Emil Persson: "Den svenska trollkarlen"

I dag var första tillfället som Magnus A Djuse besökte Agnano-banan i Neapel och han gjorde det för att tävla i det så mytomspunna loppet Gran Premio della Lotteria.

Med rätta benämns det som Italiens motsvarighet till vårt Elitloppet.

Lotterian är alltjämt Europas tredje mest penningstinna lopp för äldre travhästar efter Elitloppet och Prix d’Amérique.

Ett förbaskat svårt lopp att vinna. Stig H Johansson har lyckats tre gånger, Johnny Takter två och Helen A Johansson, Björn Lindblom, Olle Goop samt Berndt Lindstedt en gång vardera.

Yngst var Helen som var 34 år vid sin seger. Djuse har i dag lyckats vinna loppet som 25-åring.

Kuskar med extraordinära internationella meriter som Björn Goop, Örjan Kihlström och Torbjörn Jansson är däremot utan seger i Lotterian trots att de suttit bakom väldigt starka kort.

Utifrån det historiska perspektivet ska Djuses bedrift bakom Always Ek sättas in och ovanpå det så gör han det alltså i sitt första försök.

I morse bistod en mycket god vän med den bild som toppar denna krönika. Magnus Djuse och Alessandro Gocciadoro sitter avslappnat och inväntar det tåg som skulle ta dem från Rom till Neapel och vidare in i historieböckerna.

Titta på bilden. Det känns som en scen ur Djungelboken. Du vet den där scenen när björnen Baloo (Gocciadoro) ska lära Mowgli (Djuse) hur man överlever i djungeln.

För är det nånstans som travsporten är som en djungel så är det på just Agnano.

Aldrig stressad

I sina mörkaste stunder är det en bana fylld av tillsynes obegripliga galopper, godtyckliga diskningar från måldomarnämnden och gropar i banan så stora att de kan ödelägga hästars karriärer.

En dag som denna då (trav)världens blickar riktas mot banan fungerar det bättre, men ändå kvarstår en tät djungel som man ska navigera sig fram i.

Likväl tycks ingen bättre lämpad för att lyckas än en ung jämtlänning med is i ådrorna.

Magnus Djuse litar på Alessandro Gocciadoro och Gocciadoro litar på Djuse. Italienarens förmåga att ställas i ordning hästar i rätt ögonblick i kombination med svensken utmärkta körhand och taktiska förmåga blir en kombination nära nog omöjlig att besegra.

I dag ställdes Djuse inför utmaningar. I försöksloppet slog Vincenzo d’Alessandro Jr syditalienskt rekord i halvspårskörning, men Djuse lät sig aldrig bli stressad. Han väntade och brukade inte en procents kraft mer än vad han behövde från Always Ek.

Se Neapel, sedan dö

I finalloppet fick hästen gå den tunga vägen och den resan kan hanteras på så många sätt. När det blev en tempoökning efter ett halvvarv lät sig inte Djuse förivras utan avvaktade. Inte heller blev han besatt av tanken att vara riktigt nära anföraren i slutkurvan.

“Piano, piano. No stress”, tänkte han måhända.

Nej, nådastöten gentemot den invändige ledaren Executiv Ek som hade imponerat så stort i försöksloppet avvaktade han med.

Det var som att Djuse visste att Always Ek som är fyra år äldre än lillebror Exekutiv Ek skulle psyka ner honom när mållinjen väl var i blickfånget.

Det finns ett berömt italienskt ordspråk som lyder ”vedi Napoli e poi muori” som till svenska översätts ”se Neapel, sedan dö.”

Dess ursprungliga mening lär varit att har man sett den vackra staden, Vesuvius silhuett och bukten så kan man inte begära mer av livet.

I takt med att staden åldrades och hamnade i klorna på maffiaklanen Camorran vars våldskapital är extraordinärt har talesättet fått en annan innebörd.

Till detta Neapel – till detta smutsiga himmelrike – for i vilket fall Magnus A Djuse, pinkade revir, transporterades runt banan på en vespa (jag kan bara beklaga att jag inte hann ta skärmdumpar från tv-sändningen) och lämnade densamma med karriärens hittills största seger.

Det var ren och skär uppvisning från Il mago svedese.
Den svenska trollkarlen var på jobb.