Ledare:

"Lågkonjunktur är ingen lek"

Det var en läsvärd och naken beskrivning av hur en framgångsrik travtränare brottas för att få sin verksamhet att rulla. Samtidigt går det knappast någon nöd på Timo Nurmos, vilket han också skriver öppet. Fattas annat med hästar som Calgary Games i träning samt mängder av titlar i bältet. Enligt sajten allabolag.se gjorde han ganska många miljoner kronor i överskott 2021.

Men, poängen som han framför är att allt fler mellanstora och små tränare är inne i en ond spiral som Jan Halberg, ordförande i Travtränarnas riksförbund (TR), beskriver  som ”helvetiskt”. 

En snabbare överslagsräkning visar att många av landets A-tränare har, eller kommer att få, det mycket besvärligt ekonomiskt. Konkurser och obestånd lär bli vanligare framåt. Dagens träningsavgifter täcker nätt och jämnt utgifterna för att hålla travhästarna i gång, än mindre i konkurrenskraftigt skick för att tävla om större prispengar. 

Enligt en utredning som Ludvig & Co, nationell konsultbyrå för småföretagare, gjort på uppdrag av TR ligger den genomsnittliga träningsavgiften närmare 200 kronor per häst och månad under vad den borde för att täcka tränarnas löpande kostnader.

Utvecklingen har inte följt med i högkonjukturen, istället verkar skräcken för att tappa hästägare varit lamslående, vilket nu betyder att det råder kraftig understimulering från kostnadsutsatta hästägare. Många tränare har dessutom valt att stå över att ta ut marknadsmässiga löner och i stället investerat i hästar och löpande verksamhet, vilket gör att lönsamheten bland tränarna som inte kör in tre miljoner kronor eller mer är oroväckande låg. Därför är det inte heller förvånande hur de digitala auktionerna fylls och tränare behöver omsätta sina hästar för att få sina bolag att snurra. Så kan det naturligtvis inte fortgå. 

Träningsavgifterna kommer att behöva höjas, vilket även Timo Nurmos signalerat, och hästägarna behöver få en förståelse för hur skenande kostnader gör det livsnödvändigt.

När ST presenterade sina framtidsutsikter fanns både ljusglimtar och mörka moln. Förutom digital utveckling ryms en storsatsning på publiken inför 2023. Genom att norpa 70 miljoner kronor av det egna kapitalet upprätthålls också löftet om nivåhöjning i prispengar från i fjol, vilket totalt sett lämnar en budget i underskott. För det är inte direkt en stelopererad ”pappersvala” som Svensk Travsports ledning fått igenom, utan en tämligen offensiv plan med bibehållna nivåer i en tid när det spås betydande nedgångar i spelet (SKOP 2022:11). Såväl styrelse som travbanor verkar trots detta ense om att det är ”en satsning”.

Att investera i ett fundament, det vill säga tävlingssystemet, i ett utsatt läge är en beprövad metod som likt pandemibeslutet kan visa sig vara slugt, eller farligt. För lika viktigt som det är att bromsa kostnader och effektivisera, lika viktigt kan det vara att plöja upp för att komma ut starkare (än andra branscher) på andra sidan.

För misstolka inte. Det är en kalkylerad risk som travsporten just nu tar sig an. Att reducera sitt egna kapital med hela 40 procent på ett år är ingen mesig väg. Kvarvarande 100 miljoner räcker kanske till något svårt år till, men sedan blir goda råda avsevärt mycket dyrare. För att det ska bli ett lyckokast denna gången krävs att alla inser det allvarliga läget. Sverige är på väg in i en lågkonjunktur som spås vara till 2025. 

”Det rör sig fort just nu och dessvärre inte alltid till det bättre”, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) och pekar på dyrare priser på mat, energi, bränsle och tjänster. Med det följer konkurser och arbetslöshet.

Travsporten kommer att behöva ta sin hårda släng av sleven i den pågående lågkonjunkturen. Stall, stora som små, som inte klarar av prishöjningar eller kostnadsslakt lär stryka med under kommande år. En del kommer dessvärre att stå utan jobb. Och hästar kommer omsättas i allt högre och större utsträckning. Endast de som har lojala kunder bör kunna ta sig igenom krisen, tilltufsade, men vid gott mod.

Det finns så klart metoder förutom att bromsa. Laga, köpa begagnat och undvika lån är så klart att föredra, men fler behöver också ”tänka utanför boxen”. De som tar sig tid och lyckas koppla bort sin oro för framgångtro har större chans att klara sig väl, säger Företagarna som är Sveriges största företagarorganisation.

En lågkonjunktur bör därför inte ha några tabubelagda frågor. Hur många travtränare kan egentligen dela på en hästgård? Är det nödvändigt att ha egen träningsbana? Kan vi samåka till tävlingarna? Eller ska jag nöja mig med att endast tävla lokalt? Ska jag äga en hästbuss eller kan vi dela den på fler?

Vi befinner oss bara vid startlinjen på en lågkonjunktur och det troliga är att målgången är en bit bort. Hur långt är svårt att sia om. Den tidigare finansministern, mellan 2006 och 2014, Anders Borg (M) har sin teori medan den sittande regeringen verkar ha en annan. Det enda som är säkert är att den kommer att skifta förr eller senare, precis som årstiderna. Som så ofta är vinnarna de anpassningsbara, de uthålliga, de kreativa – och de som tänker mest långsiktigt.