Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"Det handlar om pressetik"

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Vi kompromissar aldrig med journalistikens kärnuppdrag som är att vara källkritiska, granskande, redovisande av fakta och hålla en hög relevans.

I Sverige finns en lång tradition av tryck- och yttrandefrihet som ger såväl medborgare som den "tredje statsmakten" en möjlighet att säga, skriva, sända och uttrycka (nästan) vad som helst. Grundlagarna finns för att slå vakt om det som är bekvämt och harmlöst, men också för att skydda det obekväma och kontroversiella. För just medier är utrymmet extra vidsträckt med allt från källskydd till meddelarfrihet och censurförbud.

De allra flesta förstår nog vikten av självständiga tidningar, radio och tv och varför de behövs i ett demokratiskt samhälle. Det generella förtroendet för medier är också stort. Enligt en större mätning som Ipsos gjorde på uppdrag av Dagens Nyheter (2016-03-28) har 75 procent av de tillfrågade mycket eller ganska stort förtroende för SVT, andra etablerade tidningar som SvD följer inte långt efter. Travronden gjorde en egen enkätundersökning (2018-12-18) med nästan 500 personer där en av frågorna handlade om förtroende. Hela 85 procent uttryckte då ett stort förtroende för oss. Det är en siffra att sträcka på sig för.

Men det finns också nyhetskonsumenter och makthavare som misstror medier, och även oss. Vid en kampanj för pressetiken skrev Tidningsutgivarna (TU) att det handlar om var femte nyhetskonsument. De menar att vi ”mörkar”, har ”dold politisk agenda”, ”förskönar verkligheten” och ”skyddar eliten”. Inte sällan anklagas vi dessutom för att ”hålla varandra om ryggen” och ”konspirera tillsammans”. För er som kan er historia faller tankarna på Bert Karlsson och ögonblicket då han halade fram ett dokument i direktsänd tv om ett möte som ”Svenska Journalistklubben” skulle ha haft på Saltsjöbaden 21 mars 1987 där det konspirerades om att mörka sanningen om invandringen. Ett befängt utspel som föll platt vid källkontroll. Något möte hade aldrig ägt rum, allt var påhittat.

Samtidigt ska siffrorna från TU inte tas lätt på. Det är andra tider som råder och strömningar med fabricerade sanningar bör inte skämtas bort. Donald Trump är ett levande bevis på det. Självklart finns det de som är missnöjda och saknar förtroende, men det rör sig ofta om enstaka procent. Däremot är de ofta högljudda och anklagande i sin ton. Deras syften är inte alltid uppenbara och det skiljer dem från medier. På Travronden skiljer vi inte på folk och folk. Vår förhållning är konsekvensneutral.

Erik Fichtelius, hedersdoktor inom medieområdet, skriver det bäst:

”Är nyheten sann och relevant, alltså viktig för publiken, så ska den publiceras oavsett om det är bra eller dåligt för en viss stat, politiker eller affärsverksamhet. Det ska inte ha som avsikt att uppnå en viss effekt eller politisk åtgärd med sin rapportering.”

Travronden publicerade så sent som i onsdags en artikel efter att det spreds illasinnade rykten om att ”vi höll ATG om ryggen” kring de så kallade Maltamiljonerna. Det är naturligtvis inte sant. Att ens behöva skriva om sådant borde egentligen inte vara en nyhet, men det är det eftersom det finns såväl politiker som makthavare inom travet som menar att det förtigs fakta eller drivs dold agenda. Förre försvarsminister Anders Björck (M) är en, det finns fler. Inom travsporten heter det ofta att Travronden ”går ATG:s ärenden” eller att vi ”skyddar ST”. Inget kunde vara mer fel. Vi har ett uttalat uppdrag att självständigt granska och bevaka svensk travsport. Det tas på allvar. När ATG:s teknik havererar dagen före julafton skriver vi om det, inte sällan i hårdare ton än många andra, och vi gör ett omfattande journalistiskt arbete. När ST:s regelverk brister granskar vi det och när förtroendevalda styrelseledamöter misstroendeförklaras rapporterar vi om det, inte sällan ensamt i travsfären. Det glöms lätt bort.

Däremot finns det naturligtvis brister och ibland förekommer det också fel. Då ska vi rätta det. Det kan bero på allt från resursbrist till felaktiga prioriteringar eller tveksamma bedömningar eller hänsynstaganden. Journalistik och etik är ingen exakt vetenskap. Som seriös aktör finns dock en ansvarig utgivare som tar just ansvar och också står till svars juridiskt. Som publicister kan vi dock inte alltid publicera allt vi vet. Det går i strid med de pressetiska reglerna som anslutna medier arbetar efter, och som ger dem som känner sig felaktigt behandlade en möjlighet till upprättelse. Även om utgångspunkten är att ”allt ska publiceras” behöver en bedömning av allmänintresset och bevisföringen ske för att sättas i relation till publicitetsskadan inte bara för den enskilde, utan även för barn och familjer. Det leder ofta till goda skäl att avstå detaljer. Det är att ta ansvar medan att hänga ut travaktiva på hörsägen och rykten eller sprida blind kritik, utan konkreta bevis, inte vore det.

Men vi kompromissar aldrig med journalistikens kärnuppdrag som är att vara källkritiska, granskande, redovisande av fakta och hålla en hög relevans i vad vi rapporterar. För Travronden handlar det om sanna och riktiga nyheter med god pressetik, inte om att döma eller mörka.

JOAKIM SVENSSON

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.