Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"Kapitulera eller agera nu – stallbackarna måste förbättras"

Foto: CLAES KÄRRSTRAND/TR BILD
Åbys stallbacke när den stod klar för elva år sedan. Foto: CLAES KÄRRSTRAND/TR BILD

Veckans ledare handlar om skicket på landets travbanor – primärt stallbackarna.

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Lutfi Kolgjini skrädde inte orden när han, häromveckan, recenserade skicket på anläggningen Jägersro: ”Ser ut som en öststat, man har låtit allt förfalla i väntan på nya arenan.” Banans vd Kent Öhlander höll, i podcasten Hansson & Lindberg, med om att skicket är för dåligt. Kort därefter skrev Travronden om undermålig nivå på Örebrotravet där varmvatten saknades i samband med deras Breeders Crown-tävlingar och dessutom ansåg flera aktiva att mängden spån till hästarna var för skral. Vidare har sportchef Robert Karlsson uttryckt att kravbilden för arrangemang av STL-tävlingar kommer att höjas, ett negativt exempel som togs upp var incidenten på Sundbyholm då en stolpe som markerade ett avstånd låg slängd i en buske under pågående STL-tävlingar.

Publikupplevelsen må också behöva en stor ansiktslyftning men om besökarna ursäktar är kanske behovet ännu större på andra sidan staketet: själva banområdet samt stallbackarna. Med tanke på den mycket strikta linje som antogs under den mest kritiska delen av coronapandemin – det vill säga att stallbackarna är arbetsplatser – är det konstigt att de inte behandlas så i övrigt. Medan stora delar av arbetsmarknaden just nu genomgår förändringar i form av ökat hemarbete, hybridarbete och liknande, delvis på grund av eller tack vare pandemin, har inte speciellt mycket skett i travets sfär. Korrekt är att banorna släckt lite bränder, målat om och piffat till stallbyggnader, fräschat upp omklädningsrum och så vidare men som helhet är det inte imponerande. I en tid då prispengar är enda måttet på sportens hälsostatus och banorna får allt färre besökare är det ingen lätt ekonomisk ekvation – det ska verkligen poängteras.

Med det sagt är det bara att konstatera följande: hästarna blir bättre, tränarna blir bättre, tv-sändningarna har genomgått en omfattande utveckling, spelupplevelsen i stort förfinas hela tiden – medan stallbackarna är 30–40 år efter i tiden. Per definition är det inga fel på exempelvis gästboxar mer än att de inte sällan är väldigt utslitna. Hur ser det ut på fotbolls-, hockey- och tennisarenor för utövarna i högsta klassen? Mer regel än undantag med toppfräscha historier, supermoderna faciliteter och ett allmänt seriöst anslag. Säkerhetsspåret är något som tidigare berörts på ledarplats, ett mycket bra initiativ av Svensk Travsport men riktlinjen behandlas emellertid med lättja från banorna. Paradoxalt nog är det vid lite sämre väderlek än 20 plusgrader och sol som säkerhetsspåret löper större risk att vara stängt, när sikten av olika skäl – regn, dimma, snöfall, kladdig bana – är försämrad bör rimligen olycksrisken öka något. Belysningen har blivit bättre på många håll men en novemberkväll är sällan en stallbacke särskilt upplyst, säkerhetsaspekten saknas inte där heller.

Elementära saker som varmvatten och rikligt med spån – gästande ekipage betalar ju faktiskt en boxhyra – måste vara en absolut miniminivå vad gäller anständighet och service. Ingen stoppas från att ta med eget spån men hur vanligt är det att fotbollslag tar med sig en egen gräsmatta när bortamatch vankas? Mjuka värden är måhända inte de mest prioriterade alla gånger men någon form av kravbild borde kunna ställas av aktiva. Arbetsplatsen ska vara välkomnande, trevlig och säker.

Positivt för dagen i den här frågan är att banorna tilldelades 87 miljoner kronor till det här året. I princip alla banrepresentanter Travronden pratade med konstaterade att det finns en mängd underhållsbehov att göra: allt ifrån gäststallar till banbelysning och publikfrämjande ändamål. 87 miljoner är en rejäl sudd men för varje enskild travbana blir inte summan gigantisk. Magnus Johansson, travbanechef i Kalmar, sammanfattade det hela med att ”hålen att stoppa pengarna i är avgrundsdjupa”. Det är sannerligen ingen god prognos.

Omvärldsfaktorer gör det inte heller enklare med rekordhög inflation, skenande kostnader i inom byggbranschen och arbetskraft som knappast blir billigare efter det ökade trycket som en konsekvens av pandemin när det blev populärt att renovera och se om sitt hem. Ett antal stänk målarfärg täcker inte direkt behoven men av bilder från stallbackar att döma är det åtminstone något som kan liknas vid en start. Sommaren närmar sig och med den ungdomar som söker sommarjobb, i landets travskolor finns det mängder av elever som är i den åldern. Varför inte uppvakta dem med arbetserbjudanden? Utöver den självklara faktorn med inkomst kan det vara ett sätt att stärka sitt engagemang i travsporten – vara med och rusta upp sin anläggning, göra den trevligare och bättre. Behoven kommer bara att öka med tiden. Kapitulera eller agera – nu.
 

CITATET

– Nya tag

Örjan Kihlström efter galoppen med Who’s Who i söndagens uttagningslopp till Paralympiatravet.

I KORTHET

Prins Carl Philips Jubileumspokal lovade mycket på förhand och för en gångs skull levde inte bara loppet upp till förväntningarna utan blev snudd på ännu bättre. San Moteurs 1.09,4 utvändigt om Önas Prince var en exceptionellt fin insats. Även Best Ofdream Trio imponerade och Bepi Bi såg väldigt läcker ut som fastlåst. Ett lopp att minnas.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.