Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"Priserna ger travet ny publik"

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Vi ska prata priser. Inte vad man vinner i lopp eller vad veterinären tar för att spruta ett framknä. Nej, nu handlar det om utmärkelser. Travronden fick ett sådant under den gångna veckan. På Tidskriftsgalan vann vi priset i kategorin  Årets digitala tidskrift för populärpress. Kul? Ja, visst, även om det här inte är det första priset som Travronden vunnit. Vid  International Media Awards i Kanada tidigare i år tog tidningen hem två av de tyngsta priserna – bästa sajt och bästa längre berättande (reportaget ”Mannen från Finnskogen” av Even Elvenes). Dessutom har vi bland annat ordnat två raka titlar i V75-ligan. Men vänta nu. Går det här att jämföra? Nej, inte alls. Det är en sak att ta hem tävlingar på sin egen hemmabana – alltså inom travsportens egna lilla bubbla. En helt annan att vinna priser där ute i den stora världen – mot helt andra aktörer. Nu slog Travronden Baaam, Vego och Blankspot Project. Vilka de är? Ja, utan att vi går alltför djupt in på detta håller de varken på med trav eller sport. Nu fick Travronden gå ett lopp mot några som de flesta inom vår sfär knappt vet vad de håller på med. Så det här priset var något annat än att vinna tipsligan på V75.

Utveckla mera? Absolut. Travsporten fick chansen att visa upp sig för en helt ny publik. Där på Cirkus var det kanske en viss nyfikenhet som väcktes bland några av galadeltagarna. Trav, det kanske inte är så tokigt ändå? Det ska tydligen vara spännande också och sysselsätta väldigt många människor. Kanske ska vi på företaget planera in ett Solvallabesök? 
Vid sådana här tillfällen som Tidskriftsgalan finns verkligen möjligheten att hitta helt nya målgrupper. Det gäller också att ta tillfället i akt att lobba för vår sport på rätt sätt. Berätta om den där fantastiska känslan som det kan vara att vinna ett simpelt comebacklopp på Dannero. Det förstår utomstående förmodligen inte alls. Det är därför som så många accepterar att gå minus på sin travverksamhet år efter år. Allt är glömt när man som hästägare äntligen står i den där vinnarcirkeln. Det slår det mesta som går att uppleva – på alla plan.

Timo Nurmos tyckte själv att det kanske var det största hittills under hans långa karriär. Vad? Jo, att han blivit nominerad till Finlands motsvarighet till svenska Jerringpriset. ”Folket” i Finland röstade in Timo bland de 20 populäraste idrottarna under 2017. På den kommande finska idrottsgalan i januari ska nu Numos bland annat tampas mot boxare, formel 1-förare, hockey­spelare och gymnaster! Här handlar det förvisso om sport, men ändå väldigt roligt och viktigt. Bara att få trav att betraktas som sport kan vara svårt. Många gånger har man fått höra att ”det är hästen som gör jobbet, så det där är väl ingen sport. Det borde inte få vara med på sportsidorna.” Därför är det viktigt att Timo Nurmos, Roger Walmann, Peter Untersteiner, Robert Bergh, Jörgen Westholm och alla andra som vinner priser utanför travsporten verkligen berättar om hur travet fungerar. Hur många arbetstimmar det krävs varje dag för att överhuvudtaget komma ut i ett lopp.

I februari i år upplevde Peter Untersteiner en av sina hittills största stunder i travlivet. Det var när han fick stega upp och ta emot priset som Årets tränare vid hästgalan i Stockholm. Men Peter var även stolt och glad för ett pris som han fick kort före Hästgalan. Hallandspostens Guldmedalj har delats ut till den bästa idrottaren i regionen allt sedan 1936. Och 2016 blev det för första gången en travtränare som tog hem spelet! Det finns många sådana här lokala sportutmärkelser runt om i landet. Åke Svanstedt och Robert Bergh har exempelvis vunnit ST-Pokalen i Sundsvall och Jörgen Westholm Silverskölden i Sala. Sådana här segrar ska inte underskattas, då det ofta blir skriverier både före, under och efter prisutdelningen. Det är som sagt sedan upp till pristagaren att passa på att lyfta fram sporten trav på ett bra sätt. För vi måste växa och bli större för att klara oss i den allt mer mördande konkurrensen.

Bragdguld och Jerringpris då? Jo, då och då slår sig travsporten fram till nomineringar där också, senast då Örjan Kihlström efter Prix d’Amérique-segern med Maharajah 2014. Stig H har varit med ett flertal gånger, men Helen Ann Johansson är bäst hittills med en fjärdeplats från 1995 efter sin Prix d’Amérique-seger med Ina Scot.

Det finns också framgångsrika företag inom travsporten. Roger Walmanns blev tidigare i år utsedd till ett så kallat Gasellföretag av Dagens Industri. Detta efter att mer än fördubblat omsättningen på tre år. Så trav i Dagens Industri, på idrottsgalor över hela landet och även Norden – det känns bra. Fler sätt att locka de yngre till travsporten efterlyses också. Men det är värt en egen ledare.

I KORTHET/ÄVEN RIORDAN DRABBAD
Bangräns Det där med att köra innanför banpinnarna blev en dyrköpt upplevelse för Wim Paal med Jerry Riordan-tränade Ringostarr Treb i Prijs der Giganten. Det måste kännas väldigt retligt att ha en sådan överlägsen häst och sedan diskas i efterhand. Men samtidigt gäller det att ha koll på de regler som gäller i respektive land. Kommer ni ihåg diskningen av Resolve? Jo, i det amerikanska Elitloppskvalet 2016 blev Åke Svanstedt diskad måletta just för att ha kört innanför tre av banpinnarna på Meadowlands. Resolve var den gången nästan lika överlägsen som Ringostarr Treb i söndags i Holland.

I KORTHET/LEDNINGEN – BRA IGEN
V75 I lördags vanns inte ett enda lopp från ledningen inom V75-ramen. Under söndagens Breeders Crown-sjua var ordningen så att säga återställd. Fem av de sju loppen togs hem från spets, varav tre med Johan Untersteiner i vagnen. Johan fick verkligen bestämma, vilket till viss del kan ha berott på respekten för banunderlaget sedan ­lördagen.

– LARS-JOHAN HOLM

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.