Ledare:

"Det borde inte vara annorlunda inom travet"

Mediernas roll är att granska genom att ifrågasätta, att berätta genom att beskriva och förklara verkligheten. En av huvuduppgifterna för oss journalister är därmed att granska makthavare, i Travrondens fall handlar det om att syna personer som är anställda i travsportens tjänst, dit får ATG och ST räknas i egenskap av att de lyfter lön som tjänstemän betalda av sporten.

Inom travsporten ska det i grunden fungera på samma sätt som för andra samhällsmedier, men i praktiken uppstår emellanåt en viss intressekonflikt mellan mediernas grunduppdrag och travsportens ekonomiska modell där spelinformation driver branschen framåt.

Av allt material som publiceras i travmedier är en överväldigande majoritet av positiv karaktär. Allt från reportage till spelinformation. Ibland behöver dock medierna ställa frågor som kan uppfattas som obekväma, det ter sig fullständigt självklart för allmänheten. Frågor går alltid att ställa, det är inget som hindrar oss från det. Problemet är hur frågorna behöver ställas och på vilket sätt de bemöts.

Ett allt vanligare förfarande är att makthavare – inom alla branscher – vill läsa igenom sina citat före publicering, så även hos ATG och ST. Uppsala kommun är ett nutida exempel på myndighet som ville styra sina svar på frågor från den lokala tidningen Upsala Nya Tidning. Det är något ironiskt då människor som inte är vana vid frågor ytterst sällan efterfrågar den möjligheten. Finns det ingen fördel med en sådan process? Absolut, det händer att en del fakta blir felaktiga och kan rättas till, men syftet är sällan att rätta till felaktiga fakta från den svarande – utan att ändra adjektiv till något mer passande, eller att ändra betydelsen i sina uttalanden. Dessutom är det en tidsödande process som känns överflödig, framför allt i det snabba samhällsklimat vi lever i nu. Inom många andra medier är det sällsynt med samma generösa inställning till citatläsning som Travronden hittills har haft. Vi vill att våra läsare ska kunna lita på att de får en riktig och korrekt beskrivning av verkligheten, inte en tillrättalagd bild. I aktuella och viktiga ämnen anser vi det angeläget att våra läsare får svar på en gång, inte efter ett dygn, eller en knapp vecka (jo, det har hänt). Samtidigt ställer en snabbare process högre krav på journalisterna – uppfatta och återge det som sägs på ett så korrekt sätt som möjligt. I vår publiceringspolicy står följande att läsa:

”Reportrar, redaktörer, fotografer och alla medarbetare på Travrondens nyhetsredaktion delar ett gemensamt intresse och ansvar för att skydda integriteten, trovärdigheten och anseendet för produkten.” Det är något vi är måna om.

Något som verkar bli allt mer populärt är att hänvisa till mejladresser, att få frågorna skickade den vägen. Även här kan det finnas uppsidor, men nedsidorna är ofta betydligt större då möjligheten till följdfrågor mer eller mindre elimineras. Processen upplevs återigen som tidsödande och kontentan är att läsarna får vänta vilket ökar risken för ryktesspridning och spekulationer, vilket är ett av journalistikens uppdrag att motverka.

Just nu håller vi på att förpassas till mejlade frågor där travets makthavare bekvämt kan sitta på sitt kontor och svara på de frågor som anses lämpliga, när andan faller på. Givetvis finns det en uppsjö med positiva exempel inom travsporten också, men de blir allt färre och trenden är allt annat än positiv. För alla.

Frågor ska skickas, gås igenom av en procession och processer förhalas. När dessutom en högt uppsatt person ringer upp en journalist och aggressivt ifrågasätter vad vederbörande ”håller på med” när denne utför sina arbetsuppgifter är det minst sagt oroande. Självfallet ska mediernas arbete också kunna kritiseras, det finns många samhällsexempel på massmediala drev som gått överstyr och publiceringar varit föremål för kritik. Det innebär dock inte att frågor inte ska få ställas, att arbete inte ska få utföras. Politiker och ledare inom många företag förstår mediernas roll på ett annat sätt, nog uppstår irritation även hos dem, men de ställer sig ändå framför en tv-kamera gång på gång på gång – de tillåter sig att bli granskade och bemöter kritik som framförs på ett sakligt vis. För att det inte finns något annat alternativ. Det borde inte se annorlunda ut inom travets lilla värld.

/RICKARD HANSSON

Nu när vi pratar vet inte ens Björn om beslutet

Olle Goop till Nya Wermlands-Tidningens reporter på Färjestad i söndags.

I korthet

Davidson du Pont – ett spännande tillskott i eliten

Vintermeetinget i Paris är nu igång på allvar. I helgen avgjordes det första B-loppet, Prix de Bretagne. Varken affischnamnet Bold Eagle eller förra meetingets succéhäst Bird Parker imponerade. I stället gick segern till femårige Davidson du Pont. Ett spännande tillskott i yppersta eliten.

Racing Mange diskad som etta på Vincennes

Det var sämre lycka för svenske Racing Mange som var först över linjen i Prix de Boissy Saint-Léger på Vincennes men diskades för att ha kört utanför bangränsen under en kort bit på upploppet. Helt rätt enligt, det nyligen uppdaterade, regelverket men vad hände med harmoniseringen av regelverken i Europa? Där verkar arbetet gå i stå.

Goop klar – efter 6 744 segrar och 66 championat

I söndags under en speciell träff på Färjestadstravet berättade 75-årige Olle Goop att han har kört sitt sista lopp. Likt Stig H Johansson annonserade han inte ut något slutdatum i förväg. 6 744 kusksegrar, 66 banchampionat och en mängd storloppstriumfer kan Olle Goop stoltsera med.