Rickard Hansson:

"Tack för showen, Mosaiquen!"

Kungakronan har hamnat lite på sniskan.
Det känns helt rätt att Mosaique Face avslutar karriären nu.
Men fortfarande känns fjolårets förlust i Åbergs väldigt snöplig.

Han vann direkt i årsdebuten men har inte varit sig lik sedan dess, åtminstone inte i de senaste två starterna. Även om han repat sig flera gånger om tidigare i karriären har det funnits en påtaglig mättnadskänsla i år. Han är åtta år och har fått många stenhårda lopp och har det kostat en del mot slutet av karriären.

Det är lätt att senaste synintrycket etsar sig fast, att det är så vi minns honom som tävlingshäst. Det är ju så lätt att glömma....
Mosaiquen vann Svenskt Travderby. Han vann Europaderbyt. En dubbel som bara Maharajah, Ina Scot, Readly Express och Conny Nobell kan skryta med. Dessutom vann han finalen av UET Trotting Masters 2014. Han sprang flera världsrekord.

Någon segerstaplare a'la Nuncio var han inte, men meriterna är blytunga. 
Flera snöpliga andraplatser blev det, däribland i Elitloppet. Det här ska vi ju egentligen inte minnas, men få saker har känts så snöpliga som 26 juli i fjol. Adrian Kolgjini skulle vinna sitt första Åbergs; Sveriges vackraste storlopp för den äldre eliten. Han skulle göra det med Mosaique Face. Det var på Jägersro stjärnan tändes, i derbyt tre år tidigare. 

På något sätt skulle cirkeln kännas sluten om...om...det bara gått vägen. Och det såg ju så bra ut, men Örjan fick ju den där luckan med Propulsion... Adrian får nya chanser i Åbergs och lär stå där en dag, framför himmapubliken. Men fram tills dess, ja – då är nog just den förlusten den tyngsta han uppelvt.

Tack för showen, Mosaiquen. Du var en frisk fläkt.