Marika Eriksson:

"Knäkappor? Det måste anmälas i Australien!"

Hej igen!

I fredags var det uttagningar till Breeders’ Crown för passgångarna och vi lyckades kvala in en två- och en treåring. Tyvärr spår 13 med båda två i finalen, men vi har inte gett upp hoppet än! Breeders’ Crown är den sista finalen för säsongen. Ja, gott nytt år! Inte riktigt så, men i september går vi in i ett nytt ”travår” här nere. Visst låter det udda, men det har helt enkelt med våra årstider här nere att göra.

I dag, onsdag, körde jag lopp på en bana som heter Maryborough och det med en treårig travare. Rygg ledaren blev positionen men tyvärr kunde vi inte riktigt haka på när tempot skruvades upp mot slutskedet och vi fick nöja oss med en femteplats.

Trots att jag befinner mig på andra sidan jordklotet så har det varit svårt att undvika den otroliga hets som rör hästarnas utrustning med vagnar som brännpunkt. Så här går det till i Australien:

• När en häst startar så måste man gå in på förbundets hemsida och uppdatera utrustningen senaste två dagar före start.
• Det omfattar ALLT…utom vagnar. Käk, knäkappor, gamascher, alla tänkbara huvudlag. Varför inte vagnar? För här tävlar alla i likadan vagn, en långsmal sulky som är längre än jänkarvagnar.
• Vill man ändra registrerad utrustning så kostar det mellan 50-100 australiska dollar.

Det här tycker jag verkar fungera bra här nere.
Det är inte lika mycket fokus på barfota här eftersom passgångarna går med skor, och travarna står lite i skuggan jämfört med passgångarna.

Till sist: Här värmer vi inte upp hästarna som i Sverige. Man kommer till banan cirka 1,5 timme före loppet och efter att man samlats i defileringsvolten får man tre varv på sig att värma upp hästen från det att hästen kommer upp på banan tills dess att starten går. Inte riktigt som hemma, alltså…

/MARIKA ERIKSSON