Ledare: "Hur mår egentligen travspelet?"
För ett år sedan blödde hästspelet rejält. ATG:s första kvartal 2023 slutade med sex procents minskade nettospelsintäkter och anledningen stavades hästspelet som hade dubbelt så svaga siffror som totalen. På söndag avslutas årets första kvartal och nu är läget helt annorlunda.
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
Vad gäller sport och kasino är dessa siffror ännu inte publika men det är segment som visat kronisk tillväxt – med undantag för perioden då tillfälliga spelansvarsåtgärder hämmade kasinospelet – sedan lanseringen och det lär inte vara röda siffror den här gången heller.
Spelet på hästar går i alla fall strålande just nu. Eller?
Ekonomins motor befinner sig i en knepig situation som kan komma att skapa vissa kommunikativa utmaningar. Fjolårets jämförelsesiffror är alltså mycket svaga varför allt annat än en ökning vore mer eller mindre på en krisnivå. Genom att följa omsättningarna på de största streckspelen (V64, GS75, V86 och V75) är det lätt att dra följande slutsats: Travspelet är glödhett!
Jackpottar “åt båda håll”
Materian är dock något mer komplex än så. Tack vare en fullständig jackpotthysteri under de senaste månaderna är bruttoomsättningarna strålande jämfört med i fjol, om än inte på 2022 års nivå. Det är också viktigt att känna till att det rör sig om bruttoomsättningar och att nettospelsintäkter är något annat även om dessa korrelerar i stor utsträckning. Märkligt nog har det antingen varit busenkla spelomgångar eller totalt omöjliga, varför det blivit jackpottar ”åt båda håll”.
Med påsken på ingång innebär det inte bara en högkvalitativ sportslig buffé utan också en högtid för spelarna. Söndagens multijackpott är kryddad med 64 miljoner kronor, vilket är ovanligt mycket. I fjol var siffran drygt hälften och nyårsaftonens Winter Burst-pott har aldrig varit uppe på sådana nivåer. Den relativt ovanliga kalendereffekten – att påsken ligger i mars – får konsekvensen att det första kvartalet ser ännu bättre ut. Ett antal faktorer resulterar i att begreppet glädjesiffror kan användas.
Mot bakgrunden att sportens anslag sänktes med 35 miljoner kronor till 2024 kombinerat med kraftigt ökade kostnader i samhället vore det orimligt om inte sporten pushar extra hårt för att minsta lilla omsättningsökning märks på stallbackarna. Visserligen brukar det lobbyarbetet inte inträffa på vårkanten utan snarare under höstens budgettider men signalvärdet att spelet går starkt ska inte förringas.
En stor nypa salt
Givet nämnda effekter som har positiv inverkan på de senaste knappa hundra dagarna bör delårsrapporten som presenteras i slutet av april mer eller mindre tas med en stor nypa salt, ytterligare ett kvartal är nödvändigt för balansens skull. En annan detalj som gör frågan huruvida spelet går okej, bra eller lysande är svår att svara på döljer sig väl bland virrvarret av olika siffror. Samtidigt som systemspelen gynnats av jackpottar samt under flera års tid av (digitala) andelsspel tappar den ikoniska pjäsen Dagens Dubbel. Parallellt med tillväxt i andra riktningar har DD bruttobackat i runda slängar åtta-nio procent i år när totalen på hästspel är upp mer än så.
Underlaget är måhända inte gigantiskt men det är alltså inte starka siffror man möter och vad säger det om travintresset i stort? Är produkten på dekis eller finns det skäl att känna en annan typ av oro? Ytterligare en detalj är att lunchtravet komprimerats under det här året som en konsekvens av ett tunnare hästmaterial vilket gjort att ett, inte oväsentligt, omsättningstapp är verkligheten på dessa tävlingsdagar.
Det kan inte vara lösningen
Vi befinner oss i en lågkonjunktur med höga räntor. Vi har genomgått en pandemi som gav oanade intjäningsmöjligheter för svenska travsporten. Vi har en kalender som hittills gör årets siffror synnerligen gynnsamma.
Mängder av variabler finns i bagaget men trots det har det inte känts så här ovisst på länge: Hur mår egentligen travspelet? Frågan kanske kan besvaras efter sommaren. Sportsligt saknas det verkligen inte godbitar i kikaren och i den bästa av världar kanske det kan påverka ekonomin i positiv riktning. En sjuhundrafemtioelfte megajackpott kan inte vara lösningen på allt.
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.