till sporten? Oavsett om det är så eller inte så är resultatet för travSPORTEN i sig detsamma – inte bra. Intresset för spel på de stora tävlingarna kommer alltid finnas, på Elitserien, men till skillnad från andra sporter är en fungerande travsport beroende av bredden. Och bredden är den som just nu ser ut att bli lidande.

Tittar vi på trenden på travbanorna just nu så är den skrämmande, framför allt med de tunna startfälten. Medan toppriserna på ettåringar trissas upp år efter år, och yngre hästar springer fortare och fortare, försvinner hästar från startlistorna. Allt färre hästar fortsätter tävla efter fyraåringssäsongen, om de ens kommer så långt. Detta i sin tur leder givetvis till tunna startfält, och en fattig sport, på sikt. 

Bara ett av många exempel är Solvallas tisdagstävlingar den här veckan där endast fyra av nio lopp var fyllda. Fyra av nio! På huvudstadsbanan. Och det samtidigt som priserna på unghästar och kravet på prispengar trissas upp.

Nej, nog med prat om det negativa och låt oss i stället gå vidare till det befriande som skedde i helgen. Till att börja med, i lördags: I den här tiden när hästarna för varje dag får kortare och tuffare karriärer bjöd Mantorpsamatören David Källgren och Speedy Foxy Vicane på ett styrkebesked inifrån kärnan av vår svenska travsport. Ett tioårigt sto, som tävlat sedan hon var tre år, är bättre än någonsin för dagen och segrade i gulddivisionen. Och Davids känslor efteråt gick rakt genom tv-rutan. Att få en häst att hålla sig stark, fräsch och motiverad så länge är skickligt. Väldigt skickligt. Tänk om alla hästar fick den chansen, vilken fantastisk travsport vi då hade haft.

Någon annan som är väldigt skicklig är Jean-Michel Bazire. Eller det kanske är en underdrift. Det är i alla fall ingen nyhet i dag. 2018 träffade han inte riktigt toppformen exakt till Prix d’Amérique med Belina Josselyn, men i år slipade han till henne till perfekt skick, i rätt sekund. 

Att kunna se så otroligt laddad ut, och samtidigt så samlad och fokuserad, som hon gjorde i år var häftigt att se. Till skillnad från förra året hade hon en ryckhuva på sig nu och kanske var det den som gjorde att hon höll sig precis så lugn hon behövde i starten för att komma iväg så pass bra hon gjorde; i fjol tog hon ju några galoppsteg första biten och hamnade illa till direkt. 

Och redan innan loppet gick iväg såg man vem som bestämmer på Vincennes. Bazire var inte ens på plats när första starten skulle gå, så man började om. Sedan, efter det andra halvdana försöket att få iväg en start, stod Belina Josselyn blick stilla, fullt fokuserad på uppgiften, blickandes ut mot banan när många andra kom mot henne från banan. Majestätiskt. Och när den giltiga starten väl gick så var ekipaget perfekt i banan medan många andra var på fel ställen. Väldigt snyggt. Och redan efter 50 meter måste nog Bazire ha börjat fila på sitt segertal.

Belina Josselyn är åtta år i år, och precis som nämnts tidigare verkar det bli svårare och svårare att hålla hästarna fräscha, starka och vid god moral upp i åren. Samma sak gäller givetvis även för våra svenska deltagare Readly Express och Propulsion, även där har tränarna lyckats bevara sina hästar i fantastiskt skick, till stor glädje för alla som tycker om trav. Det är ju ikoner som detta som når ut till folkhemmen. Krigarna.

Bazires dominans sträcker sig dock lång utöver att komma iväg bra i starten och ställa i ordning Belina Josselyn i toppform. Han tränar även tvåan och fyra i mål. Tvåan, Looking Superb, är ett förvandlingsnummer som är helt obeskrivligt. Och fyran i mål, Davidson du Pont, är en sexåring som är på väg uppåt. 

Att få dessa tre, väldigt olika hästar, att prestera på det här sättet, på samma dag, i världens tuffaste travlopp, var grymt att se. Kanske den största tränarbedriften travet någonsin upplevt? Inte omöjligt. Och det från någon som man i Sverige oftast mest sett som en ruggigt vass kusk. Är det 20 år i rad som han nu vunnit mest på Vincennes? Som sagt, en duktig kusk och tränare, och för dagen den överlägset största artisten på travbanorna i Europa. 

Tack för showen och lektionen, Bazire.

Bazires valack hade varit långt framme i Pd’A

Jean-Michel Bazire tog också hem det största loppet där även valacker får vara med, Prix du Luxembourg, med sjuåriga Cleangame. Hade han fått vara med i Pd’A hade Bazire kunnat ha fyra av de fem första i mål, utan tvekan. Och vill du se show, så kolla lopp sju från Vincennes i söndags.

Ett fantastiskt tränarjobb av en amatör

Värd att nämnas är också att åldermannen Ajlexes Cubano, en nioårig valack, segrade i högsta klassen på V75 i Bollnäs i söndags. Även här har en amatörtränare, Anders Jonsson, gjort ett fantastiskt tränarjobb. Det tackar svensk travsport för.

/FREDRIC LINDMAN

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.