Nytt fördelningssystem - vilka banor blir vinnare?

Tidigare var det i princip bara spelomsättningen i banregionen som påverkade fördelningen av ekonomiska medel ut till banorna. Nu kommer alltså istället sporten betyda mera än spelet.
– Jag tycker att det nya systemet är rättvist, tar bättre hänsyn till sporten och jag hoppas att det ska skapa både arbetsro och arbetslust ute på banorna, säger Svensk Travsports generalsekreterare Johan Lindberg i en artikel på ST:s hemsida.

Travintresset ska belönas. Det är upp till varje bana att göra allt för att öka både antalet aktiva samt även de som spelar hos ATG. Frågan är hur ST då ska mäta travintresset?
– Det finns förstås många former av travintresse, men vi har kokat ner det till fyra mätbara punkter; antal aktiva licensinnehavare, antal hästägare, antal starter som hästarna gör och antal personer som spelar på trav hos ATG, svarar Peter Wetterholm på ST, som arbetat fram det nya fördelningssystemet.

I år får landets travbanor drygt 1,1 miljarder kronor från ATG. Det ska räcka till både prispengar, tävlingskostnader samt drift av anläggningarna. Driften beräknas stå för ungefär en femtedel av kostnaderna. Och de driftspengar som banorna fått från centralt håll har bestämts av storleksförhållandena mellan banorna. Denna i sin tur gjordes i början av 90-talet och har i viss utsträckning förändrats sedan dess. Det nya fördelningssystemet ska göra det hela rättvisare.
– Vi vill att banornas ekonomi ska styras av hur mycket travintresse och travsport det finns i varje banregion. Om till exempel fyra procent av landets travintresse finns i en viss region, ska också fyra procent av driftspengarna gå till den regionen, förklarar Per Wetterholm vidare och fortsätter:

Den 26 maj beslutade ST:s styrelse att införa det nya ekonomiska fördelningssystemet. Samma sak gjorde ATG:s styrelse den  7 juni. I det nya systemet är spelomsättning fortfarande en viktig faktor, men det sportsliga har tillkommit och betyder sammanlagt mer än spelet. Under Pokalåret 2018 ökar travsportens medel med sammanlagt 270 miljoner, två tredjedelar till prispengar och annat till de aktiva och resten till samordnade satsningar samt banornas drift.
– 2018 är rätt tillfälle att göra förändringar eftersom vi får betydligt mer pengar in i sporten. Vi kan göra den största ökningen av medel till aktiva i modern tid, samtidigt som vi även har råd att förbättra verksamheten både på banorna och centralt, säger Johan Lindberg.

Vilka banor blir då vinnare med det nya fördelningssystemet?
– De banregioner som utgör en förhållandevis större del av trav-Sverige i dag jämfört med i början av 1990-talet kommer att få medel som bättre motsvarar banregionens nuvarande storlek. Boden, Bollnäs, Kalmar, Romme, Vaggeryd och Östersund är exempel på sådana banor. Även storstadsbanorna kommer få mer pengar, säger Per Wetterholm och lägger till att de allra minsta sommarbanorna också tilldelats en ökning trots att dessa saknar egna banregioner.

Förlorarna?
– Fram till år 2020 finns garantibelopp för att ingen bana ska få mindre pengar än i dag. Men för de banregioner som haft en jämförelsevis sämre utveckling de senaste 25 åren gäller det förstås att jobba extra hårt för att hålla uppe antalet aktiva, hästar, hästägare och spelare.