Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare: "GS75 har större potential – höj kvaliteten på sporten"

Foto: Mikael Wikner/TR BILD
USA-födde Rättvikshästen Cool Keeper vann det historiska första GS75-loppet som kördes i Östersund i mars 2017. Foto: Mikael Wikner/TR BILD
Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

I början av mars 2017 hade Grand Slam 75 premiär. Två år senare hade medianomsättningen sjunkit från 13,5 miljoner kronor till 10,9 miljoner kronor.

Söndagar har genom historien varit en stor sport- och speldag nationellt, men även internationellt. Helgerna med bland annat fotbollsmatcher i världens bästa ligor, världscuptävlingar i skidor och finaler i de stora mästerskapen – sporten är tillgänglig när publiken är tillgänglig.

ATG har tre dagar som sina stora dagar: onsdagar, lördagar och söndagar. Flaggskeppet V75 rullar på under lördagarna och genererar hög omsättning varje vecka. Onsdagarna med V86 ligger nu stabilt med över 25 miljoner, men söndagarna har inte riktigt tagit fart. I perspektivet att söndagarna är en stor speldag jämfört med onsdagar som ATG själv byggt upp hade det varit logiskt att omsättningen varit högre på söndagar än onsdagar. 

Visst finns det en mentalitet om att onsdagarna är “lill-lördag”, men när det kommer till spel är helgdagarna svårslagna. Spelbolagets vd Hans Lord Skarplöth har också i tidigare intervjuer berättat om viljan att ta marknadsandelar på söndagarna. Det har varit en viktig dag för spelbolaget, ATG har sett att det finns outnyttjad potential.

Under coronaåret 2020 fick alla spelformer en skjuts och så även GS75. Totalomsättningen för året landade på 601 miljoner kronor, vilket var 220 miljoner mer än året innan och medianomsättningen gick från 10,9 miljoner kronor till 15,6 miljoner kronor. När 2021 summerades hade totalomsättningen bara minskat med 26 miljoner samtidigt som medianomsättningen faktiskt ökade till 16,1 miljoner kronor.

En bidragande faktor till den ökade medianomsättningen var att året hade fyra fler jackpottomgångar. Året avslutades och inleddes med jackpottkavalkad då utdelningen för fem rätt inte orkade upp till nivån för att någon utdelning skulle utgå. Raderna blev för enkla.

En annan bidragande faktor var den i efterhand nästan exceptionella tajmingen med att lansera GS75 för butiksandelar, som tidigare gett rejäl effekt för V75 och V86. Butiksandelarna lanserades den 1 mars 2020 och samtidigt introducerades två ytterligare nyheter: möjligheten att bara spela mot sjurättspotten och en förändring i jackpottreglerna. 

Tidigare var det möjligt att bara spela mot sjurättspotten även för V75, men “V7” som det kallades togs bort då ATG ansåg att det missbrukades och missgynnade sin kärnbas. Förändringen som gjordes när möjligheten introducerades för GS75 var att ändra jackpottreglerna till att pengarna delades upp över alla tre potter och inte enbart gick till potten för sju rätt. 

När allt summeras är GS75 intressant som spelform. Det garanteras tio miljoner kronor till den som är ensam. Ser omgången favoritbetonad ut går det att spela endast mot sjurättspotten och vid eventuell jackpott blir det bättre betalt även på sex och fem rätt. Att många som köper andelar på lördagen och får en mindre vinst snabbt kan omsätta den i en andel till söndagen gör också att alla ingredienser för hög omsättning finns där.

När GS75 lanserades trycktes det hårt på möjligheten att bli garanterad tio miljoner kronor som ensam vinnare. Svårighetsgraden marknadsfördes som hög och loppen som placerades på kupongen skulle vara svårlösta för spelarna. En premiss som låg till grund var att lågklassiga lopp skulle försvåra och vi ser fortsatt samma tema. 

Loppen som ligger inom GS75 går att likna vid de som avgörs på vardagsluncherna. Resultatet har blivit att loppen allt som oftast är skiktade. Det finns en eller några hästar som sticker ut rejält och övriga har svårt att hävda sig. I låga klasser är det också återkommande med hästar som är på väg upp i klasserna. Merparten kan ha tiotalet starter utan seger vilket gör att de är kvar i den låga klassen och hästen som är på väg upp har inga svårigheter att avfärda sina konkurrenter. Någon svårighet är det inte heller för spelarna att identifiera dessa hästar. Låg klass är inte synonymt med hög svårighet, tvärtom blir det enklare att hitta vilka som utmärker sig.

För den som uppskattar att på egen hand analysera loppen är det inte heller vidare stimulerande med låga klasser, speciellt inte när det kommer till sju lopp som ska analyseras dagen efter V75. Loppen och prestationerna är helt enkelt inte underhållande. Det här gäller inte bara för analyserna i lopparkivet, det gäller även när omgången ska avgöras. Sju lopp tar tid och för att den tiden ska vara värd att avvara krävs också underhållning, men speciellt underhållande blir loppen sällan.

I Travrondens läsarundersökningar från de senaste åren har också resultatet varit entydigt – GS75 är den spelform som intresserar läsarna minst. Det önskas inte mer information och GS75 står ut som den enda spelform där läsarna inte vill ha mer. En av de tre uttalat stora spelformerna, men den som av alla spelformer inte ses som speciellt intressant.

GS75 som spelform är dock stimulerande, men den sportsliga kvaliteten måste höjas. Prisskalorna, men framför allt propositionerna, måste ses över i syfte att göra loppen mer attraktiva för både aktiva och spelare.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.