Skarplöth: "Trav- och galoppsporten skulle självdö på sikt"

Senaste veckan har ATG och Svensk Travsport fått utstå stor kritik för att man inte varit tydliga nog kring förutsättningarna kring pokalåret. Bland annat är det Lotta Nilsson Viitalas uttalande, som fått stor uppmärksamhet. Hon nämner bland annat att det hela tiden varit tanken att ta av de balanserade vinstmedlen. Hans Skarplöth har själv inte kommenterat uppgifterna, förrän nu.
ATG:s vd Hans Skarplöth känner, till följd av reaktionerna, precis som allmänheten, att man inte varit helt tydliga med resan fram till pokalåret. Framför allt inte när det kommer till de alternativ som fanns under 2014.
– 2014 fanns det två vägar att gå. Alternativ ett – att spara sig till högre intjäning. Alternativ två – att investera och öka kostnaderna för att i första stadiet nå högre omsättning och i andra stadiet nå högre lönsamhet, säger Hans Skarplöth.
– Alternativ ett föll på sin egen orimlighet. Därför var alternativ två givet. Vi ville skapa en lönsamhet som i sin tur innebär att mer pengar kommer hästägare, tränare och uppfödare till godo.
Att alternativ ett föll på sin egen orimlighet, förklarar han på följande sätt:
– Vi hade sex procent i minskade intäkter 2012. Med ökat konkurrenstryck, som ATG befann och befinner sig i, kombinerat med kostnadsbesparingar för ATG, var bedömningen att ATG skulle fortsätta att tappa åtminstone sex procent i nettoomsättning varje år. Sex procent i nettoomsättning motsvarar 150 miljoner kronor i minskat resultat för ATG varje år, vilket i sin tur innebär 150 miljoner kronor mindre till trav- och galoppsporten. Hade vi låtit den utvecklingen fortgå 2013-2018 så hade resultateffekten varit över en miljard kronor minus under 2018. Eftersom nettokostnaderna för ATG är under en miljard kronor per år kändes detta alternativ som en dålig idé. Verksamheten skulle bedrivas, men ATG skulle på sikt självdö och därmed trav- och galoppsporten i Sverige.

Genererar mer pengar till svensk trav- och galoppsport på sikt
När då fokuset istället lades på alternativ två, valde ATG att förankra det hela med sina ägare och basorganisationerna.
– Svensk Travsport och Svensk Galopp med stöd av BAS-organisationerna Travtränarnas Riksförbund, Travhästägarna och Avelsföreningen, beslöt sig i stället för alternativ två och i det läget plockades det fram en plan fram till 2020. Planen byggde på att ägarna fram till 2018 "bara" fick ökat bidrag med 15 miljoner kronor extra varje år, med undantag för det första året 2015 då bidraget ökade med över 60 miljoner kronor. Fram till 2017 ökade bidragen till sporten jämfört med 2014 med 100 miljoner kronor. Jag kan lova att det är roligare som vd för ett företag och ytterst ansvarig för ATG att ge 100 miljoner kronor per år till sporten än att vara den som ska kommunicera neddragningar på 100 miljoner kronor, vilket var fallet som nytillträdd vd 2013.
Prispengarna kom alltså tillbaka till en nivå likt det den var innan besparingarna 2011 och 2012. Nu blickar Hans Skarplöth framåt – för att leverera enligt direktiven.
– 2018 var avkastningskravet ytterligare 300 miljoner, där en del av pengarna skulle belasta de balanserade vinstmedlen. Under perioden skulle investeringar göras i ATG och ökade kostnader togs för att skapa en plattform, som ökar omsättningen och lönsamheten, och på sikt genererar mer pengar till svensk trav- och galoppsport, säger Skarplöth och fortsätter.
– 2014, då vi tog beslutet om framtiden, hade vi två mörka år bakom oss. Vi hade tappat omsättning och konkurrenskraft, fått plocka pengar från balanserade vinstmedel och genomfört sparpaket. Hade jag fått välja mellan de två olika alternativen i dag, hade jag gått på samma vägval. Alla dagar i veckan.

