Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"En lång tävlingskarriär inte lika prestigefyllt som förr"

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

De svenska treåringarnas stora stund är här igen. Kriteriet och Oaks till helgen. Stort intresse. Gigantiska prissummor. Mångmiljonbelopp till flera ekipage.
Trenden i vårt samhälle är tydlig; intresset för ungt tävlande blir allt större.
Inom det amerikanska travet har man i alla tider varit tidiga med sin tävlingsverksamhet. De allra flesta stora lopp, och nästan alla ”big bucks”, over there ligger och har legat på två- och treåringsloppen. Efter fyraåringssäsongen har jänkarna alltid eller oftast pensionerat sina hästar från tävlingsbanan – och tagit dem till avel.

I Europa, och inte minst i Sverige, har vi varit kritiska till den hanteringen. Både svenskar, likväl som fransoser, har prioriterat långsiktighet, begränsad unghästhets och långa karriärer för djuren. Ett skäl har varit att man velat bygga profiler över tid, gentemot publiken. Men framför allt har det handlat om en syn på djurhållning – att unga hästar ska få växa och utvecklas i sin egen takt, och inte pressas onödigt tidigt.
Men tidernas förändras. Och vi människor.

Under 2000-talet har vi steg för steg sänkt snittåldern på prispengarna, så att säga. Fler travlopp, och fler prestigefulla travlopp, för unghästar. Och mycket högre prissummor i unghästloppen. På söndag ligger det fyra millar och väntar på de treåringar som kommit längst redan.
Samtidigt tar man moderna stjärnor – som exempelvis Readly Express nu nyligen – tidigare till avelsboxen.
Långa tävlingskarriärer ses inte som lika prestigefyllt och eftersträvansvärt som förr. Folk charmas mer av nyfikenheten, spänningen och optimismen runt nya, unga stjärnlöften.
Omsättningshastigheten i samhället – på allting – har ökat. Tempot är högre. Människor vill uppleva mer i nuet. Översatt till travet; folk efterfrågar fler och nya stjärnor, oftare.

Det här är också ett ekonomiskt krav och intresse från storsatsande uppfödare och hästägare: Snabbare avkastning. Kortare tid mellan investering och payback. Kvickare svar på huruvida min satsning kommer att kunna bära någon frukt – eller åtminstone ett tydligt besked om motsatsen.
Det må låta hemskt och cyniskt.
Men samtidigt ska man veta att även de unga hästarna har helt andra förutsättningar i dag, än för låt säga 50 år sedan, att klara av att tävla tidigt utan att fara illa.
Framför allt handlar det om aveln. Dagens unghästar är starkare, snabbare, tåligare och tidigare, än gårdagens. De får bättre mat. Optimal skötsel. Utrustningen är bättre än någonsin förr. Veterinärerna och forskningen har kommit längre. Kontrollsystemet är mer strikt. Etiska djurskyddsdebatten mer uppmärksammad än någonsin förut. Träningen är mer genomtänkt. Fodret perfekt utformat. Banunderlagen är bättre och mer skonsamma. Och så vidare, och så vidare.
Många av våra hästar tål – med stöd av alla dessa faktorerna – tidigare tävlande, helt enkelt.

Men det finns också en del erfaret hästfolk, som varnar en aning för den utvecklingen. Tre- och fyraåringar, visst. Tvååringar, däremot, är inte allltid fysiskt och/eller psykiskt mogna för utstuderad elitsatsning. Även i det civila svenska samhället, och inom humanidrotten, är man en smula kluven till ungt tävlande på toppnivå.
När det gäller tidiga elitsatsningar för barn, så är många svenska forskare och debattörer kritiska. De larmar och varnar. Det anses som lite fult att drilla unga för tidigt.

Å andra sidan säger den internationella trenden något helt annat – där visar det sig ideligen att de stora och mest framgångsrika idrottsländerna selekterar och specialutbildar blivande elitidrottare med startpunkt i ett allt tidigare barnaskede. Elitidrott kräver långsiktig och konsekvent hårdsatsning.
Intresset för juniormästerskap, blir också allt större. Fotbollens U21-, U19- och U17-VM och EM, för både killar och tjejer, drar allt större publik, både på plats och i tv. Likadant med ishockeyn, där exempelvis junior-VM och NHL-draften blivit gigantiska spektakel.

Även här är USA lite extremt, och kanske också det land som pekar ut vår framtida väg. I Nordamerika har de stora mästerskapen inom skolidrotten (i basket, baseboll, amerikansk fotboll och ishockey) i många fall utsålda läktare, guldkantade tv-avtal och enormt fokus bland medier.
Så att Kriteriet och Oaks allt mer kommer att närma sig en ”Hambletonianstatus” inom det svenska travet – det kan man nog ganska så säkert räkna med.

NICLAS ANDERSSON

Nya tv-format att hålla koll på

TR Media, som ger ut bland annat Travronden, utökar sin tv-verksamhet allt mer.

✔ På gratissajten överodds.se har nya ”Europamästarna” (kommer ut varje dag som det ska spelas Champions League-fotboll) redan gjort succé hos de fotbolls- och/eller spelintresserade tittarna. ✔ På samma sajt hittar man också varje fredag en ny episod av Överoddspodden – ett trevligt och initierat radioprogram med speltouch.

✔ Varumärket Spelvärde, som djupanalyserar V75 och V86 inför varje omgång, släpper ut populära frisändningar på bland annat Facebook, varje måndag (13.00) och fredag (15.00).

✔ På travronden.se ökar tittandet vecka för vecka på studioprogrammet Holmgrens Hörna som ger ut ett nytt avsnitt varje onsdag/torsdag.

✔ Senare i höst kommer också nya magasin på Travronden Spel, med het info inför såväl V86 som V75. TR Media och Travronden är numera inte alls bara tidningen som du håller i handen. Det kommer att visa sig mer och mer hela tiden under den stundande vintersäsongen.

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.