Ledare: "Det krävs en arbetsmiljö med schysta villkor"
”Skötare sökes”, “Vill du börja jobba hos oss?”, “Omgående anställning”. Platsannonserna ses lite överallt i sociala medier just nu och i förra veckan larmade hästrådgivaren Margareta Bendroth om den akuta bristen på hästskötare i Travronden.
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
“Det råder en sådan brist att flera av landets största tränare nu står inför valet och kvalet att dra ner på hästantalet”, sade Bendroth. Ur ett stort perspektiv är det också allvarligt eftersom det skulle hämma utvecklingen av den svenska travsporten. Finns det inte personer som kan ta hand om hästarna kommer det oundvikligen bli färre hästar i landet. En negativ spiral som senare kan visa sig svår att bryta.
Margareta Bendroth menar att utvecklingen har gått åt fel håll, speciellt när det kommer till frågor om arbetsmiljö och menar att alltför få tränare inser allvaret: “Många tränare bara jobbar och jobbar. De orkar inte ta tag i problemen och relationerna med sin personal. Men situationen blir inte bättre av att man slår dövörat till. Tvärtom.”
Skötaren Isabell Eriksson säger följande om tränarnas arbetsbörda: “Med åren har jag fått mer förståelse för vad tränarna gör. Snacket, även i stallarna, kan vara att tränaren inte gör något. Så kan det kännas när man är inne i det. Men pressen tränarna har utifrån, hästar som ska anmälas, ägare och allt vad det är. Tränarna ska verkligen ha en eloge för det jobbet.“
Att förståelsen finns där är viktig. Det är genom förståelse för varandra som vi kan se och kommunicera med varandra utifrån gemensam grund. Samtidigt föreligger det också ett ansvar för tränarna, som arbetsgivare, att säkerställa arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för anställda. Det är ett ansvar som alla arbetsgivare har och är också ett arbete som måste prioriteras, vilket är lagstadgat.
Det handlar också om att båda parter ska ha förståelse för varandras behov och av den anledningen ska det finnas ett utvalt skyddsombud i alla stall med fem anställda, eller fler. Varje år ska det gås skyddsronder där förslag ska tas emot, behandlas och dokumenteras.
Att arbeta inom travsporten är slitsamt för alla, men vad som inte får glömmas bort är det Thomas Uhrberg säger: “Jag har ett val om jag vill åka på trav eller inte. Det har faktiskt inte personalen.”
Per Nordström är inne på samma spår: “Som egen företagare har jag själv valt att försaka vänner, och till viss del familjeliv, för att jag älskar det jag håller på med. Men som anställd ser verkligheten en annan ut – och det är också därför man som egen företagare har regler och avtal att förhålla sig till gällande sina anställda.”
Vad som kommer fram vid samtal med många skötare är att det blir många sena kvällar, med precis lika många tidiga morgnar. Arbetstidslagen reglerar detta och i §14 står följande att läsa: ”Arbetstagarna ska ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men ska stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer.”
Trots lagstadgade regleringar, vilka även inkluderar ersättning för övertid, jobbar många fler timmar än vad de ska och det utan ersättning. I artikeln menar Bendroth att skötarna är anställda på 100 procent, men arbetar 150 procent – utan att få betalt för övertiden. Det är något som verkar blivit mer regel snarare än undantag. Även om tävling ingår i yrket ingår det inte att lämnas utan kompensation för arbetsinsatser, oavsett om det handlar om övertidsersättning eller ledighet.
Samtidigt föreligger också ett åtagande för landets skötare: att stå upp. Förekommer det oegentligheter – säg ifrån. Arbetstagare precis som arbetsgivare har rättigheter och när dessa kompromissas finns det lagligt stöd att söka. Det kommer vara obekvämt, men det kommer samtidigt att gynna hela arbetskåren.
Svensk Travsport har också ett åtagande i detta och det är att se till att landets arbetsplatser följer de lagar och rekommendationer som finns. Det är arbetsgivarens skyldighet att tillse en god arbetsmiljö för sina anställda, men det ligger också i förbundets intresse att så är fallet.
Travsporten ska vara attraktiv, för spelare, för hästägare och för alla som befinner sig runt hästarna.
Att arbeta med kroppen, arbeta när vänner och familj är lediga, arbeta i ur och skur. Det kräver mer än en summa in på bankkontot varje månad. Det kräver mer än kärleken till hästen. Det kräver en bra arbetsmiljö. En arbetsmiljö med schysta villkor.
Det värsta vi sett?
Det är lätt att ta till överord vid prestationer likt den Tetrick Wania gjorde i lördags. Men, det ska inte gå. Vi har sett det när hästar tävlar i fel klass, vilket nog går att relatera till här. Tetrick Wania står för en ny generation tvååringar.
Citatet
“Man kan bara lägga sig platt”
Adrian Kolgjini hanterade missen av detention barn på ett snyggt sätt.
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.