Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Grainfield Aiden bjöd på uppvisning – i årets fjärde start

Foto: Lena Emmoth/TR Bild
Grainfield Aiden krossade motståndet från dödens. Foto: Lena Emmoth/TR Bild

Fjärde starten för i år – den sjunde på lika många veckor. Finske Grainfield Aiden tävlar oförtrutet på och han gör det med bravur. På Solvalla tog han sin fjärde seger på Sverigeturnén – den här gången med Örjan Kihlström i sulkyn.
– Han känns fräsch och fin, så han verkar tåla det bra, sade Kihlström efter deras första lopp tillsammans.

Publicerad:

Onsdagens seger var av det odiskutabla slaget. Grainfield Aiden krossade värste konkurrenten Highspirit från dödens och kom i mål på 1.11,8 över kort distans – endast en tiondel över sitt rekord från Mikkeli-banan i somras.
– Det är jättefin häst som var trevlig att göra. Han har gått bra väldigt länge, men håller formen, sade Örjan Kihlström i vinnarcirkeln.

Grainfield Aiden kom till Sverige i mitten av december och har nu hunnit med sju starter sedan dess. Sju starter som resulterat i fyra segrar, två andraplatser och sammanlagt 415.000 kronor. Och att det varit tätt mellan givarna har inte bekymrat tränaren Hannu Korpi.
– För svenskarna kanske det är ganska ofta, men finska hästar har mycket finsk sisu. Nu blir det tio dagars vila, sedan V75-finalerna på Solvalla, sade Korpi.

På Solvallas halva av V86-kupongen blev det också segrar för My First Offspring (e. Pastor Stephen) – som tränas av Fredrik Wallin och som spårade runt om för Elias Strandberg i lärlingsloppet – samt för Anna Österbergs järnlady Divine (e. Dream Vacation) som fick ett snällt upplägg av Erik Adielsson och spurtade till en säker seger.

Leonas Sami (e. Triton Sund) rundade sedan av tävlingarna med att vinna för Carl Johan Jepson i deras första start tillsammans. Sjuåringen fick fritt fram i andraspår när Toreador galopperade i utgången av sista sväng och fångade sedan in ledande Karissa Bo i god tid före mål. Han tränas av Mantorpsamatören Jan Gustavsson och har nu två raka segrar.

Solvalla delade V86-tävlingarna med Bergsåker där omgångens största favorit föll tungt i den femte avdelningen. Järvsöodin kom programenligt till ledningen, men hade inte sin bästa dag. Han såg slagen ut redan på sista bortre långsidan och även om han kom tillbaka sågs han aldrig med chans på upploppet.

Utvändiga Alfie var den som först kopplade grepp om ledaren, men längre ut i banan kom Art Kjarvald med en rykande avslutning – trots att förhållandena egentligen var helt fel för den 13-årige veteranen.
– Jag frågade innan loppet om de skulle stryka honom nu när det var skitväder och dålig bana. Det är de förutsättningar han hatar mest, men i dag brydde han sig inte, sade Oskar Kylin Blom som körde hästen åt Stig Jarle Röste.
– Han var hur fin som helst och jag fick upp hoppet allt eftersom. Sista 100 visste jag att vi skulle vinna och det är en härlig känsla.

Publiken på Bergsåker fick också se Joakim Elfvings ta sin elfte tränarseger för året – näst flest i landet efter Peter Untersteiner – när Rikard N Skoglund måttade in Lyx Håleryd (e. Scarlet Knight) med en halv längd.

Det bjöds dessutom på två dramatiska upplopp. I kvällens första V86-avdelning krävdes målfoto för att skilja Han Harred och Weekend Fun (e. Jaded) åt. Den sistnämnde tilldömdes segern med en nos och såg till att tränaren Daniel Wikberg fick fira. 

Även i loppet efter behövde domarna kamerornas hjälp. De visade att Merritt höll undan för stallkamraten Musett af Djupmyra (e. Super Photo Kosmos), men också att målettan var inblandad i en snäv situation längs vägen.
– Han tränger sig ut mot nummer åtta (Kalashnikov) 700 meter från mål. Det ser vi ganska klart på filmen, sade måldomaren Johan Axberg till Kanal 75.
– Vi måste ta ställning till om han vinner fördel av det och vi var eniga i nämnden om att det var så. Han vinner med så pass lite och hade fått en mycket svårare väg till mål om han inte hade trängt sig ut.

Mats E Djuse som körde Merritt åt Daniel Wäjersten gav sedan sin version.
– Jag var inte helt med när Nicklas kom första gången. Jag skulle flytta ut hästen, men då höll han på att slå ihop och galoppera. Jag fick ta lite i honom och då fick han dit benen. Sedan upplevde jag det som att jag skulle få en lucka 50 meter senare, men det fanns inte plats helt enkelt. Mitt liv går vidare, men det är synd om hästägarna och tränaren.
 

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.