Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Spelare vill ta del av ryttarnas vikt

Foto: Malin Albinsson/TR Bild
Jenni H Åsberg. Foto: Malin Albinsson/TR Bild

Inom montén finns det en minimivikt på 65 kilo som ryttarna inte får understiga vid utvägning efter målgång. Väger ryttaren mer – finns i dagsläget inget sätt att få reda på det. Ett problem, tycker en del storspelare.
– Det handlar om spelsäkerhet, spelaren måste få veta vilka förutsättningar som gäller, säger bland annat Niclas Cronberg, expertkommentator på Jägersro Galopp som även är intresserad av spel inom travet.

Publicerad:

Inom galoppen är varje gram som ryttaren bär på viktigt. I programmet står ridvikten klart och tydligt för att spelaren ska kunna göra en bedömning av hästarnas segerchans. Inom galoppen räknar man med att skillnaden på ett kilo, mellan två likvärdiga ekipage, innebär en längd över 1600 meter. När det kommer till montésporten, som från och med 2018 även fått plats på mångmiljonspelet V75, finns ingen information gällande vikt. Någonting som inte bara äventyrar spelsäkerheten utan även trovärdigheten till grenen, enligt tipsexpert och spelare Niclas Cronberg.
– Det finns så många olika parametrar kring det här med vikt, framför allt handlar det om att det är omöjligt att räkna på prestationer utan att veta om ryttarens vikt. Om två hästar möts en vecka, där den ena hästen har en ryttare som väger fem kilo mer än den andra, för att i nästa start byta ryttare till någon som väger lika mycket som konkurrenten, så säger det sig själv att det innebär skillnad på prestation. En skillnad som vi som spelare inte har någon som helst koll på. I nuläget utgår man ifrån att alla väger lika mycket, det är inte rätt, säger Cronberg.

Ett av argumenten från Svensk Travsport att inte redovisa vikt är att den inte har lika stor betydelse i monté kontra galopp.
– Jag har hört att de aktiva, dels i Frankrike, dels inom galoppsporten, säger att ett kilo inte har fullt lika stor inverkan i monté som inom galoppen. Mycket beroende på att hästens rörelsemönster är annorlunda, säger sportchef Petter Johansson.

Ett argument som Niclas Cronberg inte håller med om.
– Inte lika stor inverkan är en sak, men det är självklart att vikt gör skillnad. Bär du själv en kasse från mataffären med fem eller ett kilo så är det skillnad. Även om det kanske inte innebär en längd är det garanterat så att det påverkar. På ett målfoto pratar vi centimetrar, inte metrar. Sedan måste det vara upp till varje spelare att göra bedömningen vad man tror på – men utan att informationen finns blir det en gissningslek. En gissningslek som inte är acceptabel som seriös spelare.

Vad är då anledningen till att ridvikten inte redovisas?
– Det är en bra fråga, ridvikten är ju satt som balansering mellan hästvälfärd och tillgänglighet av vår sport. Vi har sett att ryttarna i dag ligger mellan 65 och 68 kilo, det är sällan de brukar gå över den ridvikten, säger Petter Johansson och fortsätter:
– I början av montésporten presenterades ridvikten för dem som var på plats, men det slutade vi med. Det är någonting vi får ha med oss.

I dag finns det ingen maxvikt inom montén. Vad är det som säger att det inte förekommer ”negativ doping” av vikt? Montén finns numera inom V75 exempelvis och ju mer pengar i omsättning, desto större risk?
– Nu hoppas jag ju verkligen inte att det sker, eller har skett för den delen. Men det är ett inspel som är värt att ta i beaktande och där blir en officiell ridvikt helt avgörande.

Finns det möjlighet att få det utskrivet i programmet eller att det informeras om ryttaren rider med mer än minimivikt?
– Jag tar med mig frågan in bland övrig information som önskas och där får vi sedan prioritera.

Niclas Cronberg ser fram emot en förändring.
– Det är fruktansvärt dåligt att det inte är utskrivet i dag. Jag har hört om motiveringar som vikthets och så vidare, vilket jag absolut har respekt för. Men menar man då att det är så många som ligger mellan 65 och 68 kilo som rider finns det ingen anledning att ha lägstavikt 65 kilo, utan gå i stället upp till 70 kilo. Då är det bara i extremfall som övervikt behöver skrivas ut, och 70 kilo är ingenting hästen tar skada av.

Inom galoppen rider man över 70 kilo inom till exempel hindersporten. Jenni H Åsberg, dubbel SM-vinnare i monté 2018, ser båda sidorna av myntet.
– Vikten är absolut viktig, det vet också vi ryttare om, men jag är tämligen övertygad om att sits, teknik och taktik är viktigare när det kommer till loppets utgång. Att det inte är så stort fokus på vikten tycker jag är bra, det innebär att det är större chans att lite tyngre ryttare många gånger vågar rida och vi behöver fler, inte färre aktiva inom montésporten, säger Åsberg.

Hon tycker samtidigt det är viktigt att tillfredsställa spelarna som hon förstår vill ha alla fakta på bordet innan loppet går.
– För mig och för dem som rider mycket är det inga problem att redovisa vikten, vi alla har stenkoll på vikten och vill vara så nära minimivikten som möjligt, både för hästens skull och för att få ett så bra resultat som möjligt. Jag förstår att man som spelare vill ta in alla parametrar innan man spelar, säger Åsberg och fortsätter:
– Med det sagt så älskar folk att jämföra, både ryttarna och de som tittar på tävlingarna. Därför är risken att man hamnar i en vikthets. Om sedan spelarna kräver förändring är det väl någonting som måste accepteras. 

Men jag kan tycka att det fungerar väldigt bra som det är i dag, där de som väger betydligt mer än minimivikten många gånger sållas ut som anlitad ryttare. Det är oftast de som rider sina egna hästar som blir utsatta med det här förslaget. Och jag tror det är farligt att skrämma bort dem, vilket risken är. Så kul är det inte, framför allt inte som tjej, men även som kille, att få sin vikt jämförd. Inom galoppen läggs det väldigt stor vikt vid vad man väger, vilket inte alltid är positivt. Samtidigt, går det inte sticka under stol med att extrakilon gör sitt.

Och då menar de spelarna som är kritiska att det bör vara upp till dem att avgöra hur mycket det gör?
– Ja, det kan ligga något i det, och då får vi anpassa oss. Men det är ingen enkel fråga, och man måste förstå att det finns en problematik kring det.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.