Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Mer pengar ska ge större publik

Foto: Maria Holmén
Foto: Maria Holmén

Banorna har en tuff uppgift i att locka publik. De senaste åren har publikfrågan till viss del åsidosatts, till förmån för Pokalåret. Nu är det dags – nu ska någonting hända. Svensk Travsport ger 90 miljoner kronor till publikfrämjande åtgärder 2018.

Publicerad:

Kritiken kring publikfrågan har varit stor de senaste åren. En del har gett upp, andra jobbar hårdare än någonsin för att få tillbaka publiken till travbanan. På sistone har satsningarna inom travet till stor del gått till ATG – tanken har varit att det i slutändan ska inbringa mer pengar till travsporten. Pokalåret 2018 är snart här. Svensk Trav­sport har där gått ut med att en stor summa ska gå till just publikfrämjande åtgärder. Detta efter att det i stort sett har stått stilla i frågan på sistone. Den frågan återkommer Johan Lindberg, generalsekreterare på Svensk Travsport till längre fram. Först ställs nämligen frågan kring hur han ser på publikfrågan i stort.
– Inom travsporten pratar vi mycket om att vi ska ha mer publik och det håller jag givetvis med om. Vad det däremot sällan pratas om är varför vi ska ha publik? Är det kommersiella intäkter vi ska lösa? Att det helt enkelt ska spenderas så mycket pengar som möjligt på en travbana? Eller är det att få nytt folk till travbanan, för att möjligheten till att fler blir intresserade av vår fantastiska sport? ­Eller handlar det om att värna om de intresserade vi har, och få dem till trav­banan? Jag skulle säga att vi ska rikta in oss på alla grupper – men absolut inte samtidigt. För ekonomin och publikens skull, tror jag på att optimera för grupper vid tävlingsdagar. Visst, dagen kanske inte är byggd för en person och stör den sig då på det, må det så vara, krasst sett. Däremot ska man alltid känna sig välkommen till tävlingsbanan, så klart, säger generalsekreterare Johan Lindberg och fortsätter:
– Vi kan däremot inte göra allting. Den aktive uttrycker ofta att den vill ha mer publik för att det blir roligare och mysigare tävlingar. Det köper jag till fullo, men här gäller det att göra rätt avvägning. Jag tror inte att vi kommer få till­baka publiken till vardagstravet annat än i undantagsfall till exempel.

Att travsporten har ett bekymmer, är många överens om. Att den ska locka alla typer av målgrupper. I del två av Travrondens artikelserie "Sökes: Travpublik" var sportcheferna B-O Månsson, Markus Myron, Jon Walter Pedersen och Iia Abenius inne på att man måste rikta sina insatser de olika dagarna.
– Vilket event kan någonsin attrahera såväl pensionärer som barnfamiljer, yngre eller medelålders kompisgäng, på samma gång? Det är snudd på omöjligt. Lägg därtill att många av de riktigt intresserade, i dag många gånger prioriterar annat. På 80-talet gick den intresserade på trav 42 gånger om det var trav i Gävle 42 gånger. Idag kan man konsumera det på annat sätt, vilket gör att andelen som ”alltid” är där är otroligt mycket mindre i dag. Av naturliga orsaker.
– Från förbundets sida ska vi försöka få till en produkt som ska hjälpa våra banor. Lägg därtill att vi behöver stötta rent ekonomiskt. Det kommer vi också göra i och med Pokalåret, en stor del av de 90 miljoner kronorna som kommer investeras i våra banor ska vara riktade till rekrytering av publik. Vi har redan i år inlett ett arena- och publikprojekt som ska ha full fart när vi kommer in i 2018. Det handlar om två saker, det ena är en kulturförändring som måste till i hela sporten och det andra handlar om att möta kundernas behov. Det enda vi vet är att kraven aldrig kommer att bli lägre från gästens sida än de är idag, i morgon är de ännu tuffare och det måste vi avsätta resurser för att möta.

Svensk Travsport jobbar med att förenkla för banorna och komma med en del förslag på åtgärder som kan göras. Framför allt åtgärder som ska gynna ­banornas ekonomi, säger Lindberg.
– För någon vecka sedan gick vi på Svensk Travsport ut till banorna med ett publikkoncept som ska användas på V75-dagar, vad det är vill jag däremot be om att få återkomma kring. Det jag kan säga är att det handlar om att locka de som ändå hade gått – att ta med sig andra. Vi måste få mer betalande besökare – det gynnar banorna kraftigt. 25-30 procent betalar idag inträde en V75-dag, resterande har fri entré. Min förhoppning är förutom att vi ska bli fler, även att de 70-75 procenten som inte betalar, faktiskt ska göra det av någon anledning. Kanske att man får ett mervärde om man betalar entré. Bättre odds på bana? Lotteri? Jag vet inte, men ingenting är omöjligt. Även om det inte går att göra det just nu idag, så måste man tänka långsiktigt. Den målsättning förtroende­rådet diskuterade senast var att sporten ska dubblera antalet betalande besökare, men också öka övrig publik. Ett offensivt mål, men jag tror på det. Det ska bli stimulerande att ta tag i.

