Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"Krafttag mot drivningar"

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Förra veckan var det dags för den årliga måldomarkonferensen i Knivsta. 23 funktionärer samlades för att gå igenom svåra fall, diskutera och bilda sig uppfattning. I slutändan handlar det hela om att man vill bli mer jämn i sina bedömningar. I en enkät som Travronden gjorde under måldomarkonferensen 2018 var signalen tydlig från måldomarna som svarade: jämnheten i bedömningarna svajar.

Visserligen svarade merparten en sexa eller högre på en tiogradig skala, där ett var undermålig och tio var att nivån var så jämn den kan bli, men ändå. När fyra av domarna svarar två till fem inser man att det är ett arbete som det inte kan läggas nog fokus kring.

Vad var det då som framför allt uppmärksammades på måldomarkonferensen?

Drivningar var ett hett ämne, vilket inte alls är konstigt. Det har varit ett önskemål, eller kanske snarare ett krav, från Svensk Travsports styrelse att man måste bli hårdare i sina bedömningar. Allt handlar om att sporten måste hänga med i samhällsutvecklingen och frågan är inte om, utan när samhället till slut skarpt ifrågasätter att vi inom sporten slår på våra hästar i samband med tävling. Därför krävs det att vi sakteliga arbetar för att sköta körspöet snyggt, både för åskådarens ögon och för hästens skull. På måldomarkonferensen visades bilder från en drivning på en av våra storbanor. Drivningen i sig kom de flesta överens om var strax över gränsen, men absolut inte mer. Efteråt visade det sig att hästen hade kraftiga märken på kroppen efter drivningen. Det är väldigt olika från häst till häst hur huden reagerar – men om drivningen som föranledde dessa märken gav märken då går det att fråga sig hur många hästar som har märken efter lopp, varje tävlingsdag? Vi måste kunna svära oss fria från detta, vi måste kunna hävda att hästarna aldrig utsätts för elaka drivningar.

Vad göra för att detta ska bli verklighet? Innan loppen genomförs travarhälsan på X antal hästar, varje tävlingsdag. Kanske bör X antal hästar gås igenom även efter loppen? Helt slumpmässigt alltså, och inte som nu, att det bara kollas om veterinär eller måldomare ser någonting oegentligt. Känslan är att det kan ge effekten att kuskarna tänker sig för.

För en tid sedan publicerades en debattartikel av en av Englands absoluta topptränare inom galoppen, Charlie Fellowes. Han ansåg att hästen skulle diskvalificeras vid felaktigt bruk av spöet. Kanske är det rätt väg att gå?

Ett utdrag ur Charlie Fellowes debattartikel: ”Jag tror inte hotet om längre avstängning skulle göra någon skillnad. Jag tror inte hotet om större bötesbelopp skulle göra någon skillnad för den delen heller. Det enda som skulle innebära skillnad är vetskapen om att man bara vid ett rapp för mycket med spöet gentemot reglerna skulle bli diskvalificerad. Som ung tränare, som stadigt klättrar i statistiken, ser jag inte hästkapplöpning som en blomstrande sport. Vi är en sport som behöver anpassa oss för att stimulera intresset från nytt folk. Vi behöver all hjälp vi kan få. Genom att upprätthålla ’status quo’ hjälper vi inte oss själva. Jag kommer inte från någon hästkapplöpningsfamilj, jag har ingen sådan bakgrund. Det innebär att många av mina vänner inte är kapplöpningsintresserade. Efter att ha pratat med dem vet jag att bilden av att en häst upprepat blir manad med spö är föråldrad och avskräckande för dem med känslig läggning. Som liten motsättning till mitt huvudargument, finns det delar av mig som tycker det vore en skam att förlora spöet helt och hållet. Men, synen på en jockey som upprepat slår hästen utan att ge djuret en chans att reagera ser inte bra ut. Dessutom, fortsätter vi tillåta jockeys att nonchalera drivningsreglerna, är det garanterat så att spöet kommer förbjudas tidigare än vad som annars skulle vara fallet.”, skriver Fellowes.

Och jag personligen kunde inte hålla med mer. För en tid sedan pratade jag med en av landets främsta kuskar angående körspöet. Han såg egentligen inget fel i att man som kusk inte får slå på hästen med spöet överhuvudtaget. I reglementet står det i dag: ”Spöet är tillåtet att användas ett fåtal enstaka gånger för lätt drivning”. Är att slå på hästen lätt drivning? Det går att ifrågasätta. Spöet ska finnas kvar, som en säkerhetsåtgärd. Men inom tio år tror jag verkligheten är som sådan att det endast får visas för hästen och att man får lägga spöet mot hästen, men utan slag i tävlingssammanhang. Är däremot olyckan framme, då ska givetvis spöet användas ur säkerhetssynpunkt. Det är inte vad det används till, till största del i dag.

I år tar Svensk Travsport ett steg för att förbättra drivningarna. Nästa år kommer det ske ytterligare steg, om tre år än mer. Vägen mot utslussning av drivningar med spö görs mycket av sig självt så länge samhällsutvecklingen följs. Och nog kommer hästarna springa ändå den dagen vi väl är framme vid det faktumet. Skillnaden är att man kommer kunna se sina icke travintresserade kompisar i ögonen och säga att hästarna faktiskt inte längre utsätts för onödig drivning i samband med lopp.

I korthet

Etta, tvåa och trea
Har det hänt någon gång tidigare? Kvinnliga tränare på de tre främsta placeringarna i samma lopp, på V75. Det hela skedde under Rommes V75-omgång i lördags då Susanne Richters Ural vann, före Catarina Norqvists From The Mine och Tina Lisells Perfect Dynamite. Samtliga i trion är dessutom amatörer – åtminstone fram till årsskiftet…

Ögonen på oss
Under förra veckan sändes ett mindre smickrande tv-program i Australien gällande tävlingshästar som efter karriären skickades till slakt. ABC 7.30 som programmet heter, slog på den stora trumman och tryckte på hästkapplöpningsindustrins ansvar och skyldigheter i frågan. Mängder med illavarslande bilder visades av hästar som givetvis inte ska få ske. Men vad man ska veta är att Australien kanske har ett av världens bästa system gällande pensionerade tävlingshästar i deras välfärdsprogram. Att hemsk hantering inom slaktindustrin förekommer, är ett stort problem även för hästkapplöpningen, men det ska understrykas hur mycket det görs i varje land för att hästarna ska få ett värdigt liv även efter tävlingskarriären. Här har alla ett ansvar att visa på fakta efter ett program likt ABC 7.30. Inte bara Australien, utan hela kapplöpningsvärlden.

DENNIS ENGELBO

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.