Sveriges ledande travtidning
ANNONS

ST fokuserar på Trav(ar)hälsan

Foto: MARIA HOLMÉN
Göran Åkerström tittar på olika sätt att utveckla tävlingssystemet för att integrera Travarhälsan på bästa sätt. Foto: MARIA HOLMÉN

Svensk Travsport (ST) utvecklar sitt arbete för att säkra hästvälfärden.
Detta genom Travarhälsan, ett djuromsorgsprogram som utöver att öka hästkunskap och medvetenhet också ger ett underlag för framtida djurskyddsarbete och ger travsporten en möjlighet att visa omvärlden hur bra travhästarna mår.

Publicerad:

För de som jobbar med travhästar är det en självklarhet att skötseln är ordentlig. Detta till trots finns det inga konkreta bevis för att landets travhästar faktiskt mår bra. Det har fått myndigheter, media och djurskyddsorganisationer att flera gånger granska den svenska travsport­en.
– Alla vi som är inne i travsport­ en vet att de flesta sköter sina hästar väldigt bra och har en hög kunskapsnivå. Vi jobbar alltid med hästens bästa för ögonen, men måste också kunna visa resultat för omvärlden, säger Svensk Travsports chefsveterinär Göran Åkerström.

Frågor om bland annat unghästtävlande, munhälsa, utrustning och dödsfall på tävlingar har ställts av såväl riksdagsledamöter, regeringens utredare och Jordbruksverket. Frågeställningar som handlar om djurskydd och tävlingsmässigt skick.
– När vi säger att travhästar mår bra vill de se underlag. Vi har saknat ett övergripande under­lag och det är bland annat därför vi startar Travarhälsan.

Travarhälsan är ett djuromsorgsprogram som syftar till att öka kunskap och medvetenhet om hästen och när den är i skick att träna och tävla. Det bygger bland annat på att man själv som aktiv kontrollerar hästen enligt en checklista, en så kallad egenkontroll.
I förra veckan skickades det ut en informationsbroschyr till landets licensierade tränare som handlade om just egenkontrollen. På checklistan finns grundläggande punkter som berör hästens hälsa, exempelvis kroppstemperatur, hull och muskler, förekomst av svullnader och sårskador.

Några kritiska röster

Alla tränare har dock inte varit helt mottagliga för broschyren.
– Vi har konstaterat att ett fåtal reagerat negativt och tycker att det är för låg nivå. Jag kan förstå dem då de tycker sig ha bra hästhållning, men vi måste kunna visa fakta för hela sporten för att vi ska ha allmänhetens och myndigheternas förtroende. Checklistan inför start är också en nödvändig gemensam grundnivå där vi säger att så här ser en häst ut som är i ett tävlingsmässigt skick. De flesta är väldigt duktiga på att bedöma detta idag, men det kan variera, vilket vi också sett i samband med tävlingar eller kontroll av hästar i träning som är start­anmälda. Det är ett fåtal som inte bedömer hästens skick rätt och vi måste kunna fånga upp dem bättre än idag, säger Göran Åkerström och fortsätter;
– Broschyren är framtagen tillsammans med basorganisationerna och ett antal experter. Vi har talat separat med tränare som Stig H Johansson, Stefan Melander och Lutfi Kolgjini och gått igenom delar av materialet och diskuterat varför vi gör detta. De har tagit till sig det här på ett fantastiskt sätt, vilket är oerhört glädjande och även kommit med bra synpunkter så vi kunnat minimera byråkratin.

Ett alternativ till Travarhälsan är att hästarna visas för hand utan utrustning för banveterinären precis som inom ridsporten.
– Redan 2007 slog den statliga tävlingsdjursutredningen fast att nuvarande besiktningsform för tävlande travhästar inte uppfyller lag­stiftningens krav. Samma slutsats har dragits av ett par andra statliga utredningar, senast djurskyddsutredningen. Det har inneburit att vi under flera års tid levt under hotet av utökad veterinär­besiktning. Genom Travarhälsan tar vi som bransch ett större ansvar för att hästarna är i tävlingsmässigt skick och Jordbruksverket avvaktar med att införa mer omfattande statlig kontroll av hästarna inför start.