"Trygg i att ett pokalår blir av"
Negativa röster kom då negativt resultat kom för första kvartalet 2017. Minus 0,9 procent visade resultatet, men det är ingenting som Hans Skarplöth drar speciellt stora växlar kring.
– 2016 satte vi alla tiders rekord när det kommer till omsättning. Första kvartalet 2017, vilket vi redovisade förra veckan, är det näst bästa första kvartalet genom tiderna när det kommer till omsättning för ATG. Hade det dessutom varit så att det inte varit kalenderskillnader, jämfört med 2016 hade vi exempelvis en lördag mindre, hade det blivit det bästa första kvartalet genom alla tider. Så jag är väldigt nöjd med ATG:s utveckling.
Är du trygg med att det blir ett pokalår, trots att ni redovisade minus 0,9 procent i resultat första kvartalet 2017?
– Ja, om inget oförutsett händer är jag väldigt trygg i att ett pokalår blir av, säger Skarplöth och fortsätter.
– Vi har fler mål än bara ett pokalår, det får man inte glömma bort. Vi har vår vision. En vision som går ut på att bli Sveriges största och mest lönsamma spelbolag 2020.
När det kommer till kritiken man fått på sistone, att man inte varit tillräckligt transparenta, förstår han, men bara till viss del.
– Kritiken som vi har fått är att vi inte är tillräckligt öppna. De fem största organisationerna inom sporten – våra ägare, Svensk Travsport och Svensk Galopp, och de tre BAS-organisationerna Travtränarnas Riksförbund, Travhästägarna och Avelsföreningen – har från början haft full insyn i den detaljerade planen med estimat för omsättning, kostnader, investeringar och intäkter. Det finns alltså, och har funnits, en bred insyn i processen.
Att gå ut med siffrorna till allmänheten, eller media, är inte aktuellt, fastslår vd:n.
– Ingen annan företagsledning, oavsett vilken bransch det gäller, är beredd att öppet ge ut detaljerade siffror på hur sitt bolag ska utvecklas. Ur ett konkurrensperspektiv kan vi inte släppa de detaljerade siffrorna, det måste vi förhålla oss till. Jag kan bara beklaga att verkligheten tyvärr är sådan, lika mycket som jag beklagar de som nu känner att de inte fått eller kommer att få full insyn i planen. Till de senare kan jag bara lova en sak – vårt mål är att ATG ska generera så mycket pengar som möjligt till svensk trav- och galoppsport. Det i slutändan gynnar banorna, tränarna, hästägarna och uppfödarna. Det finns ingen annan plan.

"Ett gummiband för vår verksamhet"
Hästsportens fond, eller de balanserade vinstmedlen, har länge varit ett område som varit smått tabu att prata om, eller ännu värre, ta ur pengar ifrån.
– När det kommer till de balanserade vinstmedlen, så har de en väldigt lång historik. Det betyder jättemycket för många och det är ett känsligt område. Jag skulle vilja likställa de balanserade medlen med ett gummiband för vår verksamhet. Jag känner mig trygg i att ATG:s styrelse aldrig kommer äventyra ATG:s fortlevnad genom ett pokalår.
Hur mycket står ATG och faller på de balanserade medlen, om någonting skulle inträffa?
– Till att börja med, vill jag säga att det är få företag förunnat att ha så mycket balanserade vinstmedel. Lägg därtill att ATG har god likviditet och bra balansräkning. Vi står inte och hänger på de balanserade vinstmedlen, men samtidigt har vår styrelse gett oss ett inriktningsbeslut och det bygger på att det ska finnas 400 miljoner kronor i balanserade vinstmedel. Det är vad jag har att rätta mig efter.
Så du är alltså villig att använda dig av balanserade vinstmedel som är över 400 miljoner kronor, för att pokalåret ska bli av?
– I den plan som togs 2014 fanns att en del av de 300 miljonerna skulle belasta de balanserade vinstmedlen under 2018. I det har inget ändrats. Värt att påpeka är att vi fram till 2017 sammanlagt ökat bidraget till sporten med drygt 100 miljoner, detta också enligt plan.
Svensk Travsports generalsekreterare Johan Lindberg, din ägare, nämner att han skulle se det som negativt om de balanserade vinstmedlen understiger 477 miljoner kronor 2018. Kommentar?
– Som jag sade. Jag har ett inriktningsbeslut. Det är att ha 400 miljoner kronor i balanserade vinstmedel. Det är inte mitt beslut, det är ett beslut min styrelse har gett mig. Min uppgift är att dra in så mycket pengar som möjligt till Svensk Travsport och Svensk Galopp. Så med det sagt, så tycker jag att vi ska vara nöjda då pokalåret blir av, oavsett om det är 477 miljoner kronor kvar i balanserade vinstmedel, eller 400 miljoner kronor.
Hans Skarplöth väljer att blicka framåt, mot en tid där marknaden har en del utmaningar.
– Nu är vi inne i en mycket spännande tid. Spelmarknaden kommer se fullständigt annorlunda ut om ett par år, enligt vad spelutredare Håkan Hallstedt redovisat. ATG kommer kunna erbjuda helt nya produkter och vi kommer dessutom kunna söka licenser internationellt. Jag är övertygad om att detta kommer att ha en positiv effekt på ATG:s ekonomi, avslutar Skarplöth.