Ledare:

"Många som håller tummarna"

Det är mindre än 450 dagar kvar till den tänkta dagen S: Spelomregleringen. Det är en tid av tystnad och skavande oro, men förväxla inte det med att ingenting händer. Bakom stängda och lyckta dörrar pågår ett intensivt arbete bland makthavare och hantlangare. Det är också en tid av lobbyism.

Svensk Travsport och ATG har, så här långt, gjort ett tämligen lyckat arbete på den fronten, där inte minst den egna doktrinen ”Lika villkor” – som togs fram i eget och förbyggande intresse – omfamnades av spelutredaren Håkan Hallstedt och speglas i den 1340 sidor tjocka utredningen. 

Av allt att döma kommer alla större och seriösa, i synnerhet börsnoterade, spelbolag som Unibet (Kindred Group), Betsson, Bet365, 888 och Betsafe att följa en tänkt ramlag och söka licens i Sverige. Många av dem kommer troligen att öppna börsen rejält för att etablera sig också. Några av dem kommer snabbt falla bort medan omkring tre till sex aktörer lär bli långsiktiga konkurrenter till ATG på hästspelsmarknaden. 

I skymundan försöker dessa nu att påverka lagberedarna i en, för dem, fördelaktig riktning. Svensk Travsport står inte stilla eller sitter inte sysslolösa. Även de ingår i virvelvinden som förhoppningsvis ska mynna ut i en god proposition under hösten 2018 som sen ska träda i kraft den 1 januari 2019. Tiden är knapp och risken för dyra förseningar överhängande.

För svensk travsport är det en slitsam separationstid, men också en avgörande i tid i en lång rad komplicerad och viktiga frågor. 

En av dem rör immateriella rättigheter – som ljud och bild samt sportdatabasen (som tidigare ägts av ATG). Dessa har överförts till ett nybildat bolag inom ST som i sin tur diskret tecknat ett avtal med banorna som löper över fem år. Det är en viktig grundförutsättning för en förnyad form av återfinansieringen av sporten.

ST har stora förhoppningar om att rättig­heterna ska vara balanserande och stärkande handelsvara mot fler än TV4. 

Det är inte svårt att förstå när man hör om fotbolls- och hockeyavtal i miljardklassen. För ett sexårigt avtal med SHL betalade C More 3,1 miljarder kronor, alltså 520 miljoner per säsong. Ett på många vis fantastiskt avtal där klubbarna får 37 miljoner per säsong. Men vägen dit har varit lång och snårig, tro inget annat.

ATG:s närgångna och omsusade samarbete med SHL har givit travets makthavare en unik inblick i hur det historiska avtalet uppnåddes. Det ska inte underskattas. 

Samtidigt är det annorlunda för travsporten. Intresset för tv-rättigheterna har inte varit i närheten av samma monetära värde för en tv-aktör, istället har det närmast setts som marknadsföring för att locka fler att spela hos ATG. En spelstimulerande faktor, helt enkelt. 

Något som, alldeles säkert, bidragit till hur Per Tellander och kompani på Kanal75 har tänkt när de komponerat sin tv-upplevelse. Just detta är man väldigt bra på. I jämförelse med andra länder ligger vi långt framme, men man får inte nöja sig med det.

Mitt i allt detta är den nya makthavaren inom svensk travsport, Lena Engströms, roll av synnerlig vikt. Det är hon som fått uppdraget att paketera rättigheterna på ett lukrativt vis.

Både för spelbolag och andra aktörer.

Förhoppningen som hon, och ST, har är att EU ska införa en marknadsavgift på sex procent för aktörer som arrangerar spel på svensk travsport. Att den europeiska kolossen skulle vägra Sverige detta förefaller osannolikt med tanke på att andra omreglerade spelmarknader lyder under snarlika villkor. Ändå är det en tid av ovisshet och nervositet.

För skulle vi bli ett undantag får det svåra konsekvenser.

Om jag förstått saken rätt överväger ST i utbyte erbjuda en ”råfeed” av loppen och tillgång till sportdatabasen. Det ska bidra till att locka aktörer att söka licens. Vill man, som spelbolag satsa mer på rörlig bild eller data, kan man förhandla till sig den rätten mot en (betydligt?) större avgift. Vad som är möjligt är en avgörande fråga som inte har något svar ännu. 

Men räcker det att tv-sända loppen som i dag? Ska rättigheter styckas i regioner? Eller krävs större anpassningar? Lopp mitt i natten för Asien? Hur kommer livespel in? 

Det finns så klart framgångsrika, och udda, exempel på hur man lyckats sminka mindre sporter – som ändå travet är på sportspelsmarknaden – och omvandla dem till succé.

Ett omtalat exempel är filippinsk damvolleyboll. Varför? De paketerar smart, tv-sänder på perfekt tid (fredag eftermiddag) och är ett tacksamt (live)spelobjekt.

Klockan tickar för ST. Inom kort kommer beslutet från EU följt av det fortsatta beredningsarbetet i Sverige (hinner de klart i tid?).

Det är många som hoppas att Lena Engström och lobbyisterna för svensk travsport lyckas. För på sista raden handlar det om att locka nyfikna genom att marknadsföra travet i ord och bild och samtidigt trygga en framtid för en ideell folkrörelse som levt inkapslat i ett monopol och nu kliver in i en konkurrensutsatt pöl av spelhajar.

Där har man inte råd att misslyckas.

JOAKIM SVENSSON

I KORTHET/Hur är återväxten?

Många är de aktiva och tränare som har vuxit in i travet genom att springa på stallbackarna i Sverige. De har hjälpt en farbror, varit nyfikna på hästarna eller bara fascinerats av miljön. Men hur det med den återväxten nu? När färre och färre besöker travbanorna ekar även mötesplatsen alltmer tom. En viktig fråga att inte tappa bort.

I KORTHET/Travet sliter på alla

Jimmy Takter förnekar sig inte på Lexington. Han ropar in hästar för miljontals dollar, men berättar samtidigt att han ska ta ett helt års uppehåll från travet. Varför? Han säger sig sakna ”den rätta motivationen”. Vi har hört det förut. Travsporten är en av världens mest slitsamma och på något vis måste gnistan stimuleras (bättre).

CITATET

Vi kallar det poor man-system…

Det berättar Robert Lindblom från Eskilstuna som är en av miljonvinnarna bakom 20-miljonerssystemet som prickade sju rätt på Skellefteås V75i lördags. Inte längre, va?