Patrick Sjöö:

"Jobba på Travronden? - aldrig i livet!"

För ett par månader sedan fick jag förfrågan om jag ville börja jobba på Travronden.

Min första tanke var "aldrig i livet!"
En märklig reaktion tycker säkert de flesta som känner mig med tanke på att jag brinner för travsporten och har följt den på nära håll i snart 30 år.
Men jag, precis som många andra jag har pratat med, har haft inställningen att på Travronden får du inte skriva och inte tycka var du vill. Då kommer de höga herrarna ner från Häsportens Hus på Solvalla och berättar hur det ska skrivas.
Ni förstår säkert att vi fick vatten på kvarn då Travrondens vassaste penna, Lars G Dahlgren, bröts av och Dahlgren försattes med munkavle. Jag vet att det fortfarande är en tabubelagd händelse som ingen pratar om.

Det blev en enda mening som förändrade min inställning till att jobba på Travronden. Den kom från nye chefredaktören Joakim Svensson då jag berättade att jag inte kunde jobba på tidningen där man inte får jag några åsikter som inte stämmer överens med de som styr svensk travsport.
Chefredaktören sa då:
"Om jag ser att medarbetarna inte kommer att få skriva sina egna åsikter så kommer jag att sluta samma dag."
Den meningen tar jag med mig då jag kastar mig ut i travets värld till hundra procent.

Att det är så viktigt för mig att ha åsikter beror inte på att jag är någon gnällgubbe. Jag skriver 95 procent positivt om travsporten och fem procent negativt.
Efter vilka texter tror ni att reaktionerna kommer?

Man måste få ha åsikter om att inga varningsklockor ringer när det kommer in 21 miljoner kronor plats på ett vardagslopp i Östersund. Man måste få ha åsikter då ATG inte tycker att Bo Eklöf inte ska få ha något stjärnlag i ATG Tillsammans för att han inte är någon travprofil. Man måste få ha åsikter att V65 en lördagskväll är värdelöst liksom ifrågasätta Boost-dragning, sen V75-start och att banpubliken skräms bort av V86 Express. Vinnie orkar jag knappt nämna.
Under åren som travskribent på lokaltidning har jag fått många samtal från säkerhetschefer och informationschefer som är upprörda och vill förklara hur de jobbar. Men det enda problemet de har är att de inte vet hur en journalist jobbar.

Själv har jag blivit en förändrad travjournalist sedan slutet på 1980-talet. Då kunde jag enkelt döma ut kuskar som inte klev ut i en halv lucka i 11-tempo. Om det handlade om Stig H Johansson eller en liten amatör från Kalmar spelade ingen roll. Jag visste precis hur man körde.
Förändringen blev då jag kom i kontakt med travamatören Harald Sandström utanför Östersund. Det blev mycket tid i stallet på ledig tid och intresset för det som händer bakom kulisserna i travet bara ökade. Jag köpte ett problematiskt kallblod som ingen annan ville ha. Efter ett par år tog jag mod till mig och gick kursen för körlicens.
Det blev 14 lopp totalt i karriären innan jag insåg att det nog inte var lika lätt som jag trodde. När jag satte upp Lars Lindberg i vagnen så vann mitt kallblod direkt. Hästen som aldrig kunde gå felfritt vann hur enkelt som helst och Lasse Lindberg sa:
– Det finns ingen galopp i den här.
Visst var det både kul och en bra ögonöppnare att få veta vad man tidigare hade varit expert på vid staketet. Jag minns när Åke Svanstedt körde upp jämsides med mig inför ett lopp och sa: "ska du skriva om dig själv nu?"
Jag svarade: "Bara om jag slår dig!
Jag blev fyra och Åke Svanstedt blev oplacerad. Nu är det skrivet.
Jag mötte Svanstedt i två lopp totalt och var före honom i resultatlistan i båda. Det tar jag med mig från kuskkarriären.

Vad vill jag då förmedla från travsporten förutom alla snabba nyheter? Jo, målsättningen är att hitta historierna i Trav-Sverige som sällan berättas. Då menar jag långt ifrån Solvalla, Jägersro och Åbys storlopp. Långt ifrån snacket om jänkarvagn, barfota eller halvstängt. Långt ifrån tipshysterien.
Visst slår de klassiska loppen ut allt annat och jag missar ogärna en V75-omgång. Däremot kan jag villigt erkänna att jag ofta berörs mer av den lilla tränaren och ägerens glädje i vinnarcirkeln på Årjäng eller i Oviken än jag gör av stortränarens nya 50 000-kronorsseger.
Vi ses i Travrondens alla kanaler framöver!