Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Travrondens redaktion:
"Svårt, men..."

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Hur min inställning är kring Fabrice Souloy och det faktum att flertalet av hans hästar påträffats dopade, hoppas jag inte har gått någon omärkt förbi vid det här laget. Det är, precis som Your Highness ägare Oskar Eidsaa sade i tisdagsnumret av Travronden, avskyvärt.

Däremot, vilket typ av straff som Fabrice Souloy ska ha, lägger jag med varm hand över till norska domskommittén och svenske ansvarsnämnden, eller för den delen högre instanser vid överklagan. Vad jag dock kan konstatera är att de har vitt skilda uppfattningar. DK dömer Fabrice Souloy för avsiktlig doping och cynisk behandling av häst. Ansvarsnämnden, däremot, dömer enbart utifrån att fransmannen har varit oaktsam.

Jag har nu läst båda domarna. Jag kan konstatera att i mina ögen så utklassar aansvarsnämnden sin norska motsvarighet när det kommer till att skriva en dom. Då har jag överhuvudtaget inte tagit någon ställning kring vad som står – utan bara går på vad som är redovisat. Precis som Staffan Uvabeck nämner, i intervjun med honom, så har ansvarsnämnden valt att kritiskt granska utredningen. Jag säger inte att domskommittén inte gjort det – men de har sannerligen inte redovisat det snyggt om de gjort det.

Jag är däremot inte lika imponerad av att ansvarsnämnden uppenbarligen somnat, eller för den delen stängt av ljudet på sina hörlurar, när Svensk Travsports jurist Göran Wahlman tydligt 28 minuter in i slutpläderingarna i förhandlingarna, som ägde rum i början av juni i Oslo, säger följande: "Jag vill särskilt påpeka i sammanhanget här att redan innan gränsvärdet för urin/plasma infördes i Sverige i januari 2016, fanns det på förbjudetlistan ett absolut förbud mot att någon gång under hästens karriär tillföra HIF-1-stabiliserare, vilket kobolt är".

Hade man lyssnat, hade man inte skrivit som man har valt att göra i domen. Den dom som annars är så välskriven... För när man gör en så stor sak av det här, kan det leda till ett helt annat beslut, än vad man annars hade bestämt sig för. Hua...

Fabrice Souloy är säkerligen inte oskyldig. Han har till 99,9 procent säkerhet vetat om precis vad hästarna fått i sig och inte. Men frågan är vilket straff som är rimligt? Ett år, alltså hälften av Bo Westergård, som inte ens ertappades vid tävling då han fälldes för användning av DMSO? Eller 15 år, samma straff som Nils Enqvist, vars häst testades positivt för anabola stereoider? Svårt, men...

Enligt mig kan inte straffet bli långt nog när man har gett sig på en oförsvarbar och oskyldig häst, för egen vinning. I mitt huvud är en dopare alltid en dopare. Sedan om han eller hon får agera aktiv inom travsporten juridiskt sett spelar mindre roll. Men då gäller det att alla tänker likadant och står upp för djurskyddet. Tänker alla så – kommer doparen inte ha några kunder. Tyvärr har vi däremot sett genom alla år att folk glömmer väldigt fort, alternativt blundar för tvivelaktigheter i förhoppningen om att nå framgångar. Och det oavsett om det är doping, grisfösare, eller andra minst sagt tvivelaktiga tillvägagångssätt.

För den som vill lyssna på slutpläderingarna själv, finns länken här.

DENNIS ENGELBO

ANNONS

Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.