Ledare: "Rekordanmält trots relativt låga prispengar"

Örebro, Eskilstuna och Gävletravet erbjöd delningspropositioner med poängtak (1 500/800/800) och i Boden erbjöds delningsproposition utan poängtak. Över 600 hästar anmäldes, många blev utan startmöjlighet trots att antalet lopp blev fler än planerat.

Då banorna inte hade någon egen ekonomisk möjlighet att dela loppen valde Svensk Travsport att skjuta till medel från en central delningspott (undantag Boden som stod för delar av kostnaden) för att möta intresset. 

Normalt används inte den potten till lopp i sådan, relativt, låg klass – men den här gången ansågs det lämpligt då det var så många hästar som anmäldes och bara dagar senare berättade förbundet att “man är beredd att öka vår prispengapott för att kunna skapa ännu fler lopp under hösten”.

En ovanlig situation, nu för tiden. Ofta handlar reflektionen om att lopp inte blir fulla och det argumenteras för att tävlingskalendern borde krympas. Till nästa år kommer totalvolymen att vara i linje med det här, och fjolårets, nivå. Därefter talar extremt mycket för att antalet tävlingsdagar och lopp krymper. Den senaste tidens engagemang i anmälningslistorna belyser också behovet av att placera loppen så bra som möjligt under året.

Vi vet att medeltemperaturen stiger, att södra delarna av Sverige inte alls har meteorologisk vinter på samma sätt längre. Det har tidigare avhandlats på ledarplats i Travronden – då med tesen att barfotaförbudet mellan december-februari kanske inte är helt klockrent av olika skäl.

Säsongen skjuts framåt?

Med högre temperaturer kommer också den meteorologiska våren tidigare men känslan är att travsäsongen har blivit lite förskjuten framåt. Det saknas betydande data som styrker tesen men uppenbart är att det både i år och i fjol – i delar av landet – finns ett stort behov av startmöjligheter den här årstiden när sommarbanor stängt. 

Kalendern har också justerats åt det hållet: fler banor kör längre in på hösten än tidigare. Dessutom minskas antalet dagar i kvartal ett nästa år:

• Januari: 48 (53).
• Februari: 49 (50).
• Mars: 59 (61).

Inom parentes återges årets siffra, således en minskning med åtta dagar nästa år. På goda grunder kan man alltså påstå att det redan arbetas i riktningen färre lopp i början av året – fler senare på året. Uppenbart är att det gärna hade fått vara ännu fler lopp just nu men alla banor har inte kapacitet för att köra 13-14-15 lopp under en och samma gång.

Årstidernas förändringar, rent meteorologiskt, är en sak – hur det upplevs en annan:

”Om det är snöoväder i Mellansverige samma dag det är anmälningar till Örebro – då påverkar det negativt. Det är inget nytt. Och när brodden åker i skorna blir det färre hästar i listorna”, säger Mattias Stenby.

Med andra ord kan det vara ett visst risktagande att pumpa ut lopp i oktober-november. SMHI:s statistik över vinterns ankomst (dygnsmedeltemperatur under noll grader fem dagar i sträck) påvisar det, särskilt i just Örebrotrakten, ovissheten: 

Örebro – vinterns ankomst

• 2015: 11 dec.
• 2016: 10 nov.
• 2017: 2 jan (2018).
• 2018: 21 nov.
• 2019: 26 nov.
• 2020: 2 jan (2021).
• 2021: 26 nov.
• 2022: 2 dec.
• 2023: 11 nov.
• 2024: 16 nov.

Då är frågan om det går att hitta någon dynamisk modell? I stället för att veta åtta månader i förväg att bana X tävlar dag Y kanske efterfrågan samt väder och vind kan få styra i större utsträckning under den här årstiden? Frågan är åtminstone värd att lyfta. 

Matchningsmässigt borde det inte påverka i större utsträckning heller då majoriteten av propositionerna det handlat om i närtid är i låg klass, det är ingen som lägger upp en lång plan med målsättningen att hamna i breddplus. 

Däremot väcker det här andra frågor också: trots relativt låga prispengar är det rekordanmält. Känslan av att konkurrera på jämnare villkor tycks vara viktigare än höga förstapris.