Barfota eller inte – lita på svenska tränarkåren

Jag har den största respekt för KG Holgersson och den tränarkarriär han har bakom sig. Han representerar en generation travtränare som mötte helt andra utmaningar än de dagens tränare ställs inför. Med det sagt, vill jag påstå att han bedriver en envis kampanj mot att dagens hästar i stor utsträckning tävlas utan skor. En ståndpunkt som jag anser är gammaldags och osaklig, och som tvingar mig, i egenskap av hovslagare och traventusiast av en annan generation, in i debatten.

Dagens travhästar besitter talang och färdigheter som vida överstiger de hästar som tävlade för 30, 40 år sedan, då man inte sällan såg hästar utrustade med hög käkrem, huvudstänger, mycket vikt på hovarna och allehanda skydd. Detta för att de skulle klara att springa fort och felfritt, i farter som idag knappt räcker för ett kvallopp. Många års avelsarbete har lett till denna förfining av travarrasen, hand i hand med att banunderlaget förbättrats till att vara snabbare och mer lättsprunget, men inte minst skonsammare än dåtidens. Det faktum att en stor del av travhästarna idag kan tävla utan skor och i många fall utan käkrem och ytterst lite skydd på benen, skall ses som ett symptom på att hästarna är bättre än förr, helt enkelt.

Alla hästar kan inte tävla utan skor, eftersom vissa fortfarande behöver lite vikt för rytmens skull eller inte har hovar som klarar av det. Detta känner varje tränare till, och väljer den balans som är bäst för den enskilda hästen. I de fall då barfota är den optimala balansen för hästen, innebär det förutom att den springer fortare, även andra fördelar. 

Någon "engångschock" är det inte fråga om, då många hästar tävlar framgångsrikt utan skor större delen av sin karriär. Att man värmer upp hästarna med skorna på, beror på att hornet slits och man vill spara det till loppen, liksom man oftast tränar med skor på av samma anledning. Den ”supereffekt” det talas om skiljer sig inte från valet av t.ex. huvudlag eller vagn. Ja, hästarna presterar på topp och det är tränarens uppgift att ge dem chansen att göra det så skonsamt som möjligt.

Hästen landar mycket riktigt på trakten, och i den bästa av världar skulle vi tillverka skor som har samma förmåga som hoven själv att fördela vikten rätt och ta emot den belastning som uppstår i steget. En hov rör sig vertikalt då den inte alltid landar helt jämnt på underlaget och kan på så sätt förebygga slitningar i ligament och leder längre upp i benet. Hovens mekanism innebär att trakten vidgas vid isättning och vidare erbjuder hovens undersida ett fäste och naturlig glidfas som är långt bättre än alla skor på marknaden. Den oskodda hästen ges dessutom möjlighet att föra fram sina ben efter sitt eget rörelsemönster då vi inte manipulerar med skor, boots, tåvikter etcetera.

Det är direkt felaktigt att påstå att man förstärker hästens rörelsemönster genom barfotabalansen, eftersom varje avvikelse blir starkare ju mer vikt vi skor hästen med. En häst med grov bakaktion eller platsproblem, blir i de flesta fall lättare i gången och slipper slå sig på bakkotorna då den tävlar utan skor, liksom en häst med en nystande gång som går nära framknäna kan gå rent med mindre vikt eller inga skor alls. Det här handlar inte om genvägar, utan om att hjälpa hästen med enkla medel.

Vi är många som minns "den skoningslöse" Gidde Palema, som Åke Svanstedt lät tävla mot världseliten utan skor, utan skydd och utan käkrem. Svanstedt var och är en föregångsman när det kommer till att förstå och lita på sin häst. Gidde undgick dessutom återfall av de skador han tidigare drabbats av och fick en lång och framgångsrik karriär på äldre dar.

Det pågår en diskussion om huruvida man skall förbjuda barfotakörning med treåringar, vilket för mig tycks helt ogrundat. Det finns inga studier som visar att treåringarnas hovar inte skulle vara utvecklade nog för att klara detta. Däremot är balanseringen av travhästen en utvecklingsfråga, där hästarnas talang och rutin spelar in, men detta är ytterst individuellt och något som varje tränare skall kunna avgöra. Påståendet att det i många andra länder är förbjudet att köra barfota, är helt felaktigt. Det finns inte i någon av de andra stora travnationerna något generellt barfotaförbud, även om det av naturliga skäl är vanligare att tävla utan skor i Sverige, vars banunderlag saknar motstycke i utlandet.

Det barfotaförbud som införts vintertid i Sverige, och som backats upp av en rad aktiva, bygger främst på en frustration hos spelare som vill ha sin information i tid. På de vinterbanor som erbjuds i södra Sverige, är banan ofta stum undertill med ett löst ytskikt ovanpå, vilket gör det svårt för hästarna att få ett bra fäste och röra sig naturligt med skor utan brodd. I själva verket är den oskodda hoven överlägsen på detta underlag när det handlar om att ta upp stötar från det stumma underlaget och få fäste i det lösa materialet. Användandet av brodd är bara ytterligare en påfrestning som bör kunna undvikas i det längsta.

Det ligger idag på banveterinärerna att kontrollera att inga hästar lämnar banan med skador i hovarna, men jag vill välkomna den utökade kontroll av hovarna som Holgersson efterlyser, inte minst i studiesyfte. Kunskapsnivån hos proffs och amatörer i Sverige är hög, men bra kan bli bättre och varför inte erbjuda olika former av utbildning, kurser eller skrifter, i ämnet? Det skulle vara nyttigt för tränarna att få lära sig mer om hur hoven fungerar, vilka hovar som kan vara oskodda i tävling, när underlaget lämpar sig för att tävla barfota på, hur man bäst preparerar hovarna för barfotakörning etcetera.

Till sist, vi kan vara stolta över vår svenska travsport, där jag är övertygad om att vi alla är rädda om våra hästar och månar om deras hälsa.

Detta är insänd text till Travrondens redaktion. Skribenten svarar för fakta, analys och ställningstagande.
3 juli 2017 Mathias Alm, Hovslagare och travamatör

Vad röstar man på egentligen?

På fredag är det dags för Hästgalan där man delar ut priser till framröstade personer/hästar inom olika kategorier.

21 februari 2018 Mikael Blomgren

V 75- champions

Ännu ett genidrag av ST

19 februari 2018 Lars Svensson

Systemnedräkning

Systemnedräkning i tv efter varje lopp talar om hur många system är kvar som kan få alla rätt. Min fråga är då, hur det kan vara tex: 235,4 system kvar??

9 februari 2018 Tommy Nilsson

ATG:s törnrosasömn

Söndag e.m., trav på Vincennes är månne BB i farten igen? Kollar på ATG:s startlistor och finner BB i några lopp, lirar förstås några mindre bet. Men vad nu?

4 februari 2018 Bua-gubbe, travfantast sedan mer är 70 år

Ulf Ohlsson

Blir inte Ulf årets kusk nu lär han aldrig bli! Han är ju norrlänning!

Det blir väl nån skåning

 

22 januari 2018 Rolf Forsgren

Travets Moment 22

Visst vill väl "trav-Sverige" främja mångfald ?



Frågetecknet känns berättigat när man ser hur många hästar som fastnar i travets eget Moment 22.

12 januari 2018 Clemens Råvik

Svar från ATG på Anders Tisells insändare: "ATG förstår inte banans betydelse"

Hej, Anders!

18 december 2017 Peter Wallin, Sport- och spelkoordinator, ATG

På tiden att loppkörningen utvecklas



I 1800-talets Sverige tävlades det i trav mer eller mindre rakt fram på våra landsvägar. Ekipagen startade två och två och klockades som regel av socknens urmakare! 

8 december 2017 Lasse Hult

”God dag yxskaft”

Replik till insändaren ”Nej Dieden, alla tänker inte på avel” nr 89/2017:

8 december 2017 Johan Dieden

Minnesord över en äkta traventusiast

Vi vill berätta att en god vän till oss gått bort, Thord Håkansson. 

4 december 2017 Anders Gunsarfs, ­Bo Lexmark, Willy Nyström

Sidor