Sveriges ledande travtidning
Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"Det handlar om sportens anseende"

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Det är en del omsättning på folk när det kommer till Svensk Travsports styrelse. Erik Adielsson valde att avgå från styrelsen i slutet av 2018, i förra veckan kom Remy Nilson att väljas in istället. Samma vecka deklarerade Daniel Schützer att han avgår med omedelbar verkan, till följd av att han inte känner sig ha något förtroende efter en kontroversiell åtgärd som utfördes på hans häst Bobbery med gaffelbandsskada. Tidigare styrelseledamoten för Svensk Travsport och ATG, som är veterinär till professionen, åtgärdade hästen med bränning, något som fick många att gå i taket. Behandlingsmetoden dömdes ut av bland andra veterinär Marjaana Alaviuhkola (styrelseordförande Svensk Travsport), doktor i veterinärmedicin Peter Kallings, Det Norske Travselskaps chefsveterinär Anne Wangen och Svensk Travsports chefsveterinär Antti Rautalinko ifrågasatte om Daniel Schützers åtgärd åsamkat onödigt lidande på Bobbery.

Daniel Schützer meddelar att han inte ångrar åtgärden. Han meddelar dessutom att han tycker behandlingen är bra. Detta även efter han fått reda på att behandlingen finns med på Sveriges Veterinärförbunds normlista som ej rekommenderbar. Detta efter att flertalet högt uppsatta veterinärkollegor dömt ut behandlingsmetoden. Dessutom meddelar han att han inte gett hästen smärtstillande efter åtgärden.

Daniel Schützer var vid tidpunkten för åtgärden en maktperson inom svensk travsport och han har stort ansvar för hur han agerar, för hur han uppfattas utåt sett. Inte bara när det kommer till travbranschen, utan hur han uppfattas av samhället. Hans behandling fick stora konsekvenser, då den anses tvivelaktig. Debatten blev högljudd av förklarliga skäl. Precis som den blir då en riksdagspolitiker agerar tveksamt, kontra om en kommunpolitiker gör dito.

Efter att ha lyssnat på sakkunnigt folk, är det svårt att inte fördöma bränning av leder, böjsenor eller gaffelband. Det omnämnda problematiken handlar inte främst om den ansvarige för åtgärden, utan det handlar om åtgärden i sig. En ålderdomlig åtgärd som Peter Kallings kallar för häxkonst och djurplågeri. Det finns ett antal frågeställningar att uppmärksamma.
Att behandlingen pågått under flera årtionden, till och med århundraden, och gett fantastiska resultat finns det de som anser och påstår. Det trots att ansedda veterinärer menar på att det inte finns några som helst belägg för att behandlingsmetoden har verkan vid ortopediska lidanden hos hästen.

Ponera att det stämmer. Anser man att det är en metod som går att acceptera 2019? När djurskyddet är starkare än någonsin, när vetskapen är större än någonsin? Är det verkligen en hälsosam och försvarbar behandlingsmetod? En behandlingsmetod som förbjöds på människor på 1800-talet.

Oavsett vad slutsatsen blir så är det ett viktigt statement för veterinärer och djurägare runtom i landet

Det är olämpligt att döma veterinärer, tränare eller ägare som medverkade till att utföra den här metoden på 70- och 80-talet. Det var en helt annan tid, med en helt annan samhällsbild. Vad man måste förstå är att det är fundamentalt viktigt att vi har samhällets acceptans för att bedriva vår fantastiska och alldeles underbara sport. Vi måste ha samhällets acceptans för att vi ska kunna utvecklas och för att sporten ska kunna vara en självklarhet. Ingenting är heligt, framför allt inte en sport där djur är inblandadeoch det oavsett hur bra majoriteten av travhästarna har det.

Bränning av harhas då? Det som är så vanligt. Hur kommer det sig att ingen skriker när det sker, utan att det bara skriks nu när en veterinär är öppen med sin åtgärd för gaffelbandet på sociala medier?

Som Marjaana Alaviuhkola är inne på i intervjun med henne (på sida 34). En harhas bränner man om max sex punkter (vilket flertalet veterinärer bekräftar), en åtgärd för att bränna kotan i förhoppning att behandla gaffelbandet sker inte sällan med uppåt 50 punkter.
Var går gränsen för hur många punkter som är tillåtna? Och hur stort lidande får man förorsaka för att hästen ska kunna bli bra?

Detta är nu ett utmärkt fall för polisen, för länsstyrelserna, för Svensk Travsport och för Ansvarsnämnden i Sveriges Veterinärförbund att utreda noggrant och besluta om. Är detta onödigt lidande för hästen? Det är fundamentalt viktigt att få reda på, inte bara för travet, utan för hela häst- och djursjukvårdens skull. Oavsett vad slutsatsen blir så är det ett viktigt statement för veterinärer och djurägare runtom i landet.

Svensk Travsport har en utmaning i att stärka djurvälfärden. Sverige är ett av världens främsta länder när det kommer till djurhållning, men bra kan alltid bli bättre. Och en bra djurhållning måste alltid följa med i tiden. För att sportens anseende ska vara gott och starkt i samhället.

/DENNIS ENGELBO

Tack för mig

Johan Lindberg tackar för sig efter närmare sex år på Svensk Travsport, varav fyra och ett halvt år som generalsekreterare.


I KORTHET/Propulsion och den nya arenan värmde i regnet
Årets första storlopp på hemmaplan är avgjort. Tyvärr för Åbytravet bjöd vädergudarna inte på något speciellt roligt väder, men prestationerna på tävlingsbanan värmde desto mer. Propulsion visade sig bara bäst i Olympiatravet, för tränare Daniel Redén, kusk Örjan Kihlström och skötare Ellinor Wennebring. Förutom loppet värmde även den nya anläggningen Åbytravet satsat stort på. Mycket folk kom till travet trots regnet och de packades ihop på bra sätt, så det riktigt kändes att det var mycket folk på plats. Åbytravet ligger i framkant, det går inte säga annat. Snyggt.


I KORTHET/Snart samlas travets höjdare i Sverige
Det är mindre än en månad kvar till Elitloppet. Planeringen är i full gång och lita på att Solvalla är laddat till tårna. Laddat till tårna lär även Svensk Travsport vara i och med att de står ansvariga för Världskonferensen för alla travnationer. Höjdare i travets sfär från hela världens hörn samlas för att diskutera travets framtid. Förhoppningen är att man lyckas få alla att gå åt samma håll, att få samsyn i både rena tävlingsfrågor och djurhållningsfrågor.

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.

ANNONS