Sveriges ledande travtidning
ANNONS

"Överdomstolen ska inte fria på grund av för dåliga bilder"

Foto: Thomas Blomqvist/TR Bild
Staffan Falk, domarbas på Svensk Travsport. Foto: Thomas Blomqvist/TR Bild

Staffan Falk är domarbas på Svensk Travsport och den person som ska stötta domarna på banorna. I fallet kring Jan Törnqvists timeout tycker han flera saker har gått fel. Dessutom svarar han på hur han ser på överklagningsförfarandet inom svensk travsport.

Publicerad:

Till att börja med så måste frågan om förseelserna i Derbyt komma upp. Hur kunde det få gå till så som det gjorde, att Överdomstolen inte fick kvalitetsmässiga bilder att titta på?
– Vi måste få rätt bilder att arbeta med, även när det kommer till fall där överdomstolen ska döma. Det var inte riktigt bra vid förseelserna i Derbyt och det får vi ta lärdom av. Givetvis ska Överdomstolen ha lika bra bilder att döma ifrån som de som dömer på banan. Det måste vi ta tag i, och det arbetas med det. Det ska inte vara så att Överdomstolen friar ett solklart fall, som de gjort i det här fallet, på grund av att bilderna är för dåliga.

Hur ser du själv på möjligheten att kunna överklaga ett domslut?
– Jag har inget besvär med att ett domslut kan rivas upp, man måste kunna överklaga.

Då måste väl alla domslut kunna överklagas?
– Det blir ohållbart utifrån arbetsbelastningen för travsporten, men även ur ett ekonomiskt perspektiv tror jag det skulle bli för mycket.

Skulle det? Säg att man fortfarande behöver betala 5 000 kronor men att man är helt övertygad om att man inte gjort något fel?
– Då begränsar man antalet bestraffningar som är ”värda” att överklaga och troligen även arbetsbelastningen. Det skulle kunna vara ett alternativ.

Så som det är i dag måste domarna vid överklagan i storlopp bevisa att de tagit rätt beslut, medan de aktiva måste acceptera måldomarnas dom i vanliga lopp. Är det verkligen ett rättvist och bra reglemente?
– Om man överklagar så krävs det högre bevisföring från domarna, det tycker jag är fel. Överdomstolen ska ändra sådana beslut där vi har gjort uppenbart fel, men sådana situationer som är 50/50 där ska domslutet stå fast, för det där 50/50-beslutet är redan taget på banan. Det vill jag ha ändrat, det kan vara dags att se över.

Överdomstolens uppgift ska alltså vara att värdera om domslutet är rätt eller fel?
– Ja precis, och man ska bara ändra om man ser att beslutet är fel. Inte som i det här fallet, då man inte kunde garantera att domslutet var korrekt. Och om den aktive tycker att beslutet är felaktigt, så borde det vara dennes uppgift att komma med bevisföringen, även om vi givetvis ska ha bilder att tillgå.

Om jag då kör ett P21-lopp och vet att jag blir felaktigt dömd, så kan jag inte överklaga. Domslutet är alltså fastslaget. Om jag däremot kör ett storlopp, kan jag överklaga och domarnas beslut är helt plötsligt upprivningsbart. Det måste ju innebära att det inte tävlas enligt samma juridiska grund?
– Det ligger någonting i det du säger, men samtidigt får vi inte glömma bort att vi är en sport. Precis som i flera andra sporter har man gränser för vad som är överklagningsbart eller när man kan lämna in en protest.

Jo, men om du tacklar någon bakifrån i en fotbollsmatch i Superettan eller i Champions League så får du ju inte överklaga bara för att bestraffningen skett i Champions League. Inom travet så får du överklaga om en förseelse skett i storlopp eftersom bestraffningsbeloppet allt som oftast då överstiger 5 000 kronor. Däremot kan du inte överklaga i breddlopp – trots samma grovlek på förseelsen.
– I VM hade de VAR, det har vi inte i fotbollsallsvenskan. Det blir lite lika när du jämför Elitloppet och breddlopp.

VAR har vi ju redan inom travet, i och med att domarna kan spola tillbaka löpfilmen hur många gånger som helst?
– Vi har nog olika åsikter i den här frågan.

Enligt de två kuskar som var på plats på måldomarkonferensen, båda tillhörande topp 20 i Sverige, så uppgav de att de inte tyckte att drivningsförseelser borde vara överklagningsbara. Kommentar?
– Det är en fråga för reglementskommittén, jag ser till så att domarna dömer efter det reglemente vi har, varken mer eller mindre. När reglementet ändras, rättar vi oss efter det.

Hur ser du på att Jan Törnkvist valde att göra den markering som han nu gjorde?
– Han kände, precis lite som du är inne på, att det blir som två olika reglementen och att han inte kunde acceptera det. Det respekterar jag till fullo. Men det är aldrig roligt, eller bra för den delen, det måste jag säga. Vi får ta lärdom av detta.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.