Ledare: "När heliga ord förvandlas till stoft?"

I samma ögonblick som travsportens blickar riktades mot nervsnittningshärvan kring Propulsion publicerades en för travsporten livsavgörande statlig utredning. På särskilt uppdrag av regeringen har Anna-Lena Sörenson prövat ”om det är motiverat att för hästnäringen föreslå en finansieringsmodell som är fristående från skattesystemet”. Utredningen drogs i gång kort efter att den stora spelutredningen presenterats och precis innan den avreglerade licensmarknaden infördes utan direktiv om hur travsporten – som byggt ATG:s ensamrätt till spel på hästar och till 90 procent vilar på intäkter därifrån – skulle finansieras.

Efter 728 dagar i ovisshet kom delbetänkandet och av allt döma blir det ingen marknadsavgift på spel på hästar, vilket betyder att det står fritt för spelbolag att arrangera spel på hästar utan krav på att bidra till travets befintliga ekosystem. En helt frisläppt licensmarknad och därmed också en pulvrisering av lobbyförsöket ”Lika villkor”.  Över 58 sidor presenterar utredaren varför lösningen som upprättats i så gott som alla europeiska travnationer inte anses ”vara svaret på de utmaningar som möter trav- och galoppsporten på nya spelmarknaden” i Sverige.

Sammanfattningsvis anses hästsportens spelbolag ha ”fortsatt stark ställning” och ”stark konkurrensfördel mot andra spelbolag” i form av poolspel (V75, etcetera). Sörenson pekar särskilt på hur ATG under de två åren av avreglering lyckats höja nettospelintäkterna med 6,5 procent, mycket tack vare nya produkter som sportspel, nätkasino och online-bingo. Vidare anses ATG ha 98 procent av spelet på hästar och att avgiften i stort sett uteslutande skulle bäras av travets egna spelbolag, samt administrativa kostnader och komplikationer överstiga värdet av införandet.

Här ringer varningsklockor och uppstår skäl för travsportens representanter att höja såväl finger som röst i remissrundan som vidtagit. Betänkandet bygger på glesa resonemang och kortsiktig konsekvensanalys, något som bör synas innan det är för sent.

✔ Hur omfattande och historiskt hänsynstagande är materialet? Stor vikt fästs vid nettointäkter i närtid (2019-2020). Den som kan sin travsport vet att ATG före pandemin brottades med krympande lönsamhet på spel på hästar och räddades av slotmaskiner som ger avsevärt mindre pengar tillbaka. I fri konkurrens finns inga garantier om bibehållet höga spelavdrag och i det långa loppet vore det en förödande stagnation om den återupptogs efter pandemiboomen.

✔ Hur har branschskattningen säkerställts? Enligt utredaren har ATG 98-procentig marknadsandel samtidigt som poolspelet utpekas som granithårt konkurrensmedel inom överskådlig tid. Det sista råder få tvivel om, men det förstnämnda verkar mestadels bygga på självskattningar från spelbolagen, alltså ATG:s konkurrenter. Dessutom finns en illa dold vetskap om att flera spelaktörer har valt att avvakta statliga direktiv innan de satsar på (svenskt) hästspel. Ökad konkurrens är att vänta.

✔ Hur har opartiskhet säkerställts och sakkunskaperna tryggats? Enligt delbetänkandet har 18 experter medverkat. Två av dem är från spelbranschen. Den ena är Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare i BOS som under utredningens gång lämnade in ett klagomål till Konkurrensverket avseende ”missbruk av ATG:s dominerande ställning" och den andra är Jenny Nilzon, Spelbranschens riksorganisation (där ATG är medlem). Och den travsportsliga sakkunskapen? Av de tunnsådda resonemangen att döma ser den ut att lysa med sin frånvaro.

✔ Den kanske allra viktigaste frågan är; Hur säkras travanläggningarna och tryggas arbetstillfällen och hästarna välmående o-m ATG:s överskott brandskattas? Hästnäringen omsätter 72+ miljarder kronor, skapar 38 000+ heltidssysselsättningar, ger 6+ miljarder kronor i skatt och lyfter inga betydande statliga bidrag eller kommunala medel. Det är en samhällsapparat som till betydande delar nu ska vila på ett nyligen konkurrensutsatt spelbolag. Den som kan sin travsport minns ”dippen” 2011 till 2013, då ATG:s omsättning föll med en miljard kronor. Vad händer om historien upprepar sig på en avreglerad marknad? Räddningsplankan skulle, enligt utredaren, vara att ”sälja rättigheter på kommersiell basis”, något som hittills mestadels genererat kostnader.

Det abrupta beskedet var en besvikelse bland travsportens ledande krafter, men med tanke på hur styvmoderligt den behandlats i åratal kan det förefalla en smula naivt att ens ha trott att man ska undantas den fria marknaden i en tid av privatisering och exploatering.

Nu vilar det sista hoppet för den nuvarande finansieringsmodellen på en remissrunda och civilminister Ardalan Shekarabis (S) ”heliga löfte”:

– Vi tänker inte ta några risker vad gäller hästnäringens ställning, det finns inte på kartan, det här är en reform som ska förstärka möjligheterna för hästnäringen att ha goda inkomster från spelverksamhet.

Snart får travsporten veta vad vackra ord betyder.