Sveriges ledande travtidning
ANNONS

ST och Sleipner överens: Fasta proppar för kallblod även 2017

Foto: ALN
Fler unika hästar och fler hästar per lopp. Det är de två starkaste argumenten för de fasta kallblodspropositionerna som varit omdebatterade under året. Nu är beslutet fattat att fortsätta. Foto: ALN

Efter ett ”stormöte” i mitten av förra veckan är det nu klart att de fasta propositionerna för kallbloden blir en realitet även under 2017.
– Vi är överens om en fortsättning, även om det kommer att bli vissa korrigeringar, bekräftar Marita Arvidsson, ordförande i Sleipner.

Publicerad:

”Fasta kallblodsproppar” har varit en het potatis både före införandet från 1 januari 2016 och under året.
Bland annat skrev ett 200-tal kallblodsentusiaster, däribland ett 20-tal proffstränare, på ett upprop mot ”nyordningen” som presenterades i Travronden inför Sleipners årsstämma i början av juni.
Även vid årsstämman kom mycket att handla om detta speciella ämne eftersom 17 av de 25 inlämnade motionerna på något sätt berörde propositioner. Beslutet blev att en utvärdering skulle göras under september.

Fler unika startande

Under augusti/september genomfördes ett flertal Sleipner-möten runt om i landet, där de fasta propparna togs upp för diskussion.
Respektive lokalförening tog sedan med sig resultaten till den utvärdering som genomfördes under onsdagen i Stockholm. Här deltog representanter från de 14 lokala Sleipnerföreningarna, Rikssleipner, en speciell kallblodspropositions-kommitté och ST:s sportchef Petter Johansson. I kommittén ingår regionsportcheferna Bert-Ola Månsson, Peter Fahlén, Mathias Gustafsson och Kaj Närhinen.
– Vi gick igenom vad som kommit fram på de olika mötena och statistik presenterades mellan den 1 januari och 31 augusti i år. Det var speciellt tre punkter som var viktiga statistikmässigt, nämligen fler unika hästar, fler startande per lopp samt sportslig rättvisa, berättar ST:s sportchef Petter Johansson.
Startande hästar per lopp visar under perioden en uppgång med 0,44 i jämfört med 2015. Då det gäller unika hästar så har dessa ökat med 46, från 1 464 till 1 510.
– Det är något fler lopp i år under samma period, men både unika hästar och startprocenten är två klara plusfaktorer. Däremot är det lite negativ känsla angående den sportsliga rättvisan. Jakten efter det ”perfekta loppet” går lite förlorad och jag kan förstå synpunkterna. Samtidigt gäller det att se till vad som är bäst för hela kallblodssporten.
Petter Johansson fortsätter:
– Vi kör mellan 950-1 000 kallblodslopp per år; det var 986 under 2015. De fasta propparna ska förhoppningsvis göra det enklare, tydliga och bättre. Vi kan inte heller sitta kvar med en propositionsmodell som under 70- och 80-talet. Numera är det sällan det krävs 20-talet starter för att nå upp till 100 000 kronor i prispengar. Det kan gå betydligt fortare med 50 000 kronor i förstapris i en del treåringslopp. Den minskade hästbasen måste också tas med i sammanhanget.

Detaljer klara i november

Petter Johansson ska tillsammans med kallblodskommittén nu fortsätta detaljarbetet för att presentera en exakt lösning i november. Bland annat ser de två högsta klasserna (klass åtta och nio) ut att skrotas för att eventuellt ersättas av en gemensam klass plus fri propositionsskrivning. De olika tilläggsgränserna kommer också att ses över och i vissa fall korrigeras.
Fler unika hästar och fler hästar per lopp. Det är de två starka argumenten för de fasta kallblodspropositionerna som varit omdebatterade under året. Nu är beslutet fattat att fortsätta. 
Sleipners ordförande Marita Arvidsson känner sig nöjd med att ett beslut är taget om en fortsättning med de fasta propositionerna.
– Utfallet har hittills varit bra och man kan se flera positiva effekter. Våran ras har minskat rejält under de senaste 10-15 åren och nu gäller det att jobbar för en så bra framtid som möjligt för kallblodssporten. Vi måste också se till alla, inte specifika grupper/hästar.

”Turbulent i vissa delar”

Marita har inte märkt något stort motstånd mot de fasta propparna i sin region (Årjäng). Men hon är medveten om att det kan skilja runt om i landet.
– Det är mer turbulent i vissa delar, men jag tycker att vi givit alla chansen att komma till tals under processen. Samtliga hade ju möjlighet att komma in med motioner till årsstämman och vara med på de speciella medlemsmöten som ordnades runt om i landet före den här centrala utvärderingen. Sedan måste alla acceptera ett majoritetsbeslut och om man inte håller med är det bara att jobba ännu hårdare för att presentera sina åsikter på ett ännu bättre sätt i framtiden.
Inget är hugget i sten och Marita poängterar att de fasta propparna kan bli föremål för fler granskningar.
– Vi får titta på det hela igen om ett år, då det finns ännu mera statistiskt underlag.
Marita tycker att de fasta propositionerna fått för mycket uppmärksamhet i förhållande till Pokalåret 2018. Här kan kallbloden få upp emot sju miljoner kronor extra.
– Pokalåret diskuterades också en hel del på onsdagens möte. Vi var väldigt överens om att det framför allt krävs en rejäl breddsatsning. Det finns lite tid innan en skrivelse ska in till Svensk Travsport och en del lokala Sleipnerklubbar ser ut att vilja ha extra möten även då det gäller detta.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.