Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Tangen Haap slog till i Elitkampen

1989: Björn Karlsson är två år gammal och pappa Kenneth Karlsson vinner Elitkampen med Svinten på Solvalla.
30 år senare: Skådeplatsen är den samma, nu är Björn Karlsson 32 år gammal och vinner själv Elitkampen med Tangen Haap.
– Det bara brast för mig när jag förstod att en dröm gick i uppfyllelse, säger Björn Karlsson.

Publicerad:
Foto: Malin Albinsson/TR Bild
Tangen Haap på barfotabalans tog hem Elitkampen efter en spårsnål resa och stark avslutning med tränaren Björn Karlsson i sulkyn. Foto: Malin Albinsson/TR Bild

Ägare till Tangen Haap (e. Lome Elden) är ishockeybröderna Henrik och Daniel Sedin som ägt häst hos Solänget-tränaren under många år. Den r-ä-t-t-a skulle visa sig vara just Tangen Haap. Tillsammans med sin fru Ida reste Björn till en auktion i Norge efter att ha fastnat för stammen.

– När vi klev ur taxin på Bjerke var den första häst vi såg en brun kompakt sak. Jag sa till Ida att ”jag hoppas att det där är Tangen Haap”. Det var det också och efter lite budgivning fick vi hästen för 80 000 kronor, har Björn tidigare berättat. 

Ett kap, skulle det visa sig.  

1986 instiftades Elitkampen, som sedan ett par år tillbaka heter Jim Fricks lopp, och i den fjärde upplagan vann Björns pappa Kenneth upplagan tillsammans med Svinten på 1.23,3 över den korta distansen.

– Jag var bara två år då Svinten vann så det är ingenting som jag minns. Men jag har ju sett loppet och pappa har berättat hur perfekt det blev för honom. Han fick vänta med speeden till 150 kvar och det var så Svinten ville ha det.

2017 gjorde Tangen Haap debut i Elitkampen. Från spår nio bakom bilen.

– Då var han grön och lite mer för att lära men han svarade för ett fantastiskt upplopp den gången också. 

I år – återigen från spår nio – hade han av naturliga skäl inget att göra med den våldsamma spetskörning som blev mellan finsktränade Josveis och norska ekipaget Lome Brage. Första halvvarvet passerades efter, för stunden i regnet, mycket snabba 1.17,1 och varvspasseringen blev 1.19,1. 

– Vi hade ett utelämnande läge från bakspår men när Lome Brage fick dödens så visste jag att luckan skulle komma.

Tangen Haap var då placerad i tredje par invändigt och Björn fick rätt i sin profetia då Lome Brage helt kastade in handduken på bortre långsidan.

– Det fanns egentligen inte så mycket annat att göra för mig från det läget, men han blev väldigt trött tidigt så jag tror inte att det kan ha stått helt rätt till med honom, säger Lome Brages kusk Erlend Rennesvik. 

400 meter från mål kunde Björn flytta ut Tangen Haap i andraspår.

– Det löste sig perfekt och han gick enormt bra genom svängen och redan då kändes det som att jag hade mycket att köra med.

I mitten av upploppet kopplade han greppet.

– Men Josveis var verkligen bra och han ville inte ge sig.

Jorma Kontio, kusk bakom Josveis:

– Det gick väldigt fort men han var inte het på något sätt. Han visade att han tillhör de bästa.

Segergesten var av det rejälare slaget.

– Ja, det bara brast för mig. Helt overkligt samtidigt som en stor dröm gick i uppfyllelse.

Björn har på skoj ”hotat” om att lägga av vid en eventuell seger. Så låter det inte riktigt längre.

– Haha, nu fick jag en sådan mersmak av att vända upp framför publiken efter att ha vunnit Elitkampen så nu måste jag dit igen.

Pappa Kenneth är alltså inte längre ensam om att ha vunnit Elitkampen. Den gången var förstapriset 100 000 kronor jämfört med årets 500 000 kronor efter att Solvalla förstärkt loppets status ytterligare.

– Nu har vi 1-1 i segrar i Elitkampen och pappa kan inte reta mig längre.

• Hur kunde den där ”bruna, kompakta saken” bli en sprinter egentligen?
– Det är något jag har känt på mig, det har känts så med honom. Han har alltid varit bra, men lite som en traktor och den typen av hästar brukar kunna bli snabbare med tiden. I vinter kände jag en stor skillnad, pedalerna satt på plats, han har arbetat upp en kvickhet som han aldrig haft tidigare.

• Hur har du arbetat upp den?
– Släppt på träningen, jag tränar honom inte alls hårt utan han får mest skritta på och ta det lugnt. Han går inte intervalljobb över huvud taget nu för tiden. 

• Femma 2017 och seger 2019.
– Något som jag tycker symboliserar hans utvecklingskurva ganska bra. Men framför allt är det så att han har blivit bättre och bättre för varje start i år, han har verkligen vuxit in i eliten.

Elitkampen var en dröm för Björn och frågan är vad man kan drömma om efter att ha vunnit det största kallblodsloppet som finns. Att vinna igen, förstås.

– Ja, nu måste jag tillbaka efter att ha upplevt det här. 

Segertiden skrevs till 1.20,4 över 1 640 meter autostart.

Finske Josveis höll strålande till andraplatsen och norska stoet Ulsrud Tea lade beslag på tredjeplatsen.

Ägarduon, bröderna Sedin fanns inte på plats under söndagen.

– Men det kanske vibrerar ordentligt i telefonen nu, skrattade Björn Karlsson som fick motta många gratulationer på stallbacken.

Måndag väntar lunchtrav på Östersund med två stycken kallblod. Snabb omställning till vardagen för en överlycklig Björn Karlsson.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.