Så ser vi på travets framtida utveckling

Replik till Roger Nilsson, Solängets hästägareförening:

Genom direkta frågor ställda till oss i Travrondens nr 81/2017 av Ro- ger Nilsson från Solänget får vi ett enastående bra tillfälle att utveckla vår syn på travsportens framtid.

Vi tackar för de raka frågorna. Här kommer svaren. Vi vill att alla banor ska leva men av egen kraft. Vilka utgångspunkter och parametrar tänker ni er ska ingå i den bedömningen? 

Svar: Travsällskapen är ägarna till svensk travsport. De är inga sociala samhällsinstitutioner som lever av skattemedel, utan de ska verka genom en sund och balanserad egen ekonomi. Vi har ett stort antal travsällskap som över tid inte har lyckats att rekrytera nya aktiva, hästar och hästägare. Det är en anledning till de ökade problem travsporten möter. Vi får svårare att locka publik när den lokala förankringen saknas. Sällskapens ekonomi tyngs i dag många gånger av en kostnadskostym som inte kan motiveras. Bristen på aktiva hästar och externa hästägare understryker det stora strukturella problem som sporten har.

Vi tänker oss att varje sällskap bättre måste redovisa sin egen verksamhet. Det gäller från antalet födda föl i räjongen till antalet aktiva hästar

i tävlingsbar ålder, men också antal aktiva av alla olika licenskategorier, samt antalet hästägare med hästar i träning vid den egna banan. Naturligtvis ska även banans finansiella bidrag till spelet redovisas. Ingen skall leva på bidrag från ST. Innebär det att alla bidrag från ST ska upphöra eller bara de bidrag som innebär att någon kan överleva?


Svar: Inga riksomfattande BAS-organisationer ska leva på bidrag från ST. De olika BAS-organisationerna har givetvis var och en sitt eget berättigande, men det är medlemsavgifter som ska vara grunden i dessa föreningars ekonomi. På lokal nivå ska sällskapen använda BAS-föreningarna som verktyg i sällskapens tjänst för att kunna verkställa sitt rekryteringsuppdrag. På central riksnivå ska BAS stå fria och ekonomiskt oberoende från ST för att bäst kunna företräda sina medlemmar och fritt verka

för nödvändiga förändringar. Inga föreningsbidrag ska ”smutsa ner” trovärdigheten till exempel vid förhandlingar med Svensk Travsport.

”Det är runt våra storstadsområden som den moderne hästägaren finns.” Beskriv hur ni tycker en modern hästägare skall vara.

Svar: Det handlar inte om hur vi tycker att en modern hästägare ska vara. Det handlar mer om vem den moderna hästägaren är. Det har skett en utveckling från land

till stad som gör att amatörtränarna har minskat högst väsentligt. Knappt tio procent av hästarna i proffsträning är andelsägda med upp till tjugo ägare eller fler, medan hela 40 procent ägs av ”storhästägare” vilka företräder fem eller fler hästar. En betydande del, cirka 35 procent, ägs eller delägs av proffstränarna, vilket inte minst för tränarna själva, oftast är både oönskat och kontraproduktivt.

Travsporten har tappat den tidigare största gruppen, de som ägde en egen häst, eller som tillsammans med släkt eller vänner ägde mellan en till fyra hästar. Det är den gruppen hästägare som vi vill ha tillbaka. Hästägandets villkor måste kraftigt förbättras för att ”vanligt” folk ska kunna bli hästägare igen. Att kraftfullt förbättra hästägandets villkor är det enda som kan locka dem tillbaka, eller för att vi ska kunna rekrytera nya.

”ST bidrar genom sitt tävlingsprogram till söndring.” Vad är anledningen till ovanstående påstående? Tycker ni att det tävlas på för många banor? Har en del av de mindre banorna för många tävlingsdagar? Ge exempel i så fall!

Svar: Det är helt uppenbart att det körs för många lopp och på för många banor. Sportens kostnader för att hålla i gång 32 banor riskerar utvecklingen. När kostnaden för att arrangera en tävlingsdag långt överstiger spelintäkterna får vi olönsamma tävlingar som ska betalas av sportens samlade medel. Lördagstävlingarna efter V75 är ett exempel, men tyvärr finns det ett hundratal olönsamma tävlingstillfällen, och då är inte breddagarna medräknade. Underskottet per sådan dag är cirka en halv miljon, hästägarnas och de aktivas kostnader oräknade.

Tävlingsprogrammet inför nästa år beslutades under märkliga former. Solvalla vann gehör för sitt krav på egen tävlingsdag, men på andra banors bekostnad. Processen söndrade i stället för att samla, vilket även var fallet vid införandet av V86xpress. Saxade tävlingar har starkt bidragit till att publiken kraftigt minskat på landets fyra storbanor. Den utvecklingen är negativ för hela travsporten.

”Låt de storbanor som bidrar till utvecklingen också ta ansvar för den.” Innebär det att ni tycker att de som inte räknas till storbanor, bidrar för lite till utvecklingen och i så fall inom vilka områden? Om ni får en större roll i detta sammanhang, kommer ni då att verka för att hela Travsverige skall bli lite mindre, eftersom storbanorna skall ta ansvar för utvecklingen?


Svar: Solvallas hästägare har inget eget intresse av att Travsverige ska bli mindre. Tvärtom! Svensk travsport bygger på en bred bas där bredd och elit lever i symbios, men vi lever inte i en dröm. Den brutala verkligheten låter sig inte ignoreras. Underlåtenhet att fatta svåra beslut från både travsällskapen och ST har starkt bidragit till den tråkiga utvecklingen.

Travsporten kan liknas vid ett stort företag med att antal produk- tionsenheter spridda över hela landet. Omständigheter kräver ibland strukturomvandling. Det är en nödvändig, men obehaglig process för alla inblandade. Därför måste alla banor redovisa antal tränare, hästar i tävlingsbar ålder och lokala hästägare inom sina respektive räjonger. Då vet vi var de bästa förutsättningarna finns. Hela Travsverige kan koncentrera den huvudsakliga tävlingsverksamheten dit, utveckla arenorna och förhoppningsvis även utveckla sporten.

Vår givna ambition är travsportens möjlighet till utveckling, inte bara överlevnad. Det finns ingen genväg för att vända rekryteringskurvorna. Enligt vår uppfattning finns en enda väg, vilket är väsentligt förbättrade intjänandemöjligheter för hästarna och därmed bättre ekonomi i hästägandet.

Detta är insänd text till Travrondens redaktion. Skribenten svarar för fakta, analys och ställningstagande.
17 oktober 2017 Björn Damm och Ewa Silfverberg Liljeros, Solvalla hästägarförening

Systemnedräkning

Systemnedräkning i tv efter varje lopp talar om hur många system är kvar som kan få alla rätt. Min fråga är då, hur det kan vara tex: 235,4 system kvar??

9 februari Tommy Nilsson

ATG:s törnrosasömn

Söndag e.m., trav på Vincennes är månne BB i farten igen? Kollar på ATG:s startlistor och finner BB i några lopp, lirar förstås några mindre bet. Men vad nu?

4 februari Bua-gubbe, travfantast sedan mer är 70 år

Ulf Ohlsson

Blir inte Ulf årets kusk nu lär han aldrig bli! Han är ju norrlänning!

Det blir väl nån skåning

 

22 januari Rolf Forsgren

Travets Moment 22

Visst vill väl "trav-Sverige" främja mångfald ?



Frågetecknet känns berättigat när man ser hur många hästar som fastnar i travets eget Moment 22.

12 januari Clemens Råvik

Svar från ATG på Anders Tisells insändare: "ATG förstår inte banans betydelse"

Hej, Anders!

18 december 2017 Peter Wallin, Sport- och spelkoordinator, ATG

På tiden att loppkörningen utvecklas



I 1800-talets Sverige tävlades det i trav mer eller mindre rakt fram på våra landsvägar. Ekipagen startade två och två och klockades som regel av socknens urmakare! 

8 december 2017 Lasse Hult

”God dag yxskaft”

Replik till insändaren ”Nej Dieden, alla tänker inte på avel” nr 89/2017:

8 december 2017 Johan Dieden

Minnesord över en äkta traventusiast

Vi vill berätta att en god vän till oss gått bort, Thord Håkansson. 

4 december 2017 Anders Gunsarfs, ­Bo Lexmark, Willy Nyström

ATG förstår inte ­banans betydelse

En av de viktigaste uppgifter för oss som spelar V75 är givetvis att få veta hur banunderlaget är. Något som tydligen inte ATG förstår.

4 december 2017 Anders Tisell

Travet saknas i tv-rutan

Trav-tv började i Tipsextra. När det blev eget program skulle det finnas i grundutbudet. Vi travvänner har bara njutit av bra sport och trevliga reportage.

4 december 2017 Bengt Jansson

Sidor