Del 2: Unghäststjärnan som kom tillbaka

Berättelsen om Gidde Palema är fantastisk på många sätt. För det första var hästen väldigt bra redan som unghäst. Han placerade sig tvåa både i korta E3 och Breeders Crown samt slut-ade trea i Kriteriet. Året efter fick han maxutdelning i Derbyt som tvåa bakom självaste Victory Tilly.
– Det lyste klass av Gidde redan som tvååring. Han gjorde det sedan riktigt bra i en tuff årgång med bland annat Victory Tilly, berättar Åke, som blev av med hästen efter avslutad fyraårings-säsong.
För Björn Goop vann Gidde sammanlagt tre lopp, bland annat Algot Scots Minne, som bidrog till att han fick göra sitt första Elitlopp redan som femåring. Men det slutade med galopp i försöket. Gidde gick rätt bra under året, utan att få de där riktiga fullträffarna. Året efter blev det bara två starter innan hästen -istället fick gå till avel. I det läget var det nog ingen som trodde att han tre år senare skulle stå som vinnare av Elitloppet.
– Gidde blev borta länge från tävlingsbanan och under tiden hade jag själv skaffat mig ännu mera rutin som tränare. Hästen var rullig och gick tungt balanserad av den anledningen. Jag hade dock kommit till rätta med andra hästar med samma fel och visste hur jag skulle träna och så för att få en förbättring till stånd.

Jag hade hela tiden barfotakörning i tankarna för Giddes del, men det gick inte förrän jag kommit till rätta med hans problem.

När uppfödaren och ägaren Karl-Erik Bender frågade om Åke var intresserad av att prova Gidde igen inför vintern 2002–2003 blev svaret ja.
– Jag hade hela tiden barfotakörning i tankarna för Giddes del, men det gick inte förrän jag kommit till rätta med hans problem. När det började närma sig Olympiatravet 2003 var det dags att prova. Jag berättade inget för Karl-Erik om det tilltänkta skorycket, för då hade jag nog inte fått tillåtelse att prova. Där-emot sade jag tidigt åt hans son Ove att jag trodde på seger. Fort-farande samma dag som Olympiafinalen höll jag fast vid den ståndpunkten när han frågade.
En skolös Gidde vann också enkelt och såg till att barfotadebatten kom igång ordentligt. Men framför allt var det här hästens stora internationella genombrott. Han vann senare under året bland annat också Oslo Grand Prix, Jubileums-pokalen, Sundsvall Open Trot och Åby Stora Pris. 

Vi plastade hovarna på Gidde för att spara fötterna till finalen.

Det räckte för en totalseger i Grand Cirquit, en löpningsserie han även tog hem 2004. Men någon Elitloppsvinst blev det inte 2003. Åke var inte heller nöjd med andraplatsen bakom Scarlet Knight i försöket.
– Vi plastade hovarna på Gidde för att spara fötterna till finalen. Men han fick inte rätta fästet i banan och det här var första och sista gången som jag praktiserade det upplägget.
I finalen blev Gidde grovt störd till galopp av Jos Verbeeck bakom Abano As. Istället var det Örjan Kihlström som kunde ta sin första Elitloppstitel med Stefan Hultmans From Above. Detta efter att ha speedat ner favoritduon Victory Tilly/Scarlet Knight.
– Jag visste hur Verbeeck körde på den tiden och borde ha tänkt på detta bättre, då hade vi kunnat undvika den där -galoppen. Det kändes surt eftersom Gidde annars fungerade som vanligt igen efter att plasten plockats bort.
Men det skulle gå fler tåg, trots att Alf Palema-hingsten blev nio år 2004. Precis som året före vann han både Olympiatravet och Oslo Grand Prix. De svåraste motståndarna på förhand i Elitloppet var Prix d’Amérique-vinnaren Kesaco Phedo (fungerade inte alls i sitt försök), Revenue och Scarlet Knight. 

Gidde tappade formen under höstarna. Han satte tidig vinterpäls, utan att jag vet varför.

Redan i försöket ställdes Gidde mot "Luddes" springare, men fick då se sig besegrad efter det att Revenue varvat på 1.13,5 med Gidde utvändigt.
– Jag pressade inte Gidde för fullt i försöket, utan såg mer till att säkra andraplatsen och därmed ändå ett ganska bra spår i finalen. Väl där valde jag däremot att tidigt sätta hård press på Revenue och den taktiken lyckades. Vi knäckte honom och höll även undan för de övriga, berättar Åke, som passade på att tangera löpningsrekordet med 1.10,0a/1.609 meter (Scarlet Knight hade samma tid vid försökssegern 2003).
Sensommaren och hösten blev därefter jättebra på nytt. Eller vad sägs om vinster i både Hugo Åbergs Memorial och -Jubileumspokalen? Men precis som 2003 gick Gidde tidigt till vintervila, närmare bestämt -efter Åby Stora Pris den 19 september (utslagen som fyra i försöket).
– Gidde tappade formen under höstarna. Han satte tidig vinterpäls, utan att jag vet varför. Därför blev det naturligt att låta honom avsluta tävlingssäsongen förhållandevis tidigt. Jag lät honom därefter vila helt i minst två och en halv månad, bara gå i hagen. Liknande upplägg har jag även haft med andra av mina bästa hästar, exempelvis aktuelle Resolve.

Han kombinerade tävlingar på högsta nivå med arbetet som avelshingst. 

Tio år gammal var Gidde Palema långt ifrån slut. Det blev en fjärde Elitloppsstart, men den här gången fanns en väldigt svår motståndare på startlinjen, svenskuppfödde norskhoppet Steinlager. 
De båda giganterna segrade programenligt i var sitt försök och väl i finalen vann Per-Oleg Midtfjeld lotten och valde spår ett. Mycket av finalen avgjordes där, men även en annan viktig aspekt spelade enligt Åke in.
– Gidde var en otrolig häst. Han kombinerade tävlingar på högsta nivå med arbetet som avelshingst. Normalt tömdes han tre gånger i veckan, men just den här Elitloppsveckan 2005 tvingades han upp på bocken ytterligare en gång. Så jag tycker att han var ursäktad för femteplatsen från dödens i finalen.
Det blev som vanligt en stark sensommar med segrar i Hugo Åbergs memorial, Jubileumspokalen och Åby Stora Pris. Kommer ni ihåg vilken han slog i skiljeheatet där? Jo, Steinlager!
Året efter som elvaåring blev det bara två starter. Först seger i ett vanligt lopp på Axevalla, men därefter galopperade Gidde bort sig i Olympiatravskvalet på Jägersro i jakten på en fjärde titel i det loppet. 

Jag känner inte till något annat varmblod som tävlat i yppersta världseliten och samtidigt servat så många ston som Gidde gjorde.

I samband med detta slog han upp en gaffelbandsskada och då var det förstås färdigtävlat. Han fick nu en gång för alla fokusera sig fullt ut på avelsarbetet.
– Gidde var som sagt en otroligt bra häst. Han hade stenhårt psyke och klarade av att gå flera speeder i loppen. Jag känner inte till något annat varmblod som tävlat i yppersta världseliten och samtidigt servat så många ston som Gidde gjorde. Nej, det är bara något enstaka kallblod som kan konkurrera där, avslutar Åke.
Vad gör då Gidde nu? Jo, vid 22 års -ålder börjar han av förståeliga skäl även närma sig slutet på sin avelskarriär. 
Sammanlagt har han 585 registrerade avkommor i Sverige (15 miljonärer), -varav tre kom till världen förra året.
– Men ifjol servade han via naturliga betäckningar tolv ston, vilket hittills -resulterat i tre föl. Det kan väl bli så att han betäcker några ston även det här året. Gidde mår förträffligt för dagen och man kan inte tro att han är 22 år, berättar Morgan Wilhelmsson på Stuteri Palema.