Vad skulle en besiktning för hand som i ridsporten innebära för travet?
– Den innebär stora logistiska problem för våra tränare som ofta har flera hästar med sig. De behöver ta med extrapersonal som naturligtvis ska ha lön. B-tränare kan behöva ta ut mer ledighet, vilket också är en typ av kostnad. Vissa banor måste bygga upp besiktningsplatser och det skulle krävas dubbla banveterinärtimmar, alltså arvoden från dagens cirka sex miljoner till tolv miljoner kronor per år. Totalt skulle driftskostnaden för besiktning för hand kosta uppemot 30 miljoner kronor om året. Travarhälsan kostar en bråkdel av detta så vi undviker stora kostnadsökningar för sporten genom inför­andet.

Under vintern kommer licenskommittéerna och så kallade regionala kontrollanter att utbildas. De regionala kontrollanterna kommer att medverka vid kontroll av träningsanläggningar och hästhållningar – det som licenskommittéerna gör idag, fast på en mer omfattande nivå. De regionala kontrollanterna kommer också att genomföra en del provtagning i träning.
– Även där får vi ett lättanvänt underlag eftersom all rapportering datoriseras. Tränaren får i en positiv dialog feedback på eventuella brister, exempelvis om det strular med flödet i vattenkoppar, sådant som kan påverka hästarnas hälsa. Den enskilde tränaren får alltså en typ av kvalitetssäkring av verksamheten att visa upp för exempelvis hästägare. Det kan på sikt också innebära att travsporten får en lägre riskklassning hos länsstyrelserna, vilket minskar antalet kontrollbesök från dem. I andra branscher som infört djuromsorgsprogram har djurhälsan förbättrats och det är ju såklart något vi hoppas på också.

Kontroller vid tävling

Även på tävlingsbanan kommer kontroller att ske. Den stora förändringen är de nya stallbackskontrollanterna.
– Stallbackskontrollanten blir måldomarens och banveterinärens ögon och öron ute på stallbacken. De har inget mandat för att hindra någon att starta. Däremot ska de rapportera till banveterinär och måldomare om något avviker på hästarna. De ska även kontrollera utrustning och på så sätt medverka till att exempelvis farliga sulkyer stoppas. Något som många aktiva har efterfrågat.

Många travbanor har utbildat två stallbackskontrollanter, i dagsläget finns 49 stycken som är godkända.
– Vi utbildar ytterligare några i Halmstad den 16 november. Flera banor planerar redan samarbete mellan olika funktionärer där möjligheten finns att alternera med varandra. Behovet kommer att täckas. För stallbackskontrollanten finns också möjlighet att senare under tävlingsdagen gå in i andra roller, exempelvis som andreprovtagare.

Under tävlingsdagarna kommer det att utföras stickprovskontroller, inledningsvis fem per tävling, men så snart som möjligt ska cirka tio stickprov göras. På lunchtrav görs fem stickprov.
– De flesta stickproverna slumpas. Om det funnits återkommande problem med en häst eller tränare kan det bli tal om riktade kontroller. Vi hoppas vara igång väldigt snart. Tyvärr har vi hamnat efter i tidsschemat beroende på förseningar i programutvecklingen. Nu har vi fått klartecken och kommer att testköra på Solvalla och Färjestad. Start­datum kommer inom kort.

Ser över hela organistationen

Med en sådan här stor satsning har det också kostat en del.
– Det är inte gratis, men hästvälfärd måste få kosta. Den absolut lägsta nivån på driften är 1,6 miljoner kronor om året. Det ska jämföras med de cirka 30 miljoner en besiktning för hand skulle kunna kosta och då täcker det bara tävling. Travarhälsan går att bygga på med olika nivåer och funktioner. Vi ser nu över hela vårt system vad gäller provtagning, licenskontroller och tävlingar för att hitta bästa möjliga lösning för pengarna. Det är oerhört viktigt i dessa tider, avslutar Göran Åkerström. 

Fotnot: Publicerad i Travronden den 8 november 2013, nummer 90.

FAKTA

Prenumeration

För 2 395 kronor får du Sveriges bästa travtidning, varje onsdag, under ett helt år. I prenumerationen ingår även vårt fullspäckade vinternummer på över 300 sidor (värde 199 kr).

Travronden onsdag
Helår: 2 395 kr
Halvår: 1 195 kr
Kvartal: 695 kr

Autogiro: 199 kr/månad
Autogiroblankett

Travronden Digital
149 kr/månad

Teckna prenumeration

FAKTA

Qiozk

Köp Travronden som digitalt lösnummer i Qiozk.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.