Sveriges ledande travtidning
ANNONS

HNS: ”Hästen hamnar ofta ­någonstans mittemellan”

Foto: Lars Jakobsson/TR Bild
Stefan Johanson, vd för HNS. Foto: Lars Jakobsson/TR Bild

Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har ett övergripande syfte: Skapa så bra ­förutsättningar för hästnäringen som möjligt. Paraplyorganisationen är bland annat en samlad röst till landets makthavare.
– Vi försöker att placera hästen i samhällskontexten, säger vd Stefan Johanson.

Publicerad:

På initiativ av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och ATG instiftades HNS 1992 med uppdraget att hantera nationella frågor inom hästnäringen. Ett uppdrag som burit frukt, framför allt de senaste åren, menar Johanson.

– Det finns en större acceptans och medvetenhet för våra frågor. Vårt idoga arbete ger resultat. För man ska, trots allt, komma ihåg att hästfrågor inte precis står i fokus i den vardagliga politiken och därför måste vi nöta in det.

Ridsporten, travsporten och LRF driver sina egna frågor på egen hand medan HNS fungerar som en samlad röst för hästnäringen.

– Att vi har samlat dessa olika inriktningar har fått ett positivt bemötande. Politiker har nog tidigare uppfattat hästnäringen som ganska splittrad.

• Vilket är ert syfte?
– Vi försöker att placera hästen lite mer i samhällskontexten. Att hästen kan ha en plats när det gäller samhällsutmaningarna och att hästen måste få en plats i samhällsplaneringen.

– Vi pratar om hästnäringen i ett större samhällsperspektiv; sysselsättning, integration, folkhälsan och bryggan mellan stad och land. Det kan låta lite flummigt men vi ser att hästen har en viktig plats i samhället och kan göra mycket nytta. Ser man på de olika branscherna driver LRF företagarfrågor, för ridsportens del handlar det mycket för närvarande om anläggningsfrågor och travet har ju den senaste tiden varit drivande i spelfrågan.

• Hur kan politikerna främja hästnäringen?
– Till exempel hamnar hästen oftast någonstans mittemellan lantbrukets produktionsdjur och hund och katt som sällskapsdjur, vi vill placera hästen som ett produktionsdjur.

• Vad ger det för positiva effekter?
– Nyligen hade vi ett principmål som LRF drev åt Robert Bergh gällande strandskydd. Kor fick beta inom ett visst område, men hästar fick inte göra det, ett mål som ”hästnäringen vann”. Hästen är inte betraktad fullt ut som produktionsdjur.

• Har du fler exempel?
– Ett sådant är F-skatt. Vill en person starta upp någon form av verksamhet inom bilbranschen för att exempelvis sälja bildelar eller liknande är det väldigt lätt att få ett godkännande från Skatteverket. Däremot är det vanligtvis ett betydligt större problem att få acceptans om en person vill starta upp en verksamhet för inridning eller uppstallning av hästar. Hästnäringen måste ges bra förutsättningar när det gäller regler och ekonomi, vilket vi – genom att visa vad hästen kan göra – försöker att arbeta för.

• Vilka frågor lobbar ni allra mest för just nu?
– En avgörande fråga för såväl HNS som trav- och galoppsporterna är att alla som arrangerar spel på svenska hästtävlingar bidrar till näringen genom att erlägga en marknadsavgift. Olyckligtvis lade regeringen in detta i en utredning som fick en mängd andra uppdrag avseende spelomregleringen och inte ska vara färdig förrän i oktober 2020. Denna långa tidsrymd skapar mängder av osäkerhet och vi anser att frågan om marknadsavgiften måste brytas ut för en betydligt mer skyndsam behandling,

– Det finns också en annan fråga som är aktuell och det är konsumentköplagens bestämmelser i förhållande till handel med levande djur. Det här är inget större problem inom travsporten då såväl säljare som köpare är näringsidkare, däremot ser det annorlunda ut inom ridsporten.

– Om en näringsidkare, ofta en uppfödare, säljer sin häst till en privatperson så gäller konsumentköplagen och i den lagen tillämpas ett regelverk vid reklamation av en vara som är ett riktigt dilemma. Vid reklamation inom sex månader är det upp till säljaren att visa att varan var felfri vid köptillfället. Något som är väldigt svårt, när en häst byter miljö, andra personer rider och så vidare. Kontentan är att det kan bli rättsliga processer som kostar väldigt mycket pengar.

• Har ni nått framgång i det här målet?
– Ja, det har vi gjort. I Sverige har riksdagens civilutskott röstat och sagt att man behöver se över reglerna. På EU-nivå har Centerpartiets Fredrick Federley drivit frågan och IMCO-utskottet har röstat där och sagt att levande djur bör undantas i konsumentköpsdirektivet, vilket i praktiken har inverkan på våra lagar i Sverige.

• Men lagändringar brukar inte gå snabbt, finns det någon prognos?
– Federley har pratat om drygt ett år på EU-nivå men det är kanske lite optimistiskt. Skulle jag sia om lagändring i Sverige så under början av 2020-talet.

Fotnot: Stefan Johanson är också ordförande i TR Medias styrelse.

FAKTA

Hästen och Sverige i siffror

46 ­miljarder

Antal kronor som ­hästnäringen bidrar till i den samhälls­ekonomiska omsättningen

360 000

Antal hästar i Sverige – vilket gör landet till ett av Europas ­hästtätaste

500 000

Antal personer som rider regelbundet och ytterligare en halv miljon svenskar har regelbunden kontakt med hästar

30 000

Antal ­heltids­arbeten skapade av ­hästnäringen

600 000

Antal fotbolls­planer som går åt till beten och för att odla foder till Sveriges hästar

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.