Sveriges ledande travtidning
Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Efter Timokos seger: "Intresset lär öka"

Foto: Maria Holmén
Foto: Maria Holmén

För tränaren Richard Weste­rink, uppfödaren Paul van Klaveren och kusken Björn Goop var Timokos andra ­Elitloppstriumf jättestort. 
Men hur stort är det egentligen för den holländska travsporten?  

Publicerad:

När Björn Goop hivade körspöet i luften på Solvalla i söndags noterade också Holland sin andra ägarseger i Elitloppets historia. Ända sedan startskottet 1952 har landet haft en hel del deltagare, men framgångarna har uteblivit. Milo Windspiel, tränad av Peter Strooper, slogs ut i försöket 2000 när Victory Tilly till slut stod som segrare och Appie Bosschas Action Skoatter är väl mest känd för att ha gett Mack Lobell en ”bröstvärmare” de första 400 meterna 1988. 
På 2010-talet ändrades allting i och med Timokos två segrar 2014 och 2017. 
– I travmedia har det förstås varit stort pådrag, men såväl häst som tränare är franskregistrerade och i de nationella tidningarna har det tyvärr inte skrivits lika mycket, säger Camiel Mellegers. 

Camiel Mellegers jobbar för det holländska travförbundet (Nederlandse Draf- en Rensport, NDR) och ansvarar för de holländska tävlings- och avelsoperationerna i utlandet. Han sitter även med som styrelsemedlem i Europeiska Trav­unionen. Givetvis var han på plats på Solvalla i helgen som var. 
– Det var fjärde gången i tjänsten och 23:e året totalt. Elitloppet är ett fantastiskt event och ett av de mest unika arrangemang vi har i hela världen. För mig är det den bästa tävlingshelgen i hela Europa och det blev ju inte sämre av att vi fick se en häst med holländska kopplingar som vinnare, säger han och fortsätter:
– Hästen är fransk, men är uppfödd av holländare, ägd av holländare och tränad av en holländare och det är vi väldigt stolta över. Sedan ska Richard Westerink ha all credit för att han nästan alltid presenterar hästen i toppskick.   

Den holländska travsporten har i flera år befunnit sig i en nedåtgående spiral. Det finns fortfarande mycket hästintresse, många fina hästar och ett helt gäng med kunniga aktiva med travhjärtat på rätt ställe. Satsningen med så kallade premiumlopp (speciellt utvalda för franska vadslagningsbolaget PMU, som ger provision till travet) på Victoria Park i Wolvega har varit positiv, men prispengarna är fortfarande så låga och landets avelsverksamhet är en miniatyr i jämförelse med exempelvis Sveriges. 
– Men sedan ska vi komma ihåg att Sverige är ett mycket större land än Holland. Vår travsport låg riktigt illa till i samband med den finansiella krisen landet hade 2008, berättar Camiel Mellegers.

Antalet uppfödda föl sjönk från 500-600 till runt 150-160 per år. 
– Men holländarna har alltid varit duktiga på att importera hästar från Frankrike och Tyskland och idag har vi ungefär lika många tävlingshästar som vi alltid haft, även när tiderna var bättre.
Hur mår Hollands travsport idag?
– Bättre och bättre, även om vi snackar om små, små förändringar. Om man tittar på omsättningssiffrorna visar vi faktiskt plusresultat och satsningen på Victoria Park har fallit väl ut och nu hoppas vi kunna genomföra samma sak på Duindigt. I Holland finns mycket travkunskap, men vi har aldrig varit något spelland och haft svårt att få in pengarna till sporten den vägen. Kanske kan det bli ändring på det om spelmonopolet ändrar sig i Europa framöver, säger han.
Tror du att Timokos Elitloppssegrar göra att det blir ett uppswing för sporten?
– Jag tror att den största ”hajpen” runt Timoko har lagt sig lite, men för hästen som avelshingst kommer det troligtvis att gå bättre. Hästen är redan fullbokad i Frankrike, men intresset för honom lär säkert öka i Holland efter det här.

FAKTA

Travsporten i Holland

Antal proffstränare: 87

Antal amatörtränare: 140

Antal banor: Fyra reguljära (Wolvega, Duindigt, Groningen och Alkmaar) och sex gräsbanor som endast är öppna på sommaren.

Antal tävlingshästar: 750

Antal tävlingsdagar: 85 (10 lopp per gång)

Genomsnittliga förstapris i loppen: 1 750 euro, 3 300 i total prissumma.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Taggar i artikeln


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.

ANNONS