Ledare: "Minskade prispengar om inte spelet går bättre?"

Två-tre månadslöner beskrivs ofta som ett sunt riktmärke för hur stor en buffert bör vara i en privatekonomi. Ett råd som många följer, ett råd som somliga inte följer – det ska ju levas också. Travsportens buffert uppgick till cirka 100 miljoner kronor vid årsskiftet efter att 70 miljoner kronor plockats från bufferten för att bibehålla 2022 års nivåer även det här året.

Således var, och är, det synnerligen viktigt att intäkterna under det här året är goda. Uttag från bufferten, det som ofta kallas fonden, två år i rad är inte särskilt troligt då ambitionen är att bygga upp den. Krasst: Går inte spelet bättre i år än i fjol torde det vara oundvikligt med minskade prispengar 2024. Sportchef Robert Karlsson pratade lite om framtiden i vinnarcirkeln på Bergsåker den 1 juli.

“I ett allmänt hållet samtal pratade jag om det ekonomiskt känsliga läge som vi är inne i. Sannolikt kommer vi att behöva genomföra ett antal förändringar till nästa år. Även om jag skulle vilja säga mer än så kan jag inte det i nuläget. Det är för tidigt. Vi vet inte var hur omsättningen blir”, säger han.

Vidare uttrycker han att förändringar kan tolkas som att det ”inte är osannolikt att det blir neddragningar”. Rimligt att just han inte målar upp skräckscenarion i förväg men som åskådare är det bara att justera meningen. Det är nämligen osannolikt att det INTE blir neddragningar. Spelbolaget ATG har inte presenterat sina siffror för det andra kvartalet men vd Hans Lord Skarplöth uttryckte tydligen under pressmötet i samband med elitloppshelgen att siffrorna från årets första kvartal – usla tolv procent back på hästspelet och totalt sex procents tapp vad gäller nettospelsintäkterna – inte kommer att upprepas nu.

Genom att följa omsättningen på hästspelet – sport och kasino är inte publika – är slutsatsen att nettot kommer att vara ett antal procentenheter förbättrat men fortsatt röda. Det är rimligt att tro att halvåret totalt landar på minus cirka fyra procent. I det stora hela är en sådan utveckling varken överraskande eller särskilt svag givet lågkonjunkturen och allt vad den för med sig. Tajmingen är dock påtagligt dålig då sparbössan i princip är tom, effekterna av positiva år under pandemin inte så närvarande nu. Trots det här läget mullrar det inte alls. Människan, eller kanske svensken, har förvisso en tendens till att tro att saker och ting löser sig, inte förrän beslut är fattade och åtgärder vidtas protesteras det med plakat. Allt annat än en repris i höst vore överraskande. Förutsättningarna inför 2023 var helt givna och det krävdes verkligen inte några expertkunskaper i spelbranschen, ekonomi eller statistik för att begripa det.

ATG har dragit åt livremmen men kommer med största sannolikhet att stå i skottgluggen i höst. De borde ha sparat ännu mer, minskat marknadsföringen ännu mer och arbetat effektivare. Ja, kanske är det så, inblicken är inte direkt omfattande. Emellertid låter det dock på stallbackarna som att marknadsföring är en fullständigt onödig utgift, vilket är mer än lovligt naivt.

Aktiva borde däremot ställa krav på transparens från Svensk Travsports styrelse, precis som de bör ställa rejäla krav på ATG:s dito. Hur ser det ut nu? Vad kan vi förvänta oss? Nyligen träffades ett nytt kollektivavtal vilket innebar att hästskötarnas löner ökade med 7,4 procent. Väldigt få lär kunna argumentera för att det är fel, oberoende inflationen. Det är säkert också något som kommer att användas som slagträ senare i höst, en anledning till att prispengarna måste hållas uppe då hästägarna lär få stå för åtminstone en del av den notan.

Kanske borde ST-styrelsen redan nu fråga aktiva om deras syn på neddragningar: Det vill säga på vilket sätt de genomförs. Färre lopp? Lika många lopp men med lägre prispengar? Där finns säkert många inspel och det är inte helt lätt att fatta beslut i den frågan.

Eller ska vi köra på som vanligt? Noll transparens, en vecka av kritik på höstkanten och sedan business as usual?