När det kommer till publikfrågan finns det de som tar upp kostnaderna för att driva travbanorna i landet. Att de är omfattande och att man därför inte kan satsa på allt man vill göra. Man ska helt enkelt göra sig av med en del banor för att kunna satsa mer på andra. Att börja stänga ner travbanor, av den anledningen, är däremot inte något Johan Lindberg ser som något bra alternativ.
– Exempel. Vi stänger ner en liten bana. Det ger kanske tre, fyra miljoner. Vi har då några miljoner fler att lägga på alla andra banor, samtidigt räcker vi finger åt travintresset i en hel region. Där­emot måste vi våga prioritera de framgångsrika banorna hårdare. Det tror jag absolut på.

Att det till viss del krävs mer än just travtävlingar för att få intäkter är Johan Lindberg väl medveten om.
– Alternativa intäkter för banorna är någonting som vi på Svensk Travsport verkligen hyllar. STCC, loppmarknader, hundutställningar, rally... Listan kan göras lång, men jag hoppas listan kan göras än längre framöver. Vi har stora och rejäla arenor, som måste användas. Och det mer än bara på tävlingsdagarna. En sådan intäkt är inte bara positiv för banan utan lockar förhoppningsvis också fler till travsporten.

Han pratar också om ett nytt incitament för spel som omsätts på banan, för att de ska gynnas.
– Det fungerade bättre tidigare, framför allt då det var kontanter som gällde. I dag sitter man på Solvalla och spelar via mobilen. Ett sådant spel gynnas inte Solvalla av direkt, men förhoppningen är att vi ska kunna få information kring var spelet är gjort, för att det ska gagna banan. Det kan inte vara omöjligt att hitta en lösning på den problematiken och det har vi tillsammans med ATG nu börjat titta på.

Sedan en tid tillbaka återfinns travet i en grupp bestående av bland annat ­fotbollen, en svensk klassiker och is­hockeyn. Tack vare det samarbetet kommer alla travbanechefer med start under våren 2017 att utbildas av Handelshög­skolan. 
– Inom travet har det aldrig varit prioriterat att utbilda, men nu är vi på gång och den investeringen som vi gjort i medlemsavgiften till Center for Sports and Business som det heter, på 100 000 kronor per år, är en av de bästa investeringar vi gjort. Vi får ett enormt värde tillbaka – våra travbanor blir helt enkelt bättre kring just frågor som engagerar inom sporten. Det hoppas jag också leder till positiva publiksiffror – i slutändan.

Ett långsiktigt arbete, förutom utbildningen på Handelshögskolan, är Pegasus 2020. En stor del i det arbetet handlar om att locka nytt folk till travet.
– När det kommer till den inte alltför initierade, kommer Pegasus 2020 att försöka locka nya banbesökare. Det finns en rad åtgärder att göra och framför allt når man ut till en helt annan målgrupp mot den som faktiskt går på tävlingar. En ny intresserad kan vara en framtida hästägare eller spelare i framtiden. I Pegasus 2020 ska vi testa saker – och vi måste tillåtas att göra misstag. Även om den första idén kanske inte var klockren, finns det ingenting som säger att idé två inte skulle vara bra. Och när en bana gör någonting framgångsrikt, ska andra banor inte vara sena att haka på. Stefan Eriksson på Sundbyholm är ett perfekt exempel. Han har lyckats enormt bra vilket till viss del är ett resultat av att han vågat testa olika saker, men också fått testa olika saker.

B-O Månsson, sportchef för bland annat Bergsåker och Östersund, men även en rad andra banor, kritiserade Svensk Travsport. Han menade att tävlingsplaneringen blivit alltför inriktad på spelet istället för travbanornas intresse. Mer kring hans tes går att läsa i del två, som gick att ta del av i förra fredagstidningen. Kritiken är till viss del befogad, om Johan Lindberg får säga det själv.
– Till att börja med vill jag säga att det är ett djävulusiskt sudoku, tävlings­planeringen. Och i framtiden kommer vi behöva åtgärda saker i den. Om vi ska maximera banans intäkt, behöver vi göra skruvningar. Det optimala vore om banorna fick mer att säga till om, men samtidigt måste man ge och ta. Får man en dag man verkligen vill ha, kanske man måste ta den där dagen som man kanske inte önskat också. Sedan tror jag att vi ska uppmuntra kreativitet i ett sådant här läge. Vi kanske ska börja fundera på om restaurangen på Solvalla lockar mest folk en viss tävlingsdag. Eller om Åbys nybygge lockar extra mycket folk en speciell dag, så ska de få anordna tävlingsdagen då. Ja, som sagt. Man kan drömma högt, men som jag också uttryckt tidigare. Ingenting är omöjligt.

En åtgärd som är positiv för tillströmning av publik är V75. Åmåltravets travbanechef, Iia Abenius, hade en frågeställning kring varför alla banor inte har en egen V75-omgång. Johan Lindberg ­låter inte omöjlig kring den frågan.
– Alla banor och V75... Inkluderar det de fem minsta banorna exempelvis? Men visst, jag förstår Iias frågeställning. Alla kan inte få en lördag, men som jag förstår det är det inte heller vad man begär. Man begär att exempelvis Åmåls eller Tingsryds V86-omgång blir till V75. Det är givetvis någonting som vi tittar på, för vi förstår att V75 lockar betydligt mer än V86, inte minst när vi tittar på publiken, avslutar Lindberg.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.