Ledare: "Är det en trend eller en tillfällighet?"

Noteringen är historiskt hög och kan säkert användas som vedträ i debatten för eller emot att tävla med tvååringar. Som så ofta brukar resultatet styra vilket läger som anser sig dra mest nytta av utfallet, inte nödvändigtvis nu på lördag utan längre fram, när karriärerna ska sammanfattas. Det är nämligen väldigt svårt att slå fast saker, att med säkerhet säga vad som är bäst på ett strukturellt plan.

Cirka sju procent av den omkring 2.500 hästar stora kullen född 2022 luftades på tävlingsbanan i fjol, vilket motsvarar 187 hästar. Nästan tio procent av dem är med i finalerna på lördag, och för hästarna som inte startade som tvååringar har således bara åtta tagit sig dit. Förespråkaren för att tävla med tvååringar ser garanterat det här som en styrka – medan kritikern kanske svarar: ”På sikt då?”

Antal finalister i Kriteriet och Oaks som startade som tvååringar:

• 2016: 8
• 2017: 8
• 2018: 5
• 2019: 8
• 2020: 7
• 2021: 8
• 2022: 11
• 2023: 8
• 2024: 4
• 2025: 16
• Snitt: 8,3 per år (en tredjedel). 

Inte nog med att varje häst, individen, är unik och inte säkert överensstämmande med något genomsnitt är ingångsvärdena hela olikartade här. Vissa menar att tävla med tvååringar är viktigt för att hästägarna ska få snabbare återbäring medan andra menar att längre karriärer är att föredra, vilket underförstått ska hämmas av för tidiga starter på våra banor i snabba farter. Här finns inga tydliga rätt eller fel – det är nog upp till varje hästägare att avgöra. Vilka behov och önskemål finns?

Ofta används hela unghästepisoden – från två- till fyraårssåldern – som ett mått på åtminstone en initial hållbarhet. Uppfödningslöpningens förste vinnare, Ibrahim Pascha 1928, vann Derbyt två år senare liksom stoet Etta June gjorde 1932-1934 men nu för tiden existerar inte den dubbeln. Zimba Boko, tvåa bakom Commander Crowe 2007, var skapligt nära. 

Sedan kan det diskuteras om en derbyvinst är den ultimata stämpeln? Raja Mirchi kvalade inte in till Derbyt men har blivit en vass avelshingst, till exempel. Segrar i antingen Uppfödningslöpningen och Kriteriet eller Kriteriet och Derbyt förekommer alltjämt, även om den förstnämnda inte hänt sedan just Raja Mirchi 2010.

“Kvalade i maj som tvååring"

Till årets upplagor går det argumentera för att det är positivt att hästar som faktiskt varit i gång och startat i större utsträckning också lyckats ta sig till final – men om det beror på att de tävlat som tvååringar eller andra faktorer? Det är mer eller mindre omöjligt att säga. Alla kullar varierar i kvalitet och datan är så liten att det är svårt att dra några slutsatser ens av tio-femton års statistik och under årtionden förändras också sporten.

En av sportens just nu hetaste hästar är tveklöst det tvååriga stoet Cruiser som ropades åter på auktion som ettåring för 80.000 kronor och som är obesegrad efter fyra starter. Pappa? Calgary Games. Segerstaplaren var aldrig nära att tävla som tvååring, ströks från sitt kriterieförsök och vann Derbyt i sin nionde start på ett enormt vis. 

Den här superlördagen kryddas av att Idao de Tillard kommer på besök. Den franske giganten som vunnit Prix d’Amérique två år i rad och som visade enorm fart på Solvalla i Elitloppet 2024 kvalade i maj (!) som tvååring, men debuterade först den 31 januari som treåring.

“Ämnet är ständigt aktuellt”

Det finns många olika vägar till vinnarcirkeln och ämnet är lite av ständigt aktuellt. Nu, med en riktigt hög notering av hästar som tävlat som tvååringar i finalerna av Kriteriet och Oaks, ska man nog dock akta sig för att säga att det är en trend. Slumpens betydelse när datan är så liten ska inte underskattas. Däremot kan man nog anta att flera finalisterna (många?) inte hade varit där utan det i ryggen. 

Till syvende och sist är det ingen som bryr sig om huruvida en kriterie- eller oaksvinnare startade som tvååring, däremot har karriären därefter en helt annan betydelse för eftermälet.