Ledare: "50-åringen ATG snart i en ny kostym?"

Boken är skriven av Mats Fransson och orden kommer från ATG:s första vd Gert Lindberg. Dokumentärfilmaren Tom Alandh har i en av sina produktioner slagit fast att det på Solvalla inte finns något vanligare ord än ”om”. Om inte den kusken hade gjort si eller så, eller om inte den hästen galopperat… Som Gert Lindberg påpekar är det en spännande tanke: Hur hade travsporten sett ut om inte ATG bildats år 1974? 

Visserligen går tankeexperimentet att applicera på väldigt många verksamheter och samhället i stort givet den, i sammanhanget, hutlöst snabba och explosionsartade digitaliseringen. Kanske hade en innovativ entreprenör kunnat åstadkomma något motsvarande?

Oavsett vilket är det en fascinerande berättelse om hur V65-spelet kom till och hur spelarnas rader rättades manuellt av 300 snabbutbildade personer i väntan på rättningsmaskiner. Lanseringen av V65 var som att hjulet uppfanns på nytt och knappt 20 år senare går detsamma att säga om V75-lanseringen. 

Därefter har en mängd olika lanseringar gjorts, men ingen som varken haft syftet, eller varit nära, att konkurrera ut V75. Med undantag för en kort period av ”endast V7-alternativ” samt justeringar på jackpottstrukturen är V75 oförändrat. Hur många produkter – som lanserades i början av 90-talet – står stadigt kvar, i princip orörda, 30 år senare? Det kan inte vara många i digitaliseringens ålder.

Hur ser det ut framöver?

Det allra viktigaste beslutet var förstås bildandet av ATG, vilket kan tillskrivas dåvarande finansministern Gunnar Sträng och utredaren Bengt Resare. Villkoret var en statlig majoritet i styrelsen och så ser det ut än i dag – men kanske inte så särskilt länge till. I en intervju med Travronden uttrycker spelbolagets ordförande Peter Norman hur han ser på situationen: ”Bolag generellt drivs bättre genom att ha ägare som ansvarar för verksamheten i form av styrelseplatser.”

Hans synsätt är ljuv musik för sportens makthavare som, med ordförande Anders Källström i spetsen, tydligt uttryckt sin ståndpunkt i frågan. Ägarna vill ”ta kontrollen” över sitt bolag. Saken är under utredning av staten och ett beslut lär fattas under nästa år.

Om den statliga majoriteten försvinner, efter drygt 50 år, är effekten tydlig på pappret. Vad det innebär i praktiken är emellertid inte lika självklart. Statens och ägarnas intresse är inte i konflikt med varandra: Ju mer ATG omsätter, desto mer får ägarna i fickorna och staten i form av skatter. Ägarna kommer å ena sidan att kunna ställa krav på ett helt annat sätt – å andra sidan kommer kraven knappast att vara i någon annan riktning än den som spelbolaget självt trycker på: Tjäna så mycket pengar som möjligt till sina ägare och i princip hela överskottet går redan dit. Likväl är det intressant att se hur en sådan, eventuell, förändring kommer att yttra sig på sikt. 

På vilken detaljnivå kommer ägarna att ha synpunkter? Kommer en tydligare kravbild att leda till bättre resultat på sista raden? Kommer nuvarande ATG-ledning att finna arbetet lika stimulerande?

Kan kännas överflödig

Modellen med att staten kontrollerar bolaget kan kännas överflödig då ATG, likt alla andra medborgare och företag i Sverige, behöver förhålla sig till lagar och förordningar såsom penningtvättsdirektiv och inte allra minst den höjda spelskatten – som just staten nyligen beslutat om. En höjning som belastade ekonomin med 55 miljoner kronor i det tredje kvartalet. Delårsrapporten fastslog också att trenden på hästspelet är negativ och att tillväxttakten på sport- och kasinosegmenten avtagit kraftigt jämfört med i fjol. 

Statligt kontrollerad styrelse eller inte – det finns även en del andra ting att fundera över också även om det, i ljuset av bransch- och samhällsläget, å ena sidan får anses acceptabelt att visa tillväxt, å andra sidan starkt driven av jackpottar.