Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Dennis Engelbo:
"Tror mig ha lösningen..."

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Jag ser följande lösning i Guldklockan, som säkerligen kan implementeras även i andra lärlingsfinaler

Jag har varit engagerad i Guldklockan sedan en tid tillbaka. Målet är att få upp loppets dignitet och status framöver, till den nivå som loppet en gång haft – eller till och med än högre. Det har lagts ner otaliga timmar, ideella sådana, för att försöka nå målet. I och med hårt slit, om man nu får säga det om sitt eget arbete, så har det skrivits sponsoravtal som säkrar en fantastisk möjlighet för den lärling som vinner Guldklockans final. Denne får nämligen åka till Australien och representera Sverige i deras stora lärlingsfinal (Australasian Young Drivers Championship).

Jag gör detta för ungdomarnas skull, jag gör detta för att ge dem ytterligare en morot att fortsätta med sporten. Därför blir jag en aning bekymrad när det gång efter gång misslyckas bli fullt i lärlingsfinalerna. Någonting är det som inte står rätt till. Jag skyller det till 90 procent på propositionsskrivarna – jag skyller det till 10 procent på tränarna.

Jan Olof Molin säger: "Jag har ingen spontan lösning på det, man skulle kunna svara att prispengar är en del också, men det ser vi ju titt som tätt att det inte heller är någon garanti."

Nej, prispengar är inte vad det handlar om. Guldklockans final med 100.000 kronor lockar blott nio hästar under onsdagen.

Mitt förslag? I och med att jag har Guldklockan som ligger närmast mig, ser jag följande lösning i just det loppet, som säkerligen kan implementeras även i andra lärlingsfinaler:

Så ser det ut 2019:
Elva hästar i proppen 50.001-150.000 kr.
Fullt i proppen 100.001-300.000 kr.
Nio hästar kvarstod efter förbehåll i finalproppen 150.001-950.000 kr.

Totalt delas det ut 376.500 kronor i loppen, varav 87.000 kronor i försöken, 202.500 kronor i finalen.

Så önskar jag att det ser ut 2020:
Till att börja med tror jag hårt på att skriva ut en så kallad delningsproposition. Alla får anmäla – så gör man lopp av det. Det har fungerat i breddloppen, jag tror inte det är något undantag här. Dessutom kör man med spårtrappa – så att hästarna med mest pengar tjänade – får handikapp. För lärlingsfinaler med bara ett lopp där det avgörs – kör P21-lopp med spårtrappa.

Välj dessutom att ändra prispengarna – från att dela ut 87.000 kronor i försöken och 202.500 kronor i finalen – till att ha samma prissummor och skala som treåringslopp på mellanbana. Alltså 50.000-25.000-17.500-12.500-8.000-5.500-5.500-5.500 (8 priser).

Totalt delas det då ut 388.500 kronor i prispengar. Vill man banta ner prispengarna till samma nivå som tidigare – går det givetvis att göra också.

Sedan – det lopp med hästarna som tjänat mest pengar – går som final av Guldklockan.

Ytterligare en fördel med detta – är att man istället för att seeda hästar i två grupper – redan innan startlistan kan ranka dem, i och med att spåren är klara med tanke på spårtrappan. Således kan en kusk köra högstrankade hästen i försök ett och den sistrankade i försök två. En annan kusk kör andrarankade och den näst sist rankade, och så vidare. Så som det är nu kan en lärling sitta bakom favoriten i båda avdelningarna – samtidigt som en annan kör två i princip chanslösa hästar. Det är inte rättvist.

Jag tycker åtminstone att detta är värt att prova. En delningspropp med åtta priser och 50.000 kronor i förstapris – det bör locka. Och loppen blir betydligt jämnare – vilket är positivt både för kuskarna, tränarna, hästägarna och spelarna.

I slutändan handlar det ändå om att få vara med. Att få stå vid sidan i en lärlingsfinal – det ska ingen behöva uppleva. Sedan vad det är för kvalité på hästarna – det är faktiskt inte alltid prioritet. Då är det viktigare att det är ett förhållandevis jämnt lopp – än att det är högsta klassens hästar som gör upp.

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.