Travrondens redaktion: "Tack, Sören!"
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
"Sören Englund följde dig."
Så sade Twitters notiser till mig.
Något som, i efterhand, fick mig att tänka en hel del.
Jag var ung tonårig första gången jag tog tåget från hemstaden Falköping till Göteborg för vidare transport med spårvagn till Mölndal och Åby. En relativt kort tid senare var torsdagarna heliga. 15.50-tåget dit. 23.02-tåget hem. Stående sovmorgnar på fredagarna (kanske därför jag blev underkänd i ett fåtal ämnen?).
Jag hamnade i pressrummet som – emellanåt lite väl – framfusig tonårig. Tyvärr sviker mitt minne mig gällande sådana här detaljer, så jag vet inte när och varför jag började samtala med Sören. I rummet fanns också andra intressanta människor så som Åbytravets Kristofer "Fölet" Jakobsson, Sulkysports Emil Persson, Johan Johansson, GT:s Matts Olsson, "Postis", "Loket" och "P-O" Ekelund, för att nämna några.
Även om uppsynen säkert kunde rubriceras som kaxig var det knappast givet att samtala med en drygt 40 år äldre person. Men av någon anledning fann jag något intressant i Sören. Jag lyssnade, iakttog och ifrågasatte. Där och då visste jag ju inte hans storhet. Vi tycker definitivt inte alltid lika, men så otroligt mycket man lärt sig av honom... Utan honom – och inte allra minst hela gänget i det pressrummet – hade knappast trav- och medieintresset frodats på samma vis.
Successivt var det lätt att lägga märke till att han också gillade det yngre utbytet. Absolut inte bara med mig, Kristofer och Emil såg också till att föryngra honom mycket. "Jag gillar snacket!" som Sören brukar dra till med om ett positivt uppsnack på en häst. Så tror – eller rättare sagt vet – jag att vi alla i rummet kände kring snacket, diskussionerna mellan varandra. Jargongen: ironin, skratten, kunskapen...
Att nu Sören skaffat Twitter är förstås en oerhört liten, om ens existerande, beståndsdel i den här utläggningen, dock en väldigt rolig grej – vilket nog en hel del tycker.
En tweet från hans sida värmde mig lite extra:
"Jag är upplärd av dig." Har jag hört många gånger från Rickard Hansson. Värmer en 60+ varje gång. Kul att se utvecklingen. Gör en inte äldre."
Extraordinärt? Nej, inte på det sättet. Men resan från att ha varit en framfusig tonåring till att Englund gläds över att jag refererar till honom som min läromästare, den är lång. Och gör mig lite stolt. Ett ord jag mycket sällan använder.
Man kan tycka att Sören är en gammal gubbe vars tid är förbi. Men det är inte många som haft ynnesten att sitta bredvid tävlingsdag efter tävlingsdag.
Åbys pressrum finns inte längre, med anledning av hotell- och mässhallsbyggnationen.
Jag glömmer aldrig de där torsdagarna och allt man fick lära sig.
Något jag är mycket tacksam över.
Tack, Sören.
/RICKARD HANSSON
